Sparad i Alla inlägg, Kulturmöten

Föräldraskap

20120401-081613.jpg

Jag har under den senaste tiden funderat en del kring föräldraskap. Funderingarna har främst varit kring föräldraskap i världen och hur vi ibland skapar en form av hierarki kring det ”rätta sättet” att fostra våra barn. Jag tror att alla (förmodligen de flesta) föräldrar vill barnens bästa. Men traditioner, ideologier och samhällsstrukturer påverkar och formar föräldraskapet.

Samhället i Sverige bygger på individen som grundläggande enhet, vilket också genomsyrar synsättet på de svenska institutionerna. Alla människor är lika (någorlunda) inför lagen, har ett eget personnummer, betalar skatt är oberoende av livspartner, för sin egen talan mm. Integritetsgränserna sätts kring varje individ.

Förklaringen är att det svenska samhället har en syn på individen som högsta värde. Det finns dock krav att individen ska vara social och utvecklas i samstämmighet med omvärlden. Individen uppfattas som självtillräcklig och jämlik. Även om individerna ingår i en grupp/familj, så blir mellanmänskliga relationer av sekundär betydelse. Gruppen bygger på en samling människor som upplever sig själva som individer. Individen prioriteras framför gruppen/familjen. Gruppen/familjen finns till för att stötta och skydda individen, för att individen ska bli stark och ansvarsfull, och inte behöva bli omhändertagen av andra. Varje medlem i gruppen/familjen tar sitt eget ansvar och individen förblir primärenheten i gruppen.

I en gruppcentrerad ideologi utgår man från den sociala varelsen det vill säga relationerna människor emellan. Gruppen kommer framför allt och den primära gruppen, dvs. familjen eller släkten representerar det yttersta värdet. I praktiken märks detta främst genom att man under svåra omständigheter vänder sig till vänner och grannar, man ”hjälps åt”. I Sverige förväntas man få hjälp av myndigheter.

Att vi i Sverige lever i ett individcentrerat samhälle behöver inte betyda att familjen är mindre viktig, men på ett annat sätt och med andra gränssättningar. När en tonåring vill frigöra sig och flytta hemifrån är det okej för familjen. Det betyder inte att föräldrarna är trötta på sitt barn och vill bli av med det. Istället uppmuntras barnen till att självförverkliga sig själva, resa och upptäcka samt kunna ta eget ansvar och bli självständig. Barnen fostras till att agera med förnuft och samvete med utgångspunkten ”man lär av sina misstag”.

När människor från andra kulturer, fostrar sina barn i Sverige uppstår problem. Problemen uppstår alltså i mötet med en annan kultur. Människor som kommer till Sverige, med rötter i annan tradition, får svårigheter att anpassa sig i det nya samhället. De måste plötsligt tänka, agera och resonera på ett för dem främmande sätt. Barnen som börjar i skolan, har lättare att ta till sig språket, kommer lättare in i gemenskapen och anammar det nya landets normer och värderingar. Det innebär stora påfrestningar för föräldrarna som kan känna att deras barn ”försvenskas” och att de som förälder förlorar sin auktoritet. Familjen som vill behålla de traditioner de hade i hemlandet ställs inför nya problem. Fostrar man sina barn enligt de svenska normerna och värderingarna, uppfattas man bland sina landsmän, som om man inte uppfostrar barnen alls. Om man däremot fostrar barnen enligt sina egna värderingar och normer, då uppfattas man som sträng och auktoritär av det svenska samhället. Det blir därför svårt för föräldrar med invandrarbakgrund att välja sida då de hamnar mellan olika synsätt.

Mina tankar går till hur det hade varit om vi i Sverige hade behövs söka asyl, eller blivit invandrare i ett för oss främmande land. Hur hade dessa kulturmöten sett ut?

Och jag funderar även över hur möten kan se ut. Möten där vi inte försöker övertyga varandra om ”det rätta” sättet, utan hur vi istället kan mötas med utgångspunkt i barnens förutsättningar och behov som utgångsläge…

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s