Sparad i Alla inlägg

Att prata sig till ett nytt språk

Kan man prata sig till ett nytt språk? Hur lär man sig ett nytt språk bäst? Man kanske frågar sig- om det är möjligt- att prata sig till ett nytt språk!

Enligt Inger Lindberg som är professor vid Göteborgs Universitet och forskar bla kring sociokulturella perspektiv på andraspråksinlärning och andraspråksundervisning, så är det möjligt. Forskning visar på att just samtal spelar en central roll för språkutveckling. Det kanske inte är så främmande med tanke på Vygotskij som menar att barns utveckling sker i samspel med omgivningen där språk och tänkande har en central roll.

Jag får ofta frågan om hur språkinlärning kan gå till med elever som är nya i Sverige och nya i språket. Jag tror främst att det handlar om förhållningssätt till lärande och den kunskap (forskning) man har tagit till sig kring hur språkutveckling sker. Alltså kan andraspråksundervisning vara beroende av hur man förhåller sig till lärande (andraspråksinlärning) och språkutveckling.

Självklart finns det pedagogiska tips och konkret material att dela med sig. Men det handlar främst om hur man upfattar/förhåller sig till andraspråksinlärning och språkutveckling vilket påverkar hur man använder konkret material för att stötta eleven.

Smaka på språket

I förberedelseklassen pratar och samtalar vi ganska mycket trots att eleverna till en början inte kan så mycket svenska. Min förväntning av eleverna är främst att de ska ”säga”- eller som vi kallar det- ”smaka” på språket.

Jag kan påstå att all undervisning utgår från att eleverna även ska säga, prata, läsa- det vill säga smaka på språket genom att uttala det högt. ”Smakandet” pågår parallellt med inflöde eller språkbad av svenskan som sker runt eleven. Det innebär bland annat att vårt klassrum inte alltid är sådär tyst som klassrum förväntas vara.

Samtala och stöttning i hur vi ska/kan göra

Vi har inte någon regel som säger att man inte får prata sitt modersmål.Vi vänder på synen av regler som oftast fokuserar på vad man inte får göra. Naturligtvis talar vi om skolans och klassrummets regler men vårt fokus ligger istället på hur vi ska/kan göra. Istället för att ha en regel som förbjuder modersmålet (vilket ger en felaktig bild av modersmålet som är viktig) bestämmer vi att vi ska försöka prata svenska så mycket vi kan. Detta eftersom syftet är att lära sig svenska men också för att svenska är det gemensamma språk som vi alla (mer eller mindre) kan kommunicera på. Att fokusera på hur vi ska/kan göra genomsyrar hela skoldagen, genom att vi tränar fraser, meningar som vi ibland förtydligar med rollspel. Elever som ännu inte erövrat svenskan får stöttning i hur de kan säga eller göra i olika situationer som uppstår.

Eleven som medskapare av språket

Att vara lärare i en förberedelseklass innebär att det är läraren som kan svenska bäst, men det innebär däremot inte att det är läraren som ska prata mest. Språkinlärning är en kreativ process som sker genom interaktion. Eleverna får kommunicera med läraren och med varandra. Därmed blir lärarens uppgift inte enbart att uppmuntra till interaktion utan också designa uppgifter för att eleverna ska kommunicera, prata, reflektera tillsammans. Läraren får därmed vägleda, uppmuntra och ge återkoppling till eleverna. Att arbeta tillsammans i grupp, med uppgifter som kräver interaktion gynnar sedan det individuella arbetet när språkkunskaperna eleverna har tillsammans alltid är mer än vad en enskild elev kan.

Kommunikativ kompetens

När vi får nya elever fokuserar vi till stor del på den kommunikativa förmågan. Eleverna får träna fraser och meningar från elev/vardagnära situationer. Att kunna delta i samtal på ett tidigt skede i språkutvecklingen ger eleverna den skjuts och motivation som krävs för lust till att lära mer. Känslan av ”jag kan” gynnar elevens språkinlärning. . Den kommunikativa kompetensen innefattar ordkunskap, meningsbyggnad, grammatik, uttal, prosodi och social kontext. Nästan som att kunna prata sig till ett nytt språk. Att eleverna lär sig ett språk implicit, utan någon som helst grammatik, som man lär sig sitt modersmål. Men språkinlärningen lärs också in explicit genom att synliggöra grammatiken. Explicit språkundervisning kommer in i ett skede då eleven har ett ordförråd för att kunna applicera de grammatiska strukturerna. Men den kommunikativa förmågan bör inte hämmas av grammatiska regler med rädsla över att säga ”fel”.

Det gäller att inte glömma de elever som väljer att inte prata. Här är digitala verktyg en pedagogisk guldgruva! Digitala verktyg som olika appar på Ipad och olika program på internet med ljudinspelningsfunktion kan med fördel användas för att få eleverna att prata svenska.

Språka i meningsfullt sammanhang

Som lärare till helt ”nya” elever kan man reflektera över;

Vilka ord, fraser och meningar behöver eleven kunna?

Vilka situationer möter eleven under en skoldag och vad behöver eleven kunna berätta, fråga eller kunna besvara?

Är det att rabbla upp substantiv ?

Är det att kunna skriva alfabetet i alfabetisk ordning?

Från talspråk till skriftspråk och sedan skolspråk. Talspråk-skriftspråk-skolspråk. Andraspråksinlärning är inte riktigt så enkel, som en linjär process där man övergår från det ena till det andra. Andraspråksinlärning är en komplicerad och tidskrävande process som innebär språkutveckling där språk, begrepp och kunskapsutveckling sker ömsesidigt.

Språkinläraren utvecklar förmågor i språket efter olika situationer och för olika syften. Talspråket, skriftspråket och skolspråket avancerar i och med att eleven erövrar språket. Från situationsberoende med låg kognitiv svårighetsgrad till hög kognitiv svårighetsgrad. En svårighetsgrad som sker både språkligt och tankemässigt. Att språkinlärning är en tidskrävande process betyder att skolan står för en utmaning som absolut inte är omöjlig att bemästra. Det gäller att lyfta den språkrikedom som finns ute på skolorna och förändra och utveckla pedagogiken enligt senaste rön av forskning.

Lästips:

För att inte hamna i myter kring tvåspråkighet rekommenderar jag Inger Lindberg sammanfattning av vanliga myter- dessa kan du läsa här.

Vill du få en översikt över forskning kring samtalets och interaktionens roll i andraspråksinlärning och andraspråksundervisning. Läs då Språka samman av Inger Lindberg.

För metoder hur du kan arbeta med andraspråksutveckling rekommenderar jag Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons.

För att läsa om hur språkbehärskning ska ses som en process och inte som en produkt rekommenderar jag Tankarna springer före av Tua Abrahamsson och Pirkko Bergman. Här hittar du också en heltäckande bedömningsmall.

Annonser

4 reaktioner till “Att prata sig till ett nytt språk

  1. Jag har inte ”hunnit” att läsa artikeln om forskningen, men ska.
    Jag är själv invandrare och har varit lärare i både främmande språk, modersmål och SvA, ansvarig för språkbedömning på AmuGruppenAB. Jag har arbetat med detta i ca 40 år. Med alla åldrar – från förskolebarn till vuxna /yrkessvenska.
    Jag har inte forskat, men under min tid som lärare har jag mer och mer blivit övertygad om hur viktigt det är att tala/börja med talat språk. Detta gäller inte bara små barn som inte kan skriva och inte har några grammatiska grunder (=jag menar kan inte reglerna, utan bara talar korrekt).
    Många vuxna kommer till Sverige utan att ha gått i skolan i så många år. De är kanske inte direkt analfabeter, men har inga kunskaper om sitt eget språk – grammatik är något som de inte har några grunder i, ingenting att jämföra eller bygga på. Ska de inte ha någon möjlighet att lära sig svenska bara för att vi har läroplan för våra kurser? Dessa människor går igenom kurs efter kurs utan att klara sig – jag blir mer och mer bekräftad i att de främst behöver lära sig tala – de ska ju inte bli författare, inte skriva så mycket – varför inte träna dem i allt som de behöver främst i tal? Jag har gjort det på mina kurser och vuxna, som har bott här i 20 år och har behövt tolk, inte pratat (och alla trodde att orsaken var för att de var blyga) har klarat sig på egen hand efteråt. Jag menar inte att det var direkt min förtjänst, men att det var något som passade dem och gav dem något.

    Jag har skrivit flera läroböcker, 2 av dem har kommit ut på Gleerups och Studentlitteratur.

    BOKEN OM ADNAN Artikelnummer:33613-01ISBN:9789144058245 https://www.studentlitteratur.se/#produkt/2441/4562

    Just denna boken var menad som grunden till undervisning i TAL – diskussioner. Den blev inte vad jag hade hoppats. Texterna är intalade på Internet, så att alla kan lyssna på dem /de som vill läsa dem samtidigt. Det finns förslag till arbete med texterna, men jag hade tänkt texterna som CD, att ALLA, även de som inte har dator hemma, skulle kunna lysnna, upprepa, och sedan delta i diskussioner (lärarpärmen med förslag till övningarna kom aldrig ut). Så enligt min åsikt blev boken missförstådd och utgiven som en annan textbok. Och jag misstänker att den inte heller används så som meningen var, utan som komplement till annat material.

    Jag har manus till 2 andra liknande böcker på olika nivåer – mellanstadiet och vuxna. Men jag har liksom gett upp. Det är så ingrott att på kurserna måste man skriva och fylla i, annars är det ju ingen kurs.

    Jag har haft privata elever som bett mig att hjälpa dem, efter mer än 5 år på SFI och andra kurser i svenska, eftersom de inte klarar sig i samhället. Så ska det väl inte vara? Det enda jag har gjort var att vi läste högt och talade om allt möjligt – för det var det de har saknat. Det tog inte lång tid – de började våga och tala, trots att det var ”nationaliteter som inte är så pratsamma” – asiater.
    Och nu när jag skriver här – hade jag varit ansvarig hade jag försökt ordna grupper av folk på ett annat sätt. Inte bara analfabeter för sig själv, utan även kvinnogrupper – många kvinnor talar inte för de är uppfostrade till att vara tysta i mansgrupper. De ska väl också ha behållning av våra kurser?
    Nu vill jag inte att detta låter som reklam för min bok. Det är bara mina tankar nu när jag är pensionär, efter en lång tid med något som jag fortfarande brinner för.

    Gilla

    1. Hej Jitka!

      Jag känner igen mig i din berättelse om SFI. Jag har själv jobbat inom vuxenutbildningen och hade liksom dig tankar kring varför utbildningen var så skriftspråksfokuserad. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver- härligt att du nu under din pension kan bidra med dina erfarenheter!

      Tyvärr bygger mycket av undervisningen idag på fylleri-uppgifter vilket jag liksom många andra lärare försöker att undvika.Därav går mycket tid till att mixa och matcha utifrån olika läromedel. Tack för tips om din bok, jag ska försöka titta lite på den.
      Ha det bra så länge!
      // Hülya

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s