Min erfarenhet i det praktiska arbetet med språkutveckling är att digitala verktyg inte enbart är ett verktyg som ersätter något, utan att det också stöttar eleverna i deras språkutveckling. När det praktiska arbetet med att forma bokstäver för hand, skriva i rätt riktning inte upptar elevens och pedagogens tid och engagemang kan vi arbeta med språkutveckling, med fokus på språket. Det vill säga att med digitala verktyg eliminera hinder och ge eleven den tillfälliga, men nödvändiga hjälp/ stöttning som krävs för att eleven på ett framgångsrikt sätt ska kunna koncentrera sig på det som ska utvecklas. Språket.
I det här inlägget kommer jag att skriva (övergripande) om hur vi använder oss av digitala verktyg i språkutvecklingen med elever som lär sig svenska. Även om innehållet passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte utgår jag i min berättelse från mitt arbete, en förberedelsegrupp med elever som är inskrivna i skolår 1-6 med varierad skolbakgrund.
I elevernas lärande ligger fokus främst på språkutveckling där eleverna även får använda/ producera med språket. När eleverna ska skriva, använder vi oss av digitala verktyg (dator/lärplatta) där skrivprogram/app kombineras med talsyntes där bokstavsljuden, ord och mening läses upp.
Jag kan se nedanstående effekter/vinster när vi använder oss av digitala verktyg i olika skrivprocesser:
- Skrivriktningen blir rätt per automatik i skrivprogrammet.
- Finmotoriken utgör inte hinder i språk- och skrivutvecklingen (finmotoriken kan eleven träna på andra sätt).
- Bokstäverna hamnar i ”rätt läge” med tanke på läslig handstil, vilket är fördelaktigt då syftet är att utveckla/stimulera läs- skriv- och språkutvecklingen.
- Det går att flytta text, stycken och förändra/förbättra texten utan att sudda och skriva om.
- Eleven hör bokstavsljud, ord och meningar, vid osäkerhet kan eleven lyssna sig fram till rätt bokstavsljud genom att trycka på tangenterna och lyssna på ljudet.
- Verktygen skapar motivation till att skriva mer, kombinera med att eleven använder digitalt lexikon, eller föreslå att eleven kan skiva ord de ännu inte kan på svenska, på sitt modersmål i den svenska texten- för att slå upp i ett senare skede. Då stannar inte berättelse-skrivandet upp. Eleven kan då skriva en berättelse utifrån kognitiv nivå och inte anpassa berättelsen efter ordförrådet på svenska.
- Att skriva av en berättelse (som kan vara en trygghet för många elever) blir ett lärande när de under tiden lyssnar på bokstavsljuden, orden och meningarna. De får syn på ljud, stavning, ord och ordföljd.
- Ni kan skriva ut elevernas produktioner och arbeta med texten på olika nivåer beroende den språkliga nivån. Ringa in bokstaven Aa eller alla verb/substantiv/adjektiv. Arbeta med grammatiken.
Många frågar om vi enbart arbetar digitalt. Mitt svar är naturligtvis: Nej. Vi använder oss av de verktyg som passar beroende på vad eleverna ska utveckla.
Det är syftet med övningen som styr arbetsmetod och val av verktyg.
I skolan borde vi prata mer om lärande med digitala verktyg, med fokus på lärande!
Hülya 
Tack för att jag fick läsa detta! Jag har – åtminstone hittills – haft den uppfattningen att barn och ungdomar förlorar förmågan att hantera språket om de bara är förankrade vid datorerna.
Min uppfattning är att de skall förmås att läsa böcker, riktiga böcker. Jag har barnbarn i tonåren som är så gräsligt datoriserade att de inte klarar av att skriva en litet uppsats på korrekt svenska. De skriver i talspråk och älskar att använda ord av typen ”liksom”. Det är
jobbigt att ge dem uppmuntran när man får läsa deras krior. Om nu alla lärare jobbar på samma sätt så känner jag mig litet mera hoppfull – hoppas ditt sätt att tänka och jobba får genomslag överallt!
GillaGilla
Tack Macilane för dina kommentar här på bloggen och för att du delar med dig av dina tankar. Visst är det så att skolan är full med goda exempel, vi måste kanske bli bättre på att berätta vad vi gör, varför och de goda effekterna!
GillaGilla