Sparad i Alla inlägg

Språkutveckling med sekvensbilder

Varför sekvensbilder?

(Inlägget finns också på Lärarnas Riksförbund då jag bloggar som #ämnesspanare för LR)

Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Berättande till bilder kan användas för språkutveckling i flera språk än just svenska som andraspråk, till exempel modersmålet, engelska och moderna språk. Man kan också skriva meningar till varje bild där övningen är att para ihop rätt meningar till bilderna. På det sättet tränar eleverna sin läsförståelse.

Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sin språkliga nivå. I bilden nedan arbetar eleverna i språkgrupper, där de uppmuntras till att diskutera handlingen på sitt modersmål, skriva på svenska med hjälp av översättningsverktyg. Detta för att berättelsen inte ska begränsas av elevernas språkliga nivå i svenska som andraspråk. Allt skrivande föregås av en muntlig bearbetning för att eleverna ska samla på sig så många ord och begrepp som möjligt. När eleverna spelar in berättarröst tränar de på att läsa sitt manus och uttrycka sig muntligt. De tränar på uttal och repeterar många gångar innan de är nöjda med resultatet. Lärandet fortsätter när eleverna tar del av varandras berättelser.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hur kan jag använda sekvensbilder?

Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt:

Med sekvensbilder kan eleverna:

  • Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till.
  • Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv.
  • Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna).
  • Reflektera över hur man kan göra och inte göra. Jämföra med hur man själv skulle göra i samma situation.
  • Formulera egna frågor till bilderna.
  • Hitta på dialoger till personerna i bilderna.
  • Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut.
  • Para ihop ord och meningar med rätt bild (förutsätter att man förbereder och klipper ut ord och meningar).
  • Skärmövning, eleverna sitter mittemot varandra med en skärm mellan för att de inte ska se varandras bilder. Eleverna har fått varannan sekvens av bilderna och ska nu beskriva handlingen på sina bilder. Samtalet eleverna har ska leda till att de så småningom kan lägga bilderna i rätt ordning.

Tips!

Vill du ha ett konkret exempel så kan du kika in på min blogg där jag beskriver hur jag använt mig av sekvensbilder i en grupp nyanlända elever årskurs 1-3. Inlägget hittar du här.

Använd appen Imovie för att skapa berättelser i filmformat. Eleverna har då möjlighet att infoga berättarröst och text till bilderna. För att skapa berättelser i bokformat kan man använda sig av appen Book Creator.

En annan app som bygger på att samla sekvensbilder och träna på att lägga bilderna i rätt ordning är appen Making Sequnces. I appen finns det sekvensbilder som man ska lägga i rätt ordning. Man kan med fördel använda det för att eleverna ska träna på att berätta med ”röd tråd” Appen är självrättande och man kan även skapa egna sekvensserier.

Var hittar jag sekvensbilder?

Sekvensbilder finns att köpa på läromedelsförlag. Sica förlag säljer språklådor – de hittar du här. Det finns också lärarhandledningar på internet: Exempel på lärarhandledning till språklåda Flo. Det finns även språklådor med illustrationer som passar de äldre eleverna. Språklådan Pappa Moll använde jag flitigt när jag hade äldre elever på SFI (svenska för invandrare). Det är läraren som har friheten att planera hur de kan användas i undervisningen.

Man kan också söka sekvensbilder på webben. Jag har sparat sidor med sekvenbilder på webbtjänsten Pinterest. De hittar du här. Anledningen till att jag använder Pinterest är att länkar sparas visuellt, med bilder från sidan väl synlig. Jag får snabbt en överblick i vad det är jag har sparat. Dessutom kan jag söka och spara sidor som andra lärare har sparat samt följa personer eller deras ”boards” (mappar som är kategoriserade i det man sparar). Jag kan (för det mesta) mycket enkelt skriva ut bilderna, gratis.

Lycka till!

Sparad i Alla inlägg

Boken om mitt arbete

Efter min föreläsning på konferensen Flerspåkighet i fokus 2015, frågade Gothia fortbildning om jag kan tänka mig att skriva en bok om mina erfarenheter och mitt sätt att arbeta med elever som är nya i svenska skolan. Frågan kändes ny men inte främmande. Så jag tackade ja och har under ett halvår ägnat delar av min fritid för att skriva.

Det känns spännande att personer runt omkring mig har höga förväntningar på mig och erbjuder mig att göra saker jag inte trodde var möjligt.

Med anledning av att boken nu är utgiven hade jag  två releasepartyn under föregående vecka för att fira detta! Ett på förlaget i Stockholm och ett på Kronan i Trollhättan. Det kändes så roligt att få dela denna speciella stund med nära och kära både i Stockholm och Trollhättan, och det kändes alldeles speciellt att fira på Kronan. Innehållet i boken handlar till stor del om hur jag utvecklade arbetssätt tillsammans med mina rektorer, kollegor och naturligtvis elever från Kronan. Extra speciellt under kvällen var talet som mina rektorer från Kronan och talet som min kollega från Välkomsten höll. TACK!

Boken heter Nyanlända elever i mitt klassrum- språkutveckling med digitala resurser.

 

boken

 

Boken finns att beställa på Gothia, Bokus, Adlibris – och på de ställe där man kan beställa böcker 😉

Skolvärlden har även skrivit en artikel om boken, och flera artiklar om mig och min bok är på gång 🙂

Artikel i Skolvärlden

Så nu kan jag titulera mig som författare, vilket känns häftigt 🙂

Hülya

Sparad i Alla inlägg

Gör en snögubbe- träna på att följa instruktioner

I väntan på att det ska snöa har jag letat efter pyssel där eleverna kan skapa en snögubbe utan snö. Att pyssla är ett uppskattat sätt att träna på att läsa, tolka, och omsätta instruktioner till handling. När jag vill vara kreativ hamnar jag oftast på Pinterest. Jag hamnade på flera exempel som visar hur man kan skapa snögubbar av strumpor.

I det här inlägget delar jag med mig av vårt pyssel (att skapa en snögubbe med strumpa och ris) så att du också kan använda det med dina elever.

Film på hur man gör en snögubbe

Den här filmen kan man titta på innan man ger sig på de skriftliga instruktionerna. För att träna verb/processer kan du gärna stoppa filmen och fråga vad som görs. Klicka på rubriken ovan för att komma till filmen.

Skärmavbild 2015-12-13 kl. 13.39.12

Instruktioner

De skriftliga instruktionerna innehåller en bild på de snögubbar som eleverna på Välkomsten har skapat. Det finns text och bilder på vad eleverna behöver. För att träna ord och begrepp är tanken  att eleverna ska skriva vad de behöver under varje bild.

Sedan går eleverna vidare till att följa instruktionerna i den ordning som är numrerad. Innan man släpper eleverna till att börja skapa själva eller i par kan man gå igenom alla verb/processer som är grönmarkerade i instruktionen. Det vill säga att man pratar om vad eleven ska göra och vad eleven behöver för att göra det.

Klicka på rubriken för att se och ladda ned instruktionen.

Fortsätt med språkutvecklande övningar

När snögubbarna är klara kan eleverna skriva en beskrivande text till sin snögubbe. Dessa texter kan sedan läsas upp av läraren eller en elev som inte har skrivit texten, övriga elever kan gissa vilken snögubbe den upplästa texten beskriver. Om man vill fortsätta med den här övningen kan man redan i början förbereda flera olika sorter av tygbitar med olika mönster, färger osv. Som stöd för elevens skrivande kan man skriva börjor eller en lucktext där eleven fyller i med beskrivning om sin snögubbe. Eleven kan också skriva en beskrivande text på sitt modersmål och tillsammans med studiehandledare översätta texten till svenska.

För att träna verb/ processer kan man jobba med sista övningen på sidan 3 där eleverna ska placera verben på rätt plats i instruktionen.

Skärmavbild 2015-12-13 kl. 13.35.34

 

 

Lycka till!

 

 

 

Sparad i Alla inlägg

En dag i parken- träna svenska och läsförståelse med bilder!

Vi har jobbat med ord och begrepp utifrån årstider och vad man kan göra respektive årstid. Det här inlägget utgår från en illustration föreställande en sommardag i parken. Jag arbetade med den här illustrationen med nyanlända elever på Välkomsten strax innan sommarlovet i slutet på vårterminen 2015.

Illustrationen är från läromedlet Tala svenska direkt. Läromedlet Tala svenska direkt är ett läromedel för muntlig inlärning i svenska som andraspråk.  Det är ett läromedel som jag har med mig från min tid som lärare på SFI. Läromedlet är upplagt kring samhällsinriktade och språkliga teman och har en systematisk metodik för muntlig inlärning. Bildordboken innehåller över 700 färgbilder som spänner sig över områden som mat, kläder, bostad, besök i affär, skola, yrken, hälsovård, traditioner, natur samt olika grammatiska moment. Jag använder de delar som passar min elevgrupp och kompletterar bilderna med övningar som jag själv skapar till bilderna. Mitt syfte är med att använda boken är att spegla de detaljrika bilderna på tavlan, och ha bilden som utgångspunkt för det talade och skrivna språket. Jag speglar bilden med dokumentkameran och kompletterar med övningar.

Så här är uppgiften upplagd:

  1. Gemensam bildpromenad
  2. Arbete i par, slå upp ord i de färdiga fraserna.
  3. Koppla ihop fraser med rätt person/personer på bilden.
  4. Utveckla fraserna till meningar genom att sätta rätt pronomen framför frasen. Ska det vara han, hon eller de?
  5. Skriv en fråga till meningen genom att använda frågeord och välja rätt pronomen.
  6. Arbeta i par, fråga-svar.

Förutom att träna på svenska har eleverna fått vara aktiva genom en uppgift som kräver att eleverna använder översättningsverktyg som hjälp.

Gemensam bildpromenad

Bilden finns speglad på den interaktiva tavlan. Tillsammans pratar vi om vad vi ser på bilden. Tillsammans kan uttrycka ord och begrepp som de har lärt sig. Vi börjar med substantiv, går över till verb och vi går igenom pronomen han, hon och de. Vi tittar på pronomen på olika språk som finns uppsatt i klassrummet.

Arbete i par- koppla fraser med illustrationerna 

Eleverna får listan med fraserna. De har iPad och kan översätta från sitt modersmål till svenska. De översätter de svenska ord som de inte förstår. Eleverna har klippt ut fraserna och lägger de på bilden där det stämmer överens med bilden.

IMG_0289

Utveckla fraserna till meningar

Arbetet fortsätter med att eleverna skriver rätt pronomen framför frasen. De väljer mellan att skriva han, hon eller de.

IMG_0290

Skriv fråga

Eleverna får träna på att skriva en fråga till varje mening. De får använda sig av han, hon eller de. Eller så kan de välja att använda flickan, pojken, kvinnan, mannen. Genom att skriva fråga får eleverna träna sig på att använda samma frågeord, VAD, flera gånger.

 

Arbeta i par, fråga- svar

Eleverna jobbar i par. En elev ställer frågan och en elev svarar. De turas om flera gånger så att alla elever får möjlighet att fråga och svara.

Filma och spela in berättarröst

Eleverna får filma bilden och berätta vad de ser på bilden.

Filer med påståenden och uppgifter är skapade i Google drive, om du har tillgång till bilden kan du använda dig av samma dokument som vi använde:

Sommariparken (2)

Andra bilder:

Jag har börjat samla bilder som jag kan använda som utgångspunkt i elevernas språkutveckling. Min lista med bilder hittar du här: https://www.pinterest.com/hulbas/samtalsbilder/

Sparad i Alla inlägg

Kreativ presentation på flera språk!

När man jobbar med nyanlända är en vanlig övning att man får träna på att presentera sig. Det gemensamma för eleverna är att de är nya i Sverige och behöver träna på att presentera sig på svenska. Den här övningen är skapad utifrån inspiration av en bild på ett pyssel som jag såg på Pinterest.

Övningen jag skriver om här är en enkel övning som uppskattas av elever och även lärare som jag har delat med mig till. Filerna finns bifogade om man vill använda sig av samma material, se längst ner i inlägget.

Arbetsgång

Övningen som jag beskriver här är upplagd från att gå från det muntliga till det skriftliga och tar cirka tre lektioner:

  • Gemensam talövning.
  • Gemensam och individuell skriftlig övning.
  • Läsa instruktioner och för att skapa din personliga presentation.
  • Presentera dig på flera språk utifrån skriftlig presentation.
  • Gemensamma samtal om hur ordföljden blir på svenska jämfört med de språk som finns representerade i klassen.
  • Jobba med verben i instruktionen, digital lucktext på instruktionen.

Talövning

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.21.41

Under talövningen sitter vi i ring och utgår från våra talkort (talkorten finns bifogade som fil). Talkorten är ett stöd till det muntliga. Även om eleven inte har knäckt läskoden har de stöd i hur många ord som ingår i det som ska sägas. Jag börjar säga första meningen och alla får säga högt efter mig för att ”smaka” på orden och känna hur det känns att uttala tillsammans för att sedan kunna säga och uttala det själv.

Jag säger: Jag heter Hülya, Vad heter du? Visar talkortet för mina elever och vänder mig till personen som ska svara. Personen som ska svara får kortet och vi fortsätter.

Skriftlig övning

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.21.09

Sedan går vi över till skriftspråket. Innan eleverna får mallen som de ska skriva i skriver vi i min mall tillsammans. Vi jobbar på den interaktiva tavlan där samma övning finns uppe. Vi läser meningarna högt tillsammans och eleverna ger förslag på vad det ska stå i luckan. Jag fyller i min turkiska presentation genom att säga det jag skriver högt (har man svenska som modersmål kan välja det andraspråk man kan tex engelska, tyska, spanska etc) . Detta gör jag för att eleverna också ska skriva samma presentation på sitt modersmål. Dock finns inte de svenska meningarna översatta till elevens modersmål utan det blir också en övning i att förstå den svenska presentationen och omsätta den till sitt modersmål.

Eleverna får mallen och skriver. Eleverna uppmuntras till att använda digitala verktyg för de ord de behöver översätta. Det finns inga studiehandledare (arabiska och somaliska) under lektionerna med de kommer in korta stunder när eleverna inte kan stötta varandra.

Något händer och eleverna börjar prata om språket. Nu börja eleverna undra om de ska översätta exakt som det står på svenska eftersom ordföljden inte är likadan på modersmålet. Jag visar min presentation som exempel för att visa att ordföljden inte är likadan på mina två modersmål, svenska och turkiska.

Nästa lektion

Pyssel

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.40.55

Jag presenterar nu den instruktionen som eleverna ska jobba med. Jag visar också hur min skriftliga presentation har blivit en presentation på grönt papper med huvud, ansikte och garn som hår. Jag visar materialet som behövs när vi går igenom instruktionen. Det finns olika färger på papper, garn och olika storlekar på ögon. Vi skrattar åt min presentation eftersom jag har limmat fast de största ögonen 🙂

Det unika med den här instruktionen är att en annan grupp av elever har skrivit den tillsammans med mig efter att vi gjort samma övning. Jag berättar detta för min elevgrupp och de verkar imponerade. Jag skapar förförståelse och går igenom steg för steg, med bildstöd, vad de ska göra. Sedan får de instruktionen och börjar jobba.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa lektion- redovisning

Presentation

När eleverna är klara får de gå fram och läsa sin presentation högt på svenska och på sitt modersmål. Åhörarna får ställa frågor om elevens modersmål. Vi frågar utifrån det gemensamma språket svenska. Vilket ord motsvara heter, kan vi gissa? På vilken plats kommer åldern i meningen på elevens modersmål, kan man ha den ordföljden på svenska?Den här typen av övning är bra för att eleverna ska inta ett kontrastivt perspektiv på modersmålet och målspråket svenska.

Efter alla redovisningar har vi applåderat alla elever och lärt oss lite mer svenska och flera ord på andra språk.

Lucktext

Vi tittar tillsammans på den skriftliga instruktionen. Vi läser och stryker under alla verb (processer) som sker i övningen. Eleverna får visa med verktyg och kroppen. Sedan kör vi en frågesport på Kahoot där verktygen är kopplade till verben, som sax- klipp.

En rolig övning som mynnar ut i fina presentationer att hänga upp i klassrummet:

IMG_0136

Jag kommer skriva ett annat inlägg om hur vi jobbade när vi skulle skriva instruktionen som finns med i bifogad plansch. Planschen är skapad i appen Pages.

Nedan finns alla filer att ladda ned:

På återseende!

// Hülya

Sparad i Alla inlägg

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

Sekvensbilder används flitigt  i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.

Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.

Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

1356089992435

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).

IMG_7616

Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).

FullSizeRender

Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.

IMG_7619

Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.

Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:

  • klippa ut bilderna
  • lägga bilderna i ordning
  • berätta till bilderna
  • limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
  • Skriva till varje bild
  • Rita en framsida

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.

IMG_7621

Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.

Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉

Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.

Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.

Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube: