Sparad i Alla inlägg, IKT

Digitalisering och SVA

Läs gärna hur jag tänker kring digitaliseringen i mitt arbete med elever som är nya i svenska skolan!

teacherhack.com/hulya-basaran/

Karin Nygårds skriver om digitaliserat svenska som andraspråk:

teacherhack.com/digitaliserat-svenska-som-andrasprak/

 

Annonser
Sparad i Alla inlägg, IKT

Språkutvecklande övningar med Kahoot!

Kahoot

Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning.

Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Använd Kahoot i det arbetsområde ni jobbar med!

Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg!

Länk till förra inlägg: https://frokenhulya.wordpress.com/2015/02/23/i-mitt-klassrum-sprakutvecklande-arbetssatt-digitala-verktyg/

Vad är Kahoot?

Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Du skapar frågesporten genom frågor, svarsalternativ och du har också möjligheten att infoga bilder. Du väljer själv hur många frågor och hur många svarsalternativ du vill ha i din Quiz.
Länk för att skapa Kahoot:getkahoot.com
Länk för att spela:Kahoot.it

Vad behöver eleverna?

Eleverna kopplar sedan upp sig till Kahoot (Kahoot.it) samtidigt fyller i den gamepin som genereras när du startar spelet och besvarar sedan frågorna i den quiz du valt att spela. Eleverna får återkoppling om de har svarat rätt och du som lärare får återkoppling på vad ni behöver repetera och träna på ytterligare. Eleverna behöver inte skapa konto eller uppge någon mailadress- det enda eleven behöver är en device (iPad/ smartphone), internet och den kod som spelet genererar när du som lärare tryckt ”play”.

Kan jag använda befintliga Kahoot?

Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Du kan duplicera en Kahoot någon annan har skapat och sedan redigera den till att den passar dina elever. Jag har till exempel duplicerat Kahoot som andra har skapat med ord och bilder i engelska (sök på Public Kahoot längt upp- håll musen på titeln på den Kahoot du vill kopiera- duplicateContinue editing). Sedan har jag ändrat genom att skriva i de svenska orden. Att duplicera en Kahoot någon annan har skapat besparar mig tid för att hitta bilder. För visst är det bra att återvinna! 🙂

Hur gör jag?

Kahoot skapas på getkahoot.com. Först registrerar du dig och skapar ett gratiskonto.
Om du vill skapa en frågesport väljer du quiz. Sedan är det bara att börja skapa din frågesport!
För mer utförliga instruktioner, steg för steg kan du titta in på Fröken Flipps blogg!

Språkutvecklande övningar med Kahoot!

Skärmavbild 2015-03-01 kl. 15.00.04
En Kahoot från arbetsområdet kroppen med frågor skapade av den faktatext vi skrev tillsammans.

 

Du kan skapa övningar i form av frågesport eller omröstning. Det beror på vad som är det pedagogiska syftet med övningen. Nedan följer några förslag på hur man kan använda sig av Kahoot.

Förförståelse

Innan ni börjar med ett arbetsområde kan ni tillsammans genom frågesporten kolla av vad ni behöver jobba med- vilken förförståelse har elverna och vad behöver utvecklas? Gör samma test i slutet av arbetsområdet för att synliggöra elevernas utveckling.

Träna ord och begrepp

Använd bilder, foton eller filmer för att befästa ord och begrepp. Frågan kan vara formulerad så att eleven ska svara sant/falskt, ja/nej eller välja rätt ord/begrepp. Träna synonymer, ordnyanser, ordbilder mm. Träna frågeord där eleverna får välja rätt svarsalternativ utifrån frågeordet som har använts  frågan.

Läsförståelse

Efter en läst text kan eleverna träna på förmågan att läsa och tolka en text. Det vara frågor på/mellan raderna eller så kan eleverna besvara påståenden om texten genom svarsalternativ med sant/falskt, ja/nej.

Grammatik

Bearbeta grammatiken genom lucktexter där du konsekvent har dolt exempelvis verb eller substantiv. Du kan också ge exempel på ord och eleverna kan sedan välja om det är verb, substantiv eller adjektiv. Det finns flera sätt att arbeta med grammatiken med Kahoot. Inspireras gärna av befintliga Kahoot som finns för att träna svenska och moderna språk.

Omröstning

Behöver ni rösta om något eller skapa statistik av något slag. Då kan du skapa en omröstning i Kahoot.

Läxförhör inom alla ämnen/ Befästa kunskaper

Som ett traditionellt prov/läxförhör men där det finns färdiga svarsalternativ. Varför inte låta eleverna arbeta enskilt/par för att lämna in ett förslag på 10 frågor och svar som de tycker är viktigt att kunna i arbetsområdet. Välj sedan ut tio frågor och skapa en quiz. Ett roligt sätt att befästa faktakunskaper inom olika ämnen. Eleverna vill gärna spela- det vill säga repetera om och om igen.


Använd din pedagogiska kompetens och din kreativitet

Har du fler tips på hur det kan användas? Skriv gärna till ditt förslag i kommentarerna!

Ta hjälp av andra

Det finns en Facebook-grupp som heter Kahoot Sverige. I gruppen hjälps man åt och delar med sig av sina Kahoots!
Avslutningsvis vill jag berätta att mina nyanlända elever älskar att spela Kahoot och det är ett lustfyllt sätt att träna svenska! Elevernas drivkraft och motivation till att träna svenska med Kahoot har medfört att jag inom våra arbetsområden digitaliserar analoga språkövningar till Kahoot!
Lycka till!
Sparad i Alla inlägg, IKT

I mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt & digitala verktyg

Digitala verktyg går att kombinera med språkutvecklande arbetssätt och öppnar upp för en sociokulturell miljö med aktiva elever med lärande i fokus. Att arbeta med samma sak på olika sätt, att repetera och utgå från talspråket (och kroppsspråket) som en bro in till skriftspråket med uppgifter från elevernas upplevelser skapar sammanhang för språkligt lärande. Digitala verktyg är inte en ”happening” i klassrummet- utan det är verktyg som används av lärare och elever, som stöd, för att förbereda övningar, frågesport, översättningsverktyg, bilder, talsyntes mm. Digitala verktyg är något som vi använder oss dagligen i lärandet ibland blir det ett verktyg i lärarens förberedelser och ibland i elevens lärande.

Att använda digitala verktyg med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt är just vad det här inlägget handlar om.

Nedan följer exempel på arbetssätt för en grupp elever som går sina första åtta veckor i årskurs 4-6 på Välkomsten. En arbetsgång som tar sin utgångspunkt i en utflykt till pulkabacken som jag och min kollega har planerat och arbetat med tillsammans.

  • Utflykt, fotografering (kamera/ Ipad).
  • Bildspel, samtal till fotografierna (smartboard).
  • Sexfältare, med frågeord på elevernas modersmål samt svenska (översättning med lexin och google translate).
  • Gemensam text utifrån sexfältaren med tidsord (skrivprogram, talsyntes).
  • Bilderbok, en bok med bilder från utflykten och vår gemensamma text, samt fri skrivning.
  • Sönderklippt text, som används tillsammans med sexfältaren.
  • Lucktext, verben plockas bort från den text vi har skrivit tillsammans.
  • Digital lucktext (Webbtjänsten, Kahoot).
  • Korsord, lucktext på texten, sök verben (digitalt konstruerad, skolplus).
  • Sök verben (digitalt konstruerad, Skolpus).
  • Plansch med foton och gemensam text (planschmall i Pages app).

Utflykt

Under en utflykt till pulkabacken fotograferar vi samtliga aktiviteter vi gör med eleverna. Vi kommunicerar, samtalar och sätter ord på allt vi gör.

Bildspel

Vi tittar tillsammans på fotografierna från utflykten och samtalar om vad vi har gjort. Bilderna presenteras i den ordning som vi har upplevt allt. Vi sätter ord på saker och ting samt på allt vi har gjort. Vi bekantar oss med tidsord (först, sedan, till slut).

Vad ser vi på fotot? Vem är på fotot? Vad gjorde vi? Hur kändes det?

(eleverna kan också få fotografierna och placera dessa i rätt ordning med tidsord som hjälp)

Sexfältare

Sexfältare med frågeord på elevernas modersmål samt svenska. Vi svarar på frågorna i sexfältaren från kopieringsunderlaget i Låt språket bära (Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring). Eftersom elevernas modersmål/starkaste språk används som resurs i deras språkutveckling har jag använt mig av översättningsverktyg för att slå upp frågeorden på de språk som finns representerade i klassen. Foton från utflykten finns med som stöd. Alla elever får uttala frågeorden för sitt språk högt. Vi går från muntligt berättande till skriftspråket.

Hur ska vi formulera oss? Vilket ord är ”göra-ord, verb”? Varför heter det ”värmde” och inte ”värmer”? Vad vill frågeorden ha svar på?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gemensam text

Vi skriver en gemensam text utifrån vårt samtal som hade sin utgångspunkt i fotografierna från utflykten och frågeorden från sexfältaren. Vi skriver texten och ska sedan skriva in de tre tidsorden först, sedan, till slut. Jag förklarar vad som händer i en mening när tidsord placeras. När eleverna har fått föklarat verbets placering kan de tillsammans utan min hjälp placera in övriga två och ändra ordföljden. Vi jobbar med språket, med innehållet och formen.

Hur formulerar vi oss? Vad ska vi ha med och varför just det? Vad händer med ordföljden när vi lägger in tidsord? Var ska vi ha in tidsorden?Kan vi testa på flera meningar?

Här kan man med fördel använda sig av talsyntes och talande tangentbord när man skriver så att eleverna får lyssna på texten som växer fram.

 

gemensam textBilderbok

Eleverna skapar en bilderbok med den gemensamma texten. De kan skriva fritt till en bild samt lägga till text på övriga bilder som vi har skrivit till. Eleverna får använda översättningsverktyg i sitt skrivande.

Eleverna jobbar individuellt och har den gemensamma texten som stöd.

IMG_7534

Sönderklippt text

Den gemensamt skrivna texten klipps isär och eleverna placerar in texten på rätt plats i sexfältaren. Den sönderklippta texten ska placeras vid rätt frågeord så att det besvarar det som efterfrågas med frågeorden.

Lucktext

Den gemensamma texten blir en lucktext där alla verb är borttagna.

lucktext

Digital lucktext

Meningarna från lucktexten används för att skapa en frågesport i Kahoot. Det är elevernas gemensamma text som vi har skapat en digital lucktext av, en quiz. Kahoot är ett digitalt responsverktyg på webben som man kan använda sig av för att skapa olika övningar.

Varje fråga innehåller en mening med en lucka istället för verbet samt att våra foton från utflykten finns med som stöd. I svarsalternativen finns fyra verb att välja mellan. Med Kahoot kan eleverna jobba enskilt, i par eller i grupp men man besvarar frågorna samtidigt. Eleverna loggar in och använder Ipad som responsverktyg och jag startar frågorna på datorn och projektorn.

Innan vi startar frågesporten repeterar vi genom att  läsa vår gemensamma text, sedan läser vi texten med luckor och väljer rätt verb till luckan tillsammans därefter startar Kahoot. Eleverna vill gärna delta i frågesporten flera gånger för att förbättra sitt resultat. Det är ett lustfyllt sätt att repetera övningarna. Länk till vår Kahoot om utflykten: https://play.kahoot.it/#/k/c3205289-5086-4e4e-bdf2-95bef26b6b96

IMG_7539

Korsord

Jag skapar korsord av lucktexten på Skolplus. Korsordet skapas på två nivåer. Ett med verben synliga längst ner och ett korsord utan några synliga verb. Genom korsordet möter eleverna meningarna ännu en gång. De fåt ta ställing till vilket verb som ska in i meningen samt träna stavning genom korsordet (man behöver köpa licens för tjänsten i Skolplus, annars kan man använda sig av www.puzzle-maker.com)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sök verben

Jag skapar ”sökövning” av den gemensamt skrivna texten. Det gäller att hitta verben bland alla bokstäver! En rolig extrauppgift! (skapa sökövning på  www.puzzle-maker.com)

Plansch

En plansch skapas av våra fotografier och den gemensamma texten. I appen Pages finns det mallar som kan användas för olika ändamål. Planschen sätts upp bland elevernas bilderböcker.

pages

 

Eleverna har fått repetera för att lära sig svenska. Att repetera gynnar elever när de får möta ord, meningar och fraser på olika sätt och känna igen och känna att de lyckas.

Nästa steg är att jobba med att skapa nya meningar med de ”göra-ord”, verb som eleverna har lärt sig. Att vi har bilderböckerna och planschen uppsatta i klassrummet lockar eleverna till läsning. När vi sedan ska skriva en instruerande text kan vi jämföra den nya texttypen med den återberättande text vi har skrivit tidigare!

Fler inlägg som handlar om arbetet med olika texttyper hittar du här:

Brev: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Återberättande text: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

Faktatext: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

Komponentrapport: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

 

Sparad i IKT, ipad

E-biblioteket

E- biblioteket

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på Pappas appar om hur man kan låna e-böcker på biblioteket! Tänk att ha ett bibliotek i paddan, tillgängligt dygnet runt! Ja, det är faktiskt möjligt. Även om utbudet inte är lika stort som pappersböcker finns det en hel del att välja mellan. Att man har tillgång till böcker via paddan eller sin Iphone skapar också möjligheter för att eleverna ska kunna låna och läsa på sin egen enhet!

Det är gratis för privat bruk men om eleverna ska ladda ner e-böcker till sina paddor eller mobiler för att använda dem i skolan, måste skolan själv abonnera på den tjänsten. Du kan läsa mer här.

Det enda som behövs förutom en Ipad är:

  • lånekort på biblioteket med tillhörande pin-kod
  • appen Bluefire Reader, den är också gratis

Detta bildspel kräver JavaScript.

För mer information kring proceduren kan du titta in på Pappas appar och följa instruktionerna på sidan!

Kombinera med andra appar

Att jag har boken i paddan möjliggör också att jag kan skärmdumpa bilderna (fotografera skärmen, vet dock inte hur lagligt det är, är noga med att använda det för eget bruk och inte dela)  och infoga dem i en annan app- exempelvis Making Sequences. Appen är till för att skapa sekvensserier med egna bilder eller så kan man använda de sekvensserier som finns i appen (texten och ljudet är inte på svenska i de redan befintliga sekvensserierna. I appen infogar jag bilder från boken, egen text och ljud. Jag kan välja olika antal bilder i min sekvensserie men max fem bilder i en serie.  I texten kan man infoga tidsord som först, sedan, efteråt, efter det, till sist. Det bästa med appen är att man kan skapa sekvensserier anpassade till elevernas språkliga nivå eller så kan eleverna skapa texten till bilderna tillsammans.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För exempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med skönlitteratur kan du läsa mitt inlägg här.

Sparad i Alla inlägg, IKT

Tips – Digitala spåret

För att träna svenska är Digitala spåret en enorm webbresurs som jag utnyttjar på flera olika sätt i elevernas språkutveckling. Jag började att använda sidan när jag arbetade som lärare på SFI och har sedan fortsatt att använda det även i grundskolan med elever som är nybörjare i svenska språket.

Vad är Digitala spåret?

Saxat från sidan: Digitala spåret är ett projekt som har utfört av lärare på Botkyrka vuxenutbildning. Projektet har initierats av CFL, Centrum för flexibelt lärande, en myndighet som nu har upphört och vars verksamhet övergått till skolverket. I korthet har målet varit att stimulera språkträning för SFI, svenska för invandrare och SAS, svenska som andraspråk.

Målet är att kunna studera enligt två språkmodeller.

Kursmodell 1 är upplagd och strukturerad i form av olika teman; familjen, bostad, ekonomi, arbete, kärlek, utbildning, hälsa, fritid, litteratur, populärvetenskap, etc.

Kursmodell 2 utgår från olika färdighetsområden i svenska språket och är upplagd efter dessa; lyssna och förstå, samtal, tal, läsförståelse, skriftliga färdigheter.

Hur jag använder sidan för nyanlända elever skolår 1-6

Första intrycket när man öppnar en övning kan vara att man tycker att övningarna liknar traditionell färdighetsträning utanför en större kontext. Där tycker jag läraren har en viktigt roll i för- och efterarbetet eller att förtydliga och förklara just det valda momentet, för att det ska bli meningsfullt för eleven. Sedan tycker jag heller inte att man ska förkasta färdighetsträning, det behövs också  i språkutveckling. Fördelen med sidan tycker jag är att övningarna är multimodala, det vill säga att det ofta  är ljud, bild, och text. När eleverna tex övar ordkunskap ser de inte enbart text och bild- de kan också höra hur ordet uttalas. Eleverna vill gärna utföra övningarna, många gånger tills de får alla rätt. Eftersom övningarna är självrättande får eleverna omedelbar feedback och kan öva sig fram till rätt svar.

Det finn en del att välja mellan, på olika nivåer. Nivåerna är A-B-C-D-SVA- GY, där A står för nybörjare och GY för gymnasienivå. De olika nivåerna gör att det blir ett stort utbud av övningar- men också en djungel att hitta i för de yngre eleverna. Därför brukar jag länka till de övningar jag tycker eleverna behöver träna i klassbloggen (beskriver mer nedan), eller så kortar jag länken på korta.nu som jag sedan skriver upp på tavlan i klassrummet.

Genomgångar på smartboard

Jag väljer ut övningar utifrån det arbetsområde vi arbetar med. Det finns en del att välja mellan som årstider, familj, grammatik och ordkunskap. arbetsområdena kan man träna på olika sätt. Jag använder mig också av övningarna i genomgångar som jag har i helklass. Vi läser, lyssnar, skriver och utför interaktiva övningar tillsammans. Övningarna används för att komplettera det vi arbetar med annars, för att introducera eller för att repetera.

Länka till övningar på vår klassblogg

Fördelen med många (tyvärr inte alla) övningar på Digitala spåret är när övningen har en egen URL-adress. Fördelen med det är att jag kan kan länka till övningen i vår klassblogg. När man sedan klickar på länken kommer man direkt till övningen. Det underlättar även att döpa om länken (det gör man i bloggen när man infogar länken).

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 17.30.23

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 17.32.48

Övningarna finns på vår klassblogg och eleverna kan träna även utanför skoltid. Ovanstående övning är också en av de övningar jag använder i helklass som sedan eleverna får träna både digitalt och analogt. Övningen har jag sedan för att komplettera skapat i pappersform, den finns också inlagd i klassbloggen där jag eller eleverna lätt kan hitta den och skriva ut. Tyvärr är det så att övningarna kräver en annan webbläsare än Safari på Ipad, där använder jag mig av Puffin.

Digitala Spåret är en resurs som jag gärna använder och därför gärna tipsar om!

Sparad i Alla inlägg, IKT

Kan digitala verktyg ersätta lärare?

Kan digitala verktyg ersätta lärare? Är digitala verktyg alltid det självklara valet i all lärande? Men det är svårt att programmera maskiner till att bli individ och situationsanpassade. För lärande sker väl i interaktion, genom individualisering och stöttning? Kan en maskin klara av det?

Det här inlägget är en diskussion kring relationen mellan traditionella textbaserade instruktioner med bildstöd, datorbaserad media samt de instruktioner som ges i interaktion med en expert i området. Det är också en omarbetat version av en uppgift jag hade första läsåret på en utbildning jag går om IT och lärande. Uppgiften gick ut på att jag i min elevgrupp (FBK 1-5) utförde en mindre studie där eleverna fick i uppgift att vika figurer av papper, origami, med instruktioner på papper/ digitala instruktioner i en app/ muntliga instruktioner med stöd.

Uppgifterna:

Vika loppa med skriftliga instruktioner (pappersformat med bildstöd)

Uppgift: Vika en loppa

Verktyg: skriftliga – steg för steg instruktioner med tillhörande bild.

Svårigheter: begrepp och formuleringar i instruktionerna orsakade osäkerhet:

hörnet, sidan, delen, spetsarna, kvadratisk bit, möts mm.

Process: Till en början arbetade eleverna individuellt. De läste texten och tittade på bilderna, samt vek sitt papper. Efter ett tag ignorerade eleverna texten (svåra begrepp) och fortsatte att vika genom att titta på bilderna. De streckade linjerna på bilderna som egentligen symboliserade var eleverna skulle vika var svåra att förstå. Eleverna fortsatte genom att ta hjälp av varandra. Alla elever kunde med hjälp av varandra vika en loppa.

Vika blomma med instruktioner i en app på Ipad

Uppgift:: Vika en blomma

Verktyg: Papper och Appen ”How to make origami” med rörliga bilder steg för steg.

Svårigheter: Rörliga bilder, svårt att fokusera, visar ett steg i taget, ingen överblick på flera steg.

Process: Eleverna arbetade i par. De tappade bort sig efter två steg, bläddrade tillbaka, förstod inte, tröttnade och gav upp. De var inte intresserade av att fortsätta med hjälp. Det blev ingen blomma.

Vika båt med en expert

Uppgift: Vika båt med hjälp av M en tidigare FBK-elev.

Verktyg: Papper och en expert.

Svårigheter: Till en början att följa M i alla steg. M anpassade sig snabbt efter gruppen och de svårigheter som eleverna upplevde, visade samma steg flera gånger. Hjälpte eleverna genom att visa.

Process: M visade hur man skulle hålla pappret, han berättade och väntade in alla i klassen. Eleverna följde hans instruktioner och alla kunde vika en båt.

Resultat:

  1. Instruktioner de fick av ”experten” som fungerade bäst
  2. De skriftliga instruktionerna fungerade till viss grad när eleverna tog hjälp av varandra.
  3. Instruktioner som de fick med Ipad fungerade sämst.

Skillnaden mellan de tre instruktionstyperna var:

  • den skriftliga innehöll text och instruktioner där eleverna hade överblick över alla led. Texten innehöll begrepp och formuleringar eleverna inte kände till. Bilderna var ett stort stöd.
  • Ipad visade rörliga bilder, med instruktioner ett led i taget.
  • Experten hade instruktioner som till viss del var förutbestämda men skedde i interaktion med eleverna.
  • De skriftliga instruktionerna med papper och instruktionerna med Ipad var inte skapad för interaktion mellan mottagare och avsändare.

Relationen skriftliga instruktioner- Ipad- expert

I relation till de instruktioner eleverna fick av experten fungerade de skriftliga instruktionerna sämre än förväntat. I boken Human machine reconfigurations- plans and situated actions förespråkar Suchman (2007) att instruktioner ska studera relationen mellan kunskap och handling i sin kontext och sedan anpassas efter situationen. Författaren menar att skriftliga instruktioner aldrig kan vara tillräckligt tydliga eftersom mottagarens handlingar är beroende av tolkningar och omtolkningar som sker i olika kontexter. Därmed är mottagarens handlingar inte enbart beroende av de utstakade planer som finns i instruktionerna. Elevgruppens språkkunkuskaper eller erfarenheter av att vika pappersfigurer kan alltså vara avgörande.

Eleverna kunde med hjälp av bilderna följa och tolka de skriftliga instruktionerna till viss del och kunde slutligen fullfölja uppgiften med hjälp av varandra. I det här sammanhanget tror jag det var bilderna som bidrog till att eleverna inte tappade intresset i arbetet.

Lärande är situerat och kräver interaktion

Enligt Gibbons (2006) sker lärande och språkutveckling i ett sammanhang – situationskontexten. Liksom Gibbons menar även Suchman att människor inte enbart följer utstakade vägar på det sätt som maskiner har olika planer och menar att lärande är situerad. Båda författarna belyser situationskontexten för lärande.

Hur många gånger har man inte stått vid en krånglande kopiator och känt sig vilsen (till och med dum) när man ska följa instruktionerna för att lösa problemet? Suchman menar att maskinens interaktion är begränsad till vad programmeraren förutser ska hända, därav kan användaren känna sig begränsad. Detta kan härledas till uppgifter i läroböcker som man aldrig kan lämna fram till eleven utan som lärare titta igenom för att skapa förförståelse, förtydliga och under arbetet stötta. Detta känner jag av i min yrkesroll när jag till stor del får stötta och förtydliga för att eleven inte ska känna att de misslyckas, dock blir mitt dilemma rädslan att jag istället för att förtydliga förenklar till den grad att jag gör eleverna en björntjänst.

Ett annat dilemma är att inte alltid döma felsvar som fel, utan istället som stöd för lärande. Exempel kan vara en fråga som: Vad händer i naturen på vintern? Där svaret kan bli: vantar. Det är ur elevens perspektiv logiskt svar eftersom det i frågan förekommer ord som; händer och vinter. Då blir svaret ganska självklart att vi ska ha vantar på vintern. Dessa ”felsvar” vägleder mig som pedagog vad vi ska arbetar vidare med (händer kan vara både verb och substantiv) För en maskin skulle detta enbart innebära ett ”felsvar”. För en lärare kan felsvaret vara början på nytt lärande.

Vi vet idag att lärande är situerad och kräver interaktion mellan lärling och expert oavsett om det är en maskin eller en människa. Men det kan också gå ”fel” med en expert.

Lärare som följer lektionsplaneringar utan interaktion med eleven är kanske som maskiner som överför kunskap. Därför kan vi heller inte ta för givet att expertens instruktioner alltid fungerar bättre än skriftliga instruktioner eftersom det kräver samarbete av både expert och lärling för att det ska fungera. Den muntliga interaktionen som då sker mellan expert och lärling bör vara finare ”kalibrerad” än den skriftliga. Det vill säga att en expert som inte är pedagogisk och har didaktiska färdigheter i sitt expertområde kan vara lika vilseledande som en skriftlig instruktion med okända begrepp.

Den här studien var en liten studie som man inte kan dra för stora slutsatser av, men kanske väcker det tankar och funderingar som:
Kan digitala verktyg ersätta lärare och hur stor betydelse har interaktionen i lärandet?
Behöver vi bestämma om digitala verktyg är bra eller inte i allt?
Kan vi fokusera på lärande och välja arbetssätt och verktyg efter det?

Referenser

Gibbons, Pauline. (2010) Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Suchman, Lucy (2007). Human-machine reconfigurations: Plans and situated action.

Cambridge, MA: Cambridge University Press.

20130831-000604.jpg

Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Språk- och skrivutveckling med digitala verktyg

Min erfarenhet i det praktiska arbetet med språkutveckling är att digitala verktyg inte enbart är ett verktyg som ersätter något, utan att det också stöttar eleverna i deras språkutveckling. När det praktiska arbetet med att forma bokstäver för hand, skriva i rätt riktning inte upptar elevens och pedagogens tid och engagemang kan vi arbeta med språkutveckling, med fokus på språket. Det vill säga att med digitala verktyg eliminera hinder och ge eleven den tillfälliga, men nödvändiga hjälp/ stöttning som krävs för att eleven på ett framgångsrikt sätt ska kunna koncentrera sig på det som ska utvecklas. Språket.

I det här inlägget kommer jag att skriva (övergripande) om hur vi använder oss av digitala verktyg i språkutvecklingen med elever som lär sig svenska. Även om innehållet passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte utgår jag i min berättelse från mitt arbete, en förberedelsegrupp med elever som är inskrivna i skolår 1-6 med varierad skolbakgrund.

I elevernas lärande ligger fokus främst på språkutveckling där eleverna även får använda/ producera med språket. När eleverna ska skriva, använder vi oss av digitala verktyg (dator/lärplatta) där skrivprogram/app kombineras med talsyntes där bokstavsljuden, ord och mening läses upp.

Jag kan se nedanstående effekter/vinster när vi använder oss av digitala verktyg i olika skrivprocesser:

  • Skrivriktningen blir rätt per automatik i skrivprogrammet.
  • Finmotoriken utgör inte hinder i språk- och skrivutvecklingen (finmotoriken kan eleven träna på andra sätt).
  • Bokstäverna hamnar i ”rätt läge” med tanke på läslig handstil, vilket är fördelaktigt då syftet är att utveckla/stimulera läs- skriv- och språkutvecklingen.
  • Det går att flytta text, stycken och förändra/förbättra texten utan att sudda och skriva om.
  • Eleven hör bokstavsljud, ord och meningar, vid osäkerhet kan eleven lyssna sig fram till rätt bokstavsljud genom att trycka på tangenterna och lyssna på ljudet.
  • Verktygen skapar motivation till att skriva mer, kombinera med att eleven använder digitalt lexikon, eller föreslå att eleven kan skiva ord de ännu inte kan på svenska, på sitt modersmål i den svenska texten- för att slå upp i ett senare skede. Då stannar inte berättelse-skrivandet upp. Eleven kan då skriva en berättelse utifrån kognitiv nivå och inte anpassa berättelsen efter ordförrådet på svenska.
  • Att skriva av en berättelse (som kan vara en trygghet för många elever) blir ett lärande när de under tiden lyssnar på bokstavsljuden, orden och meningarna. De får syn på ljud, stavning, ord och ordföljd.
  • Ni kan skriva ut elevernas produktioner och arbeta med texten på olika nivåer beroende den språkliga nivån. Ringa in bokstaven Aa eller alla verb/substantiv/adjektiv. Arbeta med grammatiken.
  • Många frågar om vi enbart arbetar digitalt. Mitt svar är naturligtvis: Nej. Vi använder oss av de verktyg som passar beroende på vad eleverna ska utveckla.
    Det är syftet med övningen som styr arbetsmetod och val av verktyg.

    I skolan borde vi prata mer om lärande med digitala verktyg, med fokus på lärande!

    Språkutveckling Ipad