Sparad i Alla inlägg, IKT

I mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt & digitala verktyg

Digitala verktyg går att kombinera med språkutvecklande arbetssätt och öppnar upp för en sociokulturell miljö med aktiva elever med lärande i fokus. Att arbeta med samma sak på olika sätt, att repetera och utgå från talspråket (och kroppsspråket) som en bro in till skriftspråket med uppgifter från elevernas upplevelser skapar sammanhang för språkligt lärande. Digitala verktyg är inte en ”happening” i klassrummet- utan det är verktyg som används av lärare och elever, som stöd, för att förbereda övningar, frågesport, översättningsverktyg, bilder, talsyntes mm. Digitala verktyg är något som vi använder oss dagligen i lärandet ibland blir det ett verktyg i lärarens förberedelser och ibland i elevens lärande.

Att använda digitala verktyg med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt är just vad det här inlägget handlar om.

Nedan följer exempel på arbetssätt för en grupp elever som går sina första åtta veckor i årskurs 4-6 på Välkomsten. En arbetsgång som tar sin utgångspunkt i en utflykt till pulkabacken som jag och min kollega har planerat och arbetat med tillsammans.

  • Utflykt, fotografering (kamera/ Ipad).
  • Bildspel, samtal till fotografierna (smartboard).
  • Sexfältare, med frågeord på elevernas modersmål samt svenska (översättning med lexin och google translate).
  • Gemensam text utifrån sexfältaren med tidsord (skrivprogram, talsyntes).
  • Bilderbok, en bok med bilder från utflykten och vår gemensamma text, samt fri skrivning.
  • Sönderklippt text, som används tillsammans med sexfältaren.
  • Lucktext, verben plockas bort från den text vi har skrivit tillsammans.
  • Digital lucktext (Webbtjänsten, Kahoot).
  • Korsord, lucktext på texten, sök verben (digitalt konstruerad, skolplus).
  • Sök verben (digitalt konstruerad, Skolpus).
  • Plansch med foton och gemensam text (planschmall i Pages app).

Utflykt

Under en utflykt till pulkabacken fotograferar vi samtliga aktiviteter vi gör med eleverna. Vi kommunicerar, samtalar och sätter ord på allt vi gör.

Bildspel

Vi tittar tillsammans på fotografierna från utflykten och samtalar om vad vi har gjort. Bilderna presenteras i den ordning som vi har upplevt allt. Vi sätter ord på saker och ting samt på allt vi har gjort. Vi bekantar oss med tidsord (först, sedan, till slut).

Vad ser vi på fotot? Vem är på fotot? Vad gjorde vi? Hur kändes det?

(eleverna kan också få fotografierna och placera dessa i rätt ordning med tidsord som hjälp)

Sexfältare

Sexfältare med frågeord på elevernas modersmål samt svenska. Vi svarar på frågorna i sexfältaren från kopieringsunderlaget i Låt språket bära (Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring). Eftersom elevernas modersmål/starkaste språk används som resurs i deras språkutveckling har jag använt mig av översättningsverktyg för att slå upp frågeorden på de språk som finns representerade i klassen. Foton från utflykten finns med som stöd. Alla elever får uttala frågeorden för sitt språk högt. Vi går från muntligt berättande till skriftspråket.

Hur ska vi formulera oss? Vilket ord är ”göra-ord, verb”? Varför heter det ”värmde” och inte ”värmer”? Vad vill frågeorden ha svar på?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gemensam text

Vi skriver en gemensam text utifrån vårt samtal som hade sin utgångspunkt i fotografierna från utflykten och frågeorden från sexfältaren. Vi skriver texten och ska sedan skriva in de tre tidsorden först, sedan, till slut. Jag förklarar vad som händer i en mening när tidsord placeras. När eleverna har fått föklarat verbets placering kan de tillsammans utan min hjälp placera in övriga två och ändra ordföljden. Vi jobbar med språket, med innehållet och formen.

Hur formulerar vi oss? Vad ska vi ha med och varför just det? Vad händer med ordföljden när vi lägger in tidsord? Var ska vi ha in tidsorden?Kan vi testa på flera meningar?

Här kan man med fördel använda sig av talsyntes och talande tangentbord när man skriver så att eleverna får lyssna på texten som växer fram.

 

gemensam textBilderbok

Eleverna skapar en bilderbok med den gemensamma texten. De kan skriva fritt till en bild samt lägga till text på övriga bilder som vi har skrivit till. Eleverna får använda översättningsverktyg i sitt skrivande.

Eleverna jobbar individuellt och har den gemensamma texten som stöd.

IMG_7534

Sönderklippt text

Den gemensamt skrivna texten klipps isär och eleverna placerar in texten på rätt plats i sexfältaren. Den sönderklippta texten ska placeras vid rätt frågeord så att det besvarar det som efterfrågas med frågeorden.

Lucktext

Den gemensamma texten blir en lucktext där alla verb är borttagna.

lucktext

Digital lucktext

Meningarna från lucktexten används för att skapa en frågesport i Kahoot. Det är elevernas gemensamma text som vi har skapat en digital lucktext av, en quiz. Kahoot är ett digitalt responsverktyg på webben som man kan använda sig av för att skapa olika övningar.

Varje fråga innehåller en mening med en lucka istället för verbet samt att våra foton från utflykten finns med som stöd. I svarsalternativen finns fyra verb att välja mellan. Med Kahoot kan eleverna jobba enskilt, i par eller i grupp men man besvarar frågorna samtidigt. Eleverna loggar in och använder Ipad som responsverktyg och jag startar frågorna på datorn och projektorn.

Innan vi startar frågesporten repeterar vi genom att  läsa vår gemensamma text, sedan läser vi texten med luckor och väljer rätt verb till luckan tillsammans därefter startar Kahoot. Eleverna vill gärna delta i frågesporten flera gånger för att förbättra sitt resultat. Det är ett lustfyllt sätt att repetera övningarna. Länk till vår Kahoot om utflykten: https://play.kahoot.it/#/k/c3205289-5086-4e4e-bdf2-95bef26b6b96

IMG_7539

Korsord

Jag skapar korsord av lucktexten på Skolplus. Korsordet skapas på två nivåer. Ett med verben synliga längst ner och ett korsord utan några synliga verb. Genom korsordet möter eleverna meningarna ännu en gång. De fåt ta ställing till vilket verb som ska in i meningen samt träna stavning genom korsordet (man behöver köpa licens för tjänsten i Skolplus, annars kan man använda sig av www.puzzle-maker.com)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sök verben

Jag skapar ”sökövning” av den gemensamt skrivna texten. Det gäller att hitta verben bland alla bokstäver! En rolig extrauppgift! (skapa sökövning på  www.puzzle-maker.com)

Plansch

En plansch skapas av våra fotografier och den gemensamma texten. I appen Pages finns det mallar som kan användas för olika ändamål. Planschen sätts upp bland elevernas bilderböcker.

pages

 

Eleverna har fått repetera för att lära sig svenska. Att repetera gynnar elever när de får möta ord, meningar och fraser på olika sätt och känna igen och känna att de lyckas.

Nästa steg är att jobba med att skapa nya meningar med de ”göra-ord”, verb som eleverna har lärt sig. Att vi har bilderböckerna och planschen uppsatta i klassrummet lockar eleverna till läsning. När vi sedan ska skriva en instruerande text kan vi jämföra den nya texttypen med den återberättande text vi har skrivit tidigare!

Fler inlägg som handlar om arbetet med olika texttyper hittar du här:

Brev: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Återberättande text: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

Faktatext: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

Komponentrapport: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

 

Sparad i Alla inlägg, ipad

Appar för språkutveckling med nyanlända

Här kommer några exempel på appar som vi använder med nyanlända elever i deras språkutveckling!

För fler tips på appar kan du se mina boards på Pinterest, dessa uppdaterar jag kontinuerligt: http://www.pinterest.com/hulbas/ Se boards som börjar på Appar.

U-talk Classic svenska

I appen kan man lyssna på grundläggande ord och fraser på svenska som är visualiserade med bilder. Appen innehåller interaktiva övningar inom olika kategorier och övningarna har olika svårighetsgrader.  Appen ger feedback och synliggör även lärprocessen med poängsystem på en linje.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/utalk/

Svenska på en månad

Svenska på en månad är en app med färdiga områden som heter lektioner i appen. Lektionerna är sorterade i olika kategorier: allmänna ord, färger och proportioner, pronomen, temperatur, möbler, familj mm. Man kan välja att träna innehållet med olika metoder. Appen går även att användas till genomgångar med syfte att samtala kring bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/svenska-pa-en-manad/

Bitsboard

En mångsidig app för att träna språket. Antingen kan man ladda ned färdiga flaschcards från biblioteket och ändra eller skapa egna. När man skapat flaschcards med bilder, text och ljud kan man öva med flera olika metoder.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/?s=bitsboard

 Making Sequences

Använd befintliga sekvensbilder eller så kan man lägga till egna bilder, text och ljud. Man kan träna svenska genom att samtala eller skriva till bilderna, träna på att återberätta en händelse med tidsord eller att skriva en instruktion till bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/making-sequences/

542362472

Se bokstavsljuden

Tränar fonologisk medvetenhet. Appen har två användningsområden. Ett för uttalsträning då man kan lyssna på bokstavsljuden med animationer på hur munnen och tungan skapar ljuden. Det andra användningsområdet bygger på att kunna identifiera begynnelsebokstaven i olika ord.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/se-bokstavsljuden/

 

Bokstavspussel

App som tränar den fonologiska medvetenheten genom att dra bokstäver till rätt plats. I appen ingår bilder och det går att skapa egna övningar genom att lägga till bilder, text och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/bokstavspussel/

Alfavux

App för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet. Förutom att träna på att läsa och skriva ökar eleven ordförrådet.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/alfavux/

Imovie

Intuitiv och enkel app för att berätta med film. Det finns färdiga mallar inom olika teman. I appen kan man skapa filmer med elevernas egna illustrationer, foton eller genom att filma.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/imovie/

Skolstil 2

Åldersneutral- skrivapp med talsyntes- skriv i appen och få texten uppläst, dela sedan texten i appen Explain everything  för att bifoga bild, rita till och spela in när du själv läser texten!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/skolstil-2/

Explain everything

Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller så skapar ni en gemensam berättelse. Appen är intuitiv och det är fantasin som sätter gränser. Infoga texten som eleven har skrivit i Skolstil2 och fortsätt med illustrationer och inspelning av ljud. Kombinera bild, text, video och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/explain-everything/

Book Creator

Skapa böcker genom att infoa text, bild, ljud eller rita i appen.  Böckerna kan publiceras som e-pub om skolan har ett e-bibiotek. Se elevbok här: http://kronanskola.bookis.se/brand/mowlid-abdi-ali/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/book-creator/

Pages

Skapa snygga textdokument utifrån mallar. I appen kan man  kombinera text, bild, former, diagram och tabeller. Exempel på arbete med appen: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/pages/

 

432537882

 Comic life

Skapa egna serier med bilder och text. Infoga pratbubbla och bildeffekter!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/comic-life/

Sparad i IKT, ipad

E-biblioteket

E- biblioteket

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på Pappas appar om hur man kan låna e-böcker på biblioteket! Tänk att ha ett bibliotek i paddan, tillgängligt dygnet runt! Ja, det är faktiskt möjligt. Även om utbudet inte är lika stort som pappersböcker finns det en hel del att välja mellan. Att man har tillgång till böcker via paddan eller sin Iphone skapar också möjligheter för att eleverna ska kunna låna och läsa på sin egen enhet!

Det är gratis för privat bruk men om eleverna ska ladda ner e-böcker till sina paddor eller mobiler för att använda dem i skolan, måste skolan själv abonnera på den tjänsten. Du kan läsa mer här.

Det enda som behövs förutom en Ipad är:

  • lånekort på biblioteket med tillhörande pin-kod
  • appen Bluefire Reader, den är också gratis

Detta bildspel kräver JavaScript.

För mer information kring proceduren kan du titta in på Pappas appar och följa instruktionerna på sidan!

Kombinera med andra appar

Att jag har boken i paddan möjliggör också att jag kan skärmdumpa bilderna (fotografera skärmen, vet dock inte hur lagligt det är, är noga med att använda det för eget bruk och inte dela)  och infoga dem i en annan app- exempelvis Making Sequences. Appen är till för att skapa sekvensserier med egna bilder eller så kan man använda de sekvensserier som finns i appen (texten och ljudet är inte på svenska i de redan befintliga sekvensserierna. I appen infogar jag bilder från boken, egen text och ljud. Jag kan välja olika antal bilder i min sekvensserie men max fem bilder i en serie.  I texten kan man infoga tidsord som först, sedan, efteråt, efter det, till sist. Det bästa med appen är att man kan skapa sekvensserier anpassade till elevernas språkliga nivå eller så kan eleverna skapa texten till bilderna tillsammans.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För exempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med skönlitteratur kan du läsa mitt inlägg här.

Sparad i Alla inlägg

Språkutvecklande arbetssätt- Presentation i brevform

Att kunna presentera sig är en form av kommunikation som alltid har varit viktigt. Det är oftast i just den kommunikationen med ambitionen att lära känna varandra som man börjar språkutvecklingen med nyanlända elever, presentationen- att kunna presentera sig.

Det här inlägget beskriver hur elever i förberedelseklass, inskrivna i skolår fem och sex har jobbat med presentation i brevform. Och varför ska man behöva skriva brev kanske många undrar. Att kunna presentera sig  skriftligt är av stor betydelse, inte minst när man söker jobb. I det här inlägget ger jag exempel på hur man kan träna på att presentera sig skriftligt, i brevform  (arbetsgång och arbetssätt är en del av att arbeta enligt genrepedaogigk/cirkelmodellen som jag har skrivit om tidigare, här och här.) Den här uppgiften är också en del av den kompetensutveckling som Nationellt Centrum för svenska som andraspråk höll i för pedagogerna på Kronan (min tidigare arbetsplats).

Förberedelser

Brev från fröken

Jag väljer att skriva ett personligt brev i min Ipad, i appen Pages – mallen för brev (som ger ett proffsigt intryck). I brevet presenterar jag mig och skriver lite allmänt om mig själv och infogar ett foto. Jag skriver ut brevet som eleverna kommer att få. Jag infogar även brevet i en Notebookfil (för att arbeta med Smartboarden i genomgången).

Syftet är att vi ska presentera oss, lära känna varandra, arbeta med innehållet i brevet och arbeta med språket explicit genom att analysera språkliga strukturer i brevet. Med anledning av att synliggöra de språkliga strukturerna skapar jag en mall (med delar av vad jag har med i brevet). Jag skriver ut mallen och infogar även mallen i notebookfilen så att vi arbeta med brevet analogt och digitalt.

Arbetsgång brev från fröken

Vi diskuterar om när man behöver presentera sig skriftligt. Vi kommer in på att man inte behöver presentera sig skriftligt så ofta men att det är bra att kunna det till exempel när man ska söka jobb. Vi pratar om hur viktigt det är att avgränsa innehållet efter vem som man avser ska läsa brevet.

Brev från fröken Hülya
Brev från fröken Hülya

 

Vi läser brevet jag har skrivit tillsammans. Innehållet analyseras implicit och explicit. Vi bearbetar innehållet muntligt och går igenom vad ord och begrepp betyder. Vi tittat sedan på brevet i notebookfilen. Jag ställer frågorna: Var i brevet skriver jag om … ? Hur ser du det? Vilka ord hjälper dig att hitta rätt? Hur skulle det kunna stå på ett annat sätt? Finns det andra ord man kan använda för att förmedla samma sak? Var i brevet skriver jag om mina intressen/familj/bakgrund?

 

Analys av frökens brev.
Analys av frökens brev.

Eleverna markerar delar av mitt brev, antecknar hur brevet är uppbyggt.

Mall för att synliggöra språkets uppbyggnad
Mall för att synliggöra språkets uppbyggnad

Vi går över till mallen som uppdelad i sju fält, inspirerad av sexfältaren från Låt språket bära. Eleverna ger förslag på vad i brevet som passar till delar av mallen. De plockar in delar av mitt brev in i mallen.

Eleverna får nu en ny mall som de ska skriva en presentation i brevform om sig själva.

Eleverna skriver en presentation i brevform i appen Pages. De använder sig av mallen för att bygga brevet efter de språkliga strukturer vi har arbetat  med (exempel på elevernas personliga brev finns inte med här)

 Fortsättning med brev i läromedel

Analys av brev i läromedel
Analys av brev i läromedel

Vi fortsätter med ett nytt brev från ett läromedel (får återkomma om vilket läromedel). Vi läser texten och bearbetar ord och begrepp. Här tar vi hjälp att Google translate och Google bilder.  Arbetet fortskrider genom att eleverna får arbeta tillsammans för att ta tillvara på sin flerspråkighet som resurs, hjälpa och stötta varandra språkligt.

Vi arbetar tillsammans med att analysera formen, strukturen på brevet. Vi stryker under delar av brevet med olika färger beroende på om det står om intressen, familj eller bakgrund.

Brevet bearbetas med innehåll och form. Även om brevet innehåller en del nya ord och begrepp känner eleverna igen sig eftersom uppgiften innan har skapat förförståelse och fungerar som stöd i arbetet.

Övningar till brevet.
Övningar till brevet.

Eleverna jobbar med övningar till brevet och skriver svar.

Skriver svar till text i läromedel
Skriver svar till brev i läromedel

 

 Reflektioner under arbetets gång

Skärmavbild 2014-09-13 kl. 20.47.41

  • Det har varit bra att starta arbetet utifrån oss själva, det vill säga det välbekanta med exempeltext för att avbilda en liknande text i innehåll och form.
  • Att nästa gång även jobba med grammatiken och ordföljd mer explicit.
  • Att komplettera uppgiften med mönstermeningar för att stötta eleverna till att skriva mer avancerade meningar
  • Det vore kul att ha ”riktiga” brevvänner nästa gång!

LGR 11

Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i ämnet SVA

Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • välja och använda språkliga strategier
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt.

 

Sparad i Alla inlägg, ipad

Ett foto- flera berättelser

pojke

– Ja, vem är det här barnet?

Jag visar bilden, fotografiet på ett barn som gråter. Fotografiet som jag har hittat på clipart och skrivit ut. Nu sitter fotografiet uppe på tavlan i klassrummet. På den här lektionen består gruppen av tio elever inskrivna från skolår 1-4 som har varit i Sverige från tre månader till ett år, de flesta utan skolbakgrund.

Eleverna tittar nyfiket, de samtalar med varandra. De samtalar på sitt modersmål. Vem är det här barnet? Varför gråter han? Först utreder eleverna om det är någon som jag-  fröken känner.  Nej, svarar jag.

Innan eleverna talar jag om vad jag förväntar mig av eleverna:

  • Du ska titta på bilden.
  • Du ska tänka ensam eller tillsammans med din bänkkamrat.
  • Du ska berätta vad du/ni tänker, det finns inga rätt eller fel.

Vi börjar med att prata vem den här pojken är. Det blir livliga diskussioner över vem han är, hur gammal han är, varifrån han kommer, vilka språk han talar. Jag märker att de gärna diskuterar och argumenterar för sina val.

Nej, säger N. Han är inte från Syrien. Har har gult hår. Han är svensk. En annan elev menar att han kanske kommer från USA, eller att han kommer från England. Det är intressanta diskussioner. Vi tränar på att formulera oss: Jag tror att han är/kommer från/talar… 

Vi funderar tillsammans. Eleverna är aktiva, de lyssnar på varandra och samtalar. Jag stöttar och förtydligar, ställer frågor för att eleverna ska utveckla sina svar.

Jag ställer nästa fråga: Varför gråter han?

De flesta elever är överens. Han får inte köpa godis.

Ja, ok säger jag. Var är han då? De pekar på affären som ligger intill skolan. Sedan blir det tyst, alla verkar överens. Hmm, jag funderar hur jag ska aktivera eleverna och hur uppgiften inte ska dö ut här. Visst, en ledsen pojke som inte får köpa godis, men jag känner mig inte så nöjd. Syftet var att finna flera berättelser kring samma bild, en övning där syftet är att stimulera tankar och känslor för att eleverna ska träna på att uttrycka sig på svenska. Att med språket som redskap tänka, kommunicera och lära. Och att göra detta högt, tillsammans.

Nästa frågor som eleverna utgår från blir:

Varför gråter pojken om han befinner sig:

  • på en lekplats
  • på fotbollsplan
  • i skolan
  • i ett köpcenter
  • hemma

Det blir många berättelser. Flera av eleverna berättar om egna erfarenheter. N berättar hur ledsen hon blev när hon gick ifrån sin mamma i ett köpcenter. Eleverna lyssnar aktivt på varandra. De är intresserade av varandras erfarenheter. Jag ställer frågor som eleverna inte enbart kan besvara med ett ja eller nej. Vi diskuterar hur man kan gå tillväga i olika situationer på olika ställen. Vad gör man om man går ifrån sin mamma/pappa i ett köpcenter? Vad säger man? Hur känner man sig? Alla elever är delaktiga i olika grad, några berättar på sitt modersmål till en kompis som översätter till svenska, några pratar med riktigt bra flyt och några använder kroppsspråket som en brygga till talet. Elevernas berättelser skapar inre bilder om fotografiet, om vad som kan ha hänt före och vad som kan hända efter bilden.

Nästa steg är att alla får ett exemplar av fotografiet. De ska nu producera en kort berättelse om just den här bilden. Bilden har stimulerat deras tankar och känslor som vi sedan har utvecklat tillsammans muntligt – för att det så småningom ska gynna ut i individuellt arbete. Eleverna får skriva eller berätta muntligt, de får använda Ipad om de vill. Eleverna uppmuntras till att arbeta tillsammans och hjälpa varandra.

Det här ska vara med i berättelsen:

  • En presentation av pojken.
  • En förklaring över varför han gråter (vad du tror).

Några väljer att tala in sin berättelse, de filmar bilden och talar in med kameran i Ipad. Några väljer att limma bilden i sin skrivbok och att skriva texten där. Några skriver i appen Skolstil i sin Ipad. Det blir olika berättelser och olika uttrycksformer kring en bild.

Övningen har förutom att träna på språket skapat samvaro hos eleverna. Deras erfarenheter och berättelser har bidragit till att de känner varandra lite mer nu än de gjorde innan uppgiften. Vilket är betydelsefullt för att skapa en gruppkänsla i klassen.

Vi läser/tittat/ lyssnar på berättelserna tillsammans i klassen. Det känns lustfyllt. Ett foto – flera berättelser.

Sparad i Alla inlägg, ipad

Skapa med Pages

I det här inlägget vill jag tipsa om en app som tillhör en av mina favoriter. Det är appen Pages som jag använder ganska flitigt privat och i skolan.

I Pages kan man skapa textdokument och det går att infoga bilder, tabeller, diagram och former. Det finns många mallar att välja mellan. Man kan välja mellan olika mallar inom olika kategorier som mall till flygblad, affischer, cv, brev, rapporter, essän och mycket mer.

Det bästa med Pages tycker jag är just alla mallar som redan finns inlagda och som man kan börja arbeta i. Det underlättar arbetet väsentligt. Dessutom blir det snyggt utan att man behöver anstränga sig nämnvärt.

I klassen brukar vi skriva gemensamma texter utifrån det arbetsområde som vi arbetar med i klassen. Texten infogar jag sedan i den mall som liknar ett bildcollage, där infogar jag även bilder som vi har tagit eller som eleverna har ritat. Planschen sätter vi sedan upp i klassrummet. Fortsättningsvis kommer jag även att använda Pages som stöttning för eleverna genom att skapa planscher när vi arbetar med genrepedagogik, planscher som synliggör syfte, struktur och språkliga drag och som stöd när eleverna planerar sin text.

Min ambition är att eleverna ska använda Pages i olika ämnen, eftersom den även finns som app nedladdad på klassens Ipad. Det finns många möjligheter. Det finns mallar för brev, rapport, broschyrer mm och kan användas i fler ämnen än just svenska. En fördel är att man kan lägga till tangentbord under inställningar på paddan så att eleverna även kan skriva på sitt modersmål.  För utskrift mailar jag dokumentet och skriver sedan ut via en dator.

Jag har även använt mig flitigt av Pages, till exempel när jag skriver dokument som brev till olika ställen eftersom mallen ger ett proffsigt intryck. Nedan följer några exempel på hur det kan se ut:

En plansch om regler som vi har på skolan:

Pages kan också användas för att skapa försättsblad till elevernas skrivböcker (som de kan limma på en vanlig skrivbok). Det är smidigt att infoga bilder som man tar själv med kameran, eller spara ned bilder från exempelvis Flickr eller andra sidor med bilder som är fria att ladda ned och dela, se exempel:


Ju mer jag använder Pages desto fler sätt kommer jag på att använda appen.

Om du vill veta mer om appen kan du läsa recensionen som finns på Skolappar: Pages

Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Språk- och skrivutveckling med digitala verktyg

Min erfarenhet i det praktiska arbetet med språkutveckling är att digitala verktyg inte enbart är ett verktyg som ersätter något, utan att det också stöttar eleverna i deras språkutveckling. När det praktiska arbetet med att forma bokstäver för hand, skriva i rätt riktning inte upptar elevens och pedagogens tid och engagemang kan vi arbeta med språkutveckling, med fokus på språket. Det vill säga att med digitala verktyg eliminera hinder och ge eleven den tillfälliga, men nödvändiga hjälp/ stöttning som krävs för att eleven på ett framgångsrikt sätt ska kunna koncentrera sig på det som ska utvecklas. Språket.

I det här inlägget kommer jag att skriva (övergripande) om hur vi använder oss av digitala verktyg i språkutvecklingen med elever som lär sig svenska. Även om innehållet passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte utgår jag i min berättelse från mitt arbete, en förberedelsegrupp med elever som är inskrivna i skolår 1-6 med varierad skolbakgrund.

I elevernas lärande ligger fokus främst på språkutveckling där eleverna även får använda/ producera med språket. När eleverna ska skriva, använder vi oss av digitala verktyg (dator/lärplatta) där skrivprogram/app kombineras med talsyntes där bokstavsljuden, ord och mening läses upp.

Jag kan se nedanstående effekter/vinster när vi använder oss av digitala verktyg i olika skrivprocesser:

  • Skrivriktningen blir rätt per automatik i skrivprogrammet.
  • Finmotoriken utgör inte hinder i språk- och skrivutvecklingen (finmotoriken kan eleven träna på andra sätt).
  • Bokstäverna hamnar i ”rätt läge” med tanke på läslig handstil, vilket är fördelaktigt då syftet är att utveckla/stimulera läs- skriv- och språkutvecklingen.
  • Det går att flytta text, stycken och förändra/förbättra texten utan att sudda och skriva om.
  • Eleven hör bokstavsljud, ord och meningar, vid osäkerhet kan eleven lyssna sig fram till rätt bokstavsljud genom att trycka på tangenterna och lyssna på ljudet.
  • Verktygen skapar motivation till att skriva mer, kombinera med att eleven använder digitalt lexikon, eller föreslå att eleven kan skiva ord de ännu inte kan på svenska, på sitt modersmål i den svenska texten- för att slå upp i ett senare skede. Då stannar inte berättelse-skrivandet upp. Eleven kan då skriva en berättelse utifrån kognitiv nivå och inte anpassa berättelsen efter ordförrådet på svenska.
  • Att skriva av en berättelse (som kan vara en trygghet för många elever) blir ett lärande när de under tiden lyssnar på bokstavsljuden, orden och meningarna. De får syn på ljud, stavning, ord och ordföljd.
  • Ni kan skriva ut elevernas produktioner och arbeta med texten på olika nivåer beroende den språkliga nivån. Ringa in bokstaven Aa eller alla verb/substantiv/adjektiv. Arbeta med grammatiken.
  • Många frågar om vi enbart arbetar digitalt. Mitt svar är naturligtvis: Nej. Vi använder oss av de verktyg som passar beroende på vad eleverna ska utveckla.
    Det är syftet med övningen som styr arbetsmetod och val av verktyg.

    I skolan borde vi prata mer om lärande med digitala verktyg, med fokus på lärande!

    Språkutveckling Ipad