Sparad i Alla inlägg, ipad

Apptips med Pinterest

Jag får ofta frågan på vilka appar jag använder med mina elever i förberedelseklassen. Eller rättare uttryckt vilka appar eleverna använder i språkutvecklingen. Jag har försökt att skapa en lista här på min blogg (som ständigt kräver uppdatering).

Men det finns ett mycket smidigare sätt att samla appar och dela med sig av tips genom att använda sig av Pinterest. Nedan finns en instruktionsfilm på hur det fungerar. Filmen är gjord av Annelie Medoc.

Mina boards (appar jag valt på mina listor) hittar du här.

Annonser
Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Språkutveckling- multimodalt och digitalt

Hur arbetar du med digitala verktyg i undervisningen?

Hur kan man arbeta med digitala verktyg med nyanlända?

Det är frågor som jag ofta stöter på. Det gläder mig att fler och fler har upptäckt fördelarna med digitala verktyg för språkutveckling och andraspråksutveckling. Det är svårt att berätta om hur arbetet sker, men jag gör ett försök genom att sammanställa några verktyg nedan i punktform.

Gunther Kress, professor i pedagogik definierar begreppet multimodalitet till att beskriva kommunikationsformer. Dessa kommunikationsformer blir enligt Kress multimodala om de består av flera sätt att representera/återskapa ett innehåll. Multimodala verktyg blir således verktyg (föremål och tecken) med vilka man på flera olika sätt kan kommunicera kring ett innehåll.

Multimodal kan man säga innefattar visuell kommunikation där man använder fler uttryckssätt än text för att kommunicera sitt budskap. Man kan också säga att det handlar om att vidga textspråket, förstärka texten med foton, bilder och ljud.

Multimodalitet är ganska vanligt inom skolans värld. I läroböcker och i litteratur  är det vanligt att skriftspråket förstärks med illustrationer och fotografier. Illustrationer som förstärker språket så att vi även kan tolka och prata om bilder. När vi använder digitala verktyg förstärks skriftspråket ytterligare, det är till exempel med ljud. Med dagens teknik har det blivit ännu enklare för eleverna (och lärarna) att använda sig av verktyg som är multimodala där man lätt kan dela med sig av resultatet, till exempel på elevernas blogg.

I arbetet med digitala verktyg försöker jag avdramatisera de verktyg som vi använder och istället fokusera på görandet och lärandet.

  • Vital talsyntes- finns på skolans datorer och hur vi använder verktyget i textskapandet kan du läsa mer om här.
  • Smartboard– interaktiv tavla med tillhörande mjukvaran Notebook-  har många olika användningsområden. Används för att visualisera textspråket, spegla böcker, bilder med dokumentkameran, skapa interaktiva övningar, bearbeta texter och bilder från internet, samt att eleverna får skapa övningar  för varandra (dubbelt lärande). Eftersom Smartboarden har touchfunktion kan eleverna använda sig av webbresurser tillsammans på Smartboarden.
  • Olika sidor på internet beroende på arbetsområde – Digitala spåret, Lexin animationstema, bildtema, lexikon. Här ser eleverna bild/film och ljud.
  • Youtube– här publicerar vi våra filmer och bäddar inte det på vår blogg, vi tittar också på filmklipp på andras ”kanaler”
  • Soundcloud– här spelar jag in veckans diktamen samt väljer ut ljud producerade av andra för språkinlärning, dessa bäddas in i klassbloggen. Eleverna kan med appen spela in eget ljud väldigt enkelt.
  • Screencast-O-Matic – Ett skärminspelningsprogram på internet, bra resurs för att flippa. Eleverna har även producerat egna filmer. För inspiration kan du klicka här.
  • Voki– eleverna skapar avatarer efter uppgifter de får. De väljer ”figur”, språk, bakgrund mm. Eleverna kan prata in eget ljud eller skriva vad avataren ska säga. För inspiration klicka här och här.
  • Storybird– Skapa en bok efter olika bildteman. För inspiration klicka här.
  • Matematik- Språkutveckling i matematik, genomgång med grupp på Smartboard och sedan färdighetsträning på olika sidor.Kunskapsstjärnan,  MattemästarenArcademic, skill buildersNomp.
  • Olika sidor för matbutiker- skärmdumpar deras digitala reklamblad och visar det på smartboarden. Eleverna får träna läsförståelse och matematik, exempelvis NettoSidor med öppettider, busstider mm kan också användas!

Ovanstående var en del av det vi använder. Vi använder även Ipad, men det kommer ett annat inlägg om det framöver!

Referenser: Kress, Gunther R., and Theo Van Leeuwen. Multimodal Discourse: The Modes and Media of Contemporary Communication. London, 2001.

Sparad i IKT, ipad

APPsolut lärande

Ipad för lärande i skolan! Ett populärt verktyg bland eleverna. Utmaningen för pedagoger är (enligt mina erfarenheter) inte att motivera eleverna till att använda Ipad men däremot ligger utmaningen i att synliggöra lärandet som sker med IPad som verktyg.

Bilden nedan är ett försök i att visualisera tankeprocesser och de val jag ställs inför när jag väljer appar för lärande. Jag har använt mig av appen Popplet. Popplet finns även på webben.

20130429-213726.jpg

Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Talsyntes i andraspråksinlärning

Talsyntes, är ett verktyg som läser upp text. Ett populärt verktyg bland eleverna som lär sig svenska i förberedelseklassen (elever från skolår 1-6). Det krävs endast en (!) genomgång om hur eleverna ska starta/använda programmet. Sedan är de  igång på ”avancerad nivå”, eleverna lär sig snabbt att ändra röst, hastighet mm.

Talsyntes kategoriseras in som ett verktyg för elever i behov av särskilt stöd men jag tycker att alla elever ska erbjudas att använda talsyntes. Vi använder talsyntesen  flitigt och verktyget är numera ett naturligt inslag, som ett av allt annat material vi använder.

Vi använder Vital när vi skriver med PC, på några enstaka stationära och på de bokningsbara laptops som skolan har. När eleverna skriver individuella texter används hörlurar. Vital har blivit ett populärt verktyg som eleverna väljer att använda. Vital kan användas för att läsa upp text i dokument, mail eller text på internet. En nackdel är att det ibland är intonationsfel.

Vital kan användas för att läsa upp texter på exempelvis internet men vi använder den främst när vi;

  •  skriver gemensamma texter på smartboarden
  • skriver texter tillsammans i par
  • skriver individuella texter
  • skriver mail

Talsyntes stöder elevernas språkutveckling genom att utveckla läs och skrivförmågan, genom att läsa upp bokstavsljud, ord meningar och hela texter. Att höra det man skriver är en del i att skapa språkmedvetenhet hos språkinläraren.

Vinster/fördelar jag har upptäckt med talsyntesen

  • Vital hjälper eleverna att upptäcka sambandet mellan symbol (bokstav) och ljud för att sedan upptäcka sambandet mellan ljud och stavning.
  • eleverna skriver av en text (berättelse) samtidigt som texten läses upp – här bygger eleverna upp grammatiken i språket genom ordföljd samt stavning och uttal
  • med stavning uppmärksammas lång och kort vokal, dubbelteckning hal-hall
  • eleven hör ljud som kan vara svåra att särskilja som b-p och vokalljud i ord som hår, hur, har, hyr, här
  • eleven får känslan för när de ska sätta  ut punkt
  • eleven arbetar längre med sina texter för grammatisk korrekthet
  • siffror och tal
  • elevernas glädje i att lyssna på sin egenproducerade text

Vill du veta mer om Vital talsyntes kan du klicka här.

Vill du läsa vad Gunilla Almgren Bäck har skrivit om talsyntes för Datorn i utbildningen så klicka här.

TIPS: Glöm inte att stänga av högtalarna när du skriver in lösenord 🙂

Sparad i Alla inlägg, ipad

Språkutvecklande arbetssätt med Story Kit

Föregående läsår arbetade förberedelseklassen mycket med Story Kit  (många gånger på elevernas initiativ) som verktyg i språkutvecklingen när de tränade på sin förmåga att kommunicera i tal och skrift. Här delar jag med mig hur vi gjorde.

Story Kit är en gratis- app som finns för Iphone i Appstore, i nuläget enbart för Iphone. Den fungerar ändå bra på Ipad,eftersom det går att ”förstora” (x2) bilden på skärmen. I appen kan man skriva, illustrera, fotografera, infoga bild och spela in ljud. Det går att göra ”böcker” eller enbart enstaka sidor. Arbetssätten jag beskriver nedan går att tillämpa på andra appar, men Story kit blev vårt verktyg. Det är språkutvecklingen som är i fokus, även om verktyget skapade motivation och eleverna efter skoldagen ibland påstod att de enbart ”spelat på Ipad” större delen av skoldagen 🙂

Presentation

Eleverna tar ett kort på sig själv och skriver en presentation. Sedan läser eleven presentationen (för att uttala och ev. upptäcka fel). Högläsningen spelas in. OBS: Vid inspelning upptäcker eleven att texten inte syns, då blir min fråga ”hur kan du göra då?”. Det blir självbedömning och problemlösning som efter några försök att memorera texten slutar med papper och penna där eleven skriver av texten för att kunna läsa upp och spela in. Det blir extra träning i att memorera och skriva, vilket bara är bra!

Eleverna gör samma sak men den här gången skriver de en presentation om en kompis.

Förförståelse: Vi står i ring och tränar att presentera oss själva och varandra muntligt i gruppen, vi läser olika, enkla och lite mer avancerade presentationer som jag har förberett, vi repeterar för att alla elever ska ”smaka” och känna att de kan uttala orden.

Ordkunskap

Eleverna får välja minst tre saker, substantiv (ex: penna, sax, tejphållare ) i klassrummet som de får lägga på sin bänk. Eleven fotograferas tillsammans med sakerna. Sedan får eleverna skriva text till varje substantiv: ”Jag har en penna” ”Jag har en sax”. Vilket sedan högläses och spelas in.

Förförståelse: Vi arbetar med ordkunskap genom att jag väljer X antal substantiv som finns i klassrumssaker beroende på vilken nivå jag anser behövs för att eleverna ska känna att de kan. Jag tar hänsyn till att kanske enbart välja ”en” ord som inte är sammansatt ord, eller blandar ”en”- och ”ett” ord. Vi håller i sakerna och talar om vad vi har: ”jag har en sax”. Nästa steg blir att fråga vad kompisen har: ”jag har en sax vad har du?” därmed får vi in orden i ett sammanhang och vi får in ordföljd alltså grammatik i en konkret situation. Vidare utveckling är att ta med adjektiv. Vi tränar Kims lek med sakerna, och anagram där eleverna får bilda orden med anagram-övning på smartboarden eller manuellt med klippbokstäver. Jag har även ordbilder som sitter på väggen. De får titta och ta hjälp.

Beskrivning

Vid arbete av personbeskrivningar får eleverna tar kort på sig själva. Sedan skriver de en text och spelar in när de läser texten. Nästa steg är att fotografera och infoga ett foto från någon tidning eller från de bilder vi har i klassrummet. De får bestämma vad personen i fråga heter och vad han/hon arbetar med och en beskrivning av hur personen ser ut på kortet. Ex: ”Det här är Alija. Hon är 15 år. Hon är student. Hor har brunt hår. Hon har flätor. Hon har blåa ögon. Hon har en grön luvtröja”. Avslutas med högläsning och inspelning.

Förförståelse: Jag har en genomgång där jag på tavlan (försöker) rita olika ansikten. Att jag ritar är lika roligt varje gång och bidrar till att eleverna hänger med. Efter mitt försök att avbilda/illustrera/rita växer det fram korta personbeskrivningar med olika hårlängder, hårmodeller och kläder. Jag tar hänsyn till att lyfta det som eleverna ska skriva i sina egna beskrivningar senare. Sedan står vi i ring och beskriver oss själva muntligt. Jag eller en kompis hjälper till om någon elev behöver hjälp.

Berättande

Här kan eleverna med fördel arbeta två och två med sin språkkompis (samma modersmål). De får först välja en sekvens av de sekvensbilder vi har i klassrummet. Sedan får de  tillsammans genom samtal lägga bilderna i den ordning de tycker att det blir en ”röd tråd” i berättelsen. Under tiden har de en dator som de använder för att slå upp ord i lexin. Sedan berättar de för mig ungefär vad historien handlar om, bild för bild på svenska med hjälp av lexin. Jag ställer frågor för att utveckla berättelsen med exempelvis adjektiv. Sedan får eleverna arbeta i Story Kit genom att fotografera varje bild och skriva vad de har berättat. De använder sig av Lexin under arbetsgången. När jag har läst igenom berättelsen kan de slutligen läsa upp högt, och spela in den.

Förförståelse: Vi arbetar tillsammans med samma sekvensbilder som jag har kopierat upp till varje par. Vi går igenom varje bild men eleverna är väldigt ivriga och vill helst lägga i ordning med en gång. Därför går vi igenom varje bild i efterhand och upptäcker ev. ologisk ordning på bilderna. Sedan skriver jag det eleverna tycker att det ska stå under varje bild. Tillsammans kan eleverna mycket mer. De limmar bilderna på papper och skriver text till, på datorn eller för han.

Reflektion

Jag har valt att arbeta på det här sättet eftersom det innebär språkutveckling i ett för eleverna meningsfullt sammanhang. Arbetssättet ger rika möjligheter att samtala och kommunicera, lära sig nya ord i ett sammanhang och de får tilltro till sin egen förmåga, som enligt LGR 11 är skolans uppdrag. Eleverna simuleras till kreativitet, nyfikenhet och de får möjligheten att ta initiativ och arbeta självständigt och tillsammans med andra. När vi kopplar upp alla berättelser för att titta, läsa och lyssna på berättelserna via projektorn är det en höjdpunkt som också bidrar till att de lär av varandra. Eleverna är aktiva i sitt lärande och slipper sitta med mekaniska ifyllnadsuppgifter. De skapar istället sina egna uppgifter och det är lättare att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och nivå. Som forskare i andraspråk förespråkar ska elever främst möta uppgifter som är tankemässigt krävande uppgifter med stigande kognitiv svårighetsgrad. Det ska vara situationsberoende och innehålla ett interaktivt arbetssätt. Andraspråkselever måsta liksom alla elever i skolan inte ”matas” med kunskap utan arbeta med uppgifter där de får vara aktiva kunskapssökare. Det arbetssättet underlättar inte enbart elevernas språkutveckling utan blir också ett verktyg för att formativ bedömning ska genomsyra undervisningen. Vilket underlättar för alla parter!