Sparad i Alla inlägg, IKT

I mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt & digitala verktyg

Digitala verktyg går att kombinera med språkutvecklande arbetssätt och öppnar upp för en sociokulturell miljö med aktiva elever med lärande i fokus. Att arbeta med samma sak på olika sätt, att repetera och utgå från talspråket (och kroppsspråket) som en bro in till skriftspråket med uppgifter från elevernas upplevelser skapar sammanhang för språkligt lärande. Digitala verktyg är inte en ”happening” i klassrummet- utan det är verktyg som används av lärare och elever, som stöd, för att förbereda övningar, frågesport, översättningsverktyg, bilder, talsyntes mm. Digitala verktyg är något som vi använder oss dagligen i lärandet ibland blir det ett verktyg i lärarens förberedelser och ibland i elevens lärande.

Att använda digitala verktyg med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt är just vad det här inlägget handlar om.

Nedan följer exempel på arbetssätt för en grupp elever som går sina första åtta veckor i årskurs 4-6 på Välkomsten. En arbetsgång som tar sin utgångspunkt i en utflykt till pulkabacken som jag och min kollega har planerat och arbetat med tillsammans.

  • Utflykt, fotografering (kamera/ Ipad).
  • Bildspel, samtal till fotografierna (smartboard).
  • Sexfältare, med frågeord på elevernas modersmål samt svenska (översättning med lexin och google translate).
  • Gemensam text utifrån sexfältaren med tidsord (skrivprogram, talsyntes).
  • Bilderbok, en bok med bilder från utflykten och vår gemensamma text, samt fri skrivning.
  • Sönderklippt text, som används tillsammans med sexfältaren.
  • Lucktext, verben plockas bort från den text vi har skrivit tillsammans.
  • Digital lucktext (Webbtjänsten, Kahoot).
  • Korsord, lucktext på texten, sök verben (digitalt konstruerad, skolplus).
  • Sök verben (digitalt konstruerad, Skolpus).
  • Plansch med foton och gemensam text (planschmall i Pages app).

Utflykt

Under en utflykt till pulkabacken fotograferar vi samtliga aktiviteter vi gör med eleverna. Vi kommunicerar, samtalar och sätter ord på allt vi gör.

Bildspel

Vi tittar tillsammans på fotografierna från utflykten och samtalar om vad vi har gjort. Bilderna presenteras i den ordning som vi har upplevt allt. Vi sätter ord på saker och ting samt på allt vi har gjort. Vi bekantar oss med tidsord (först, sedan, till slut).

Vad ser vi på fotot? Vem är på fotot? Vad gjorde vi? Hur kändes det?

(eleverna kan också få fotografierna och placera dessa i rätt ordning med tidsord som hjälp)

Sexfältare

Sexfältare med frågeord på elevernas modersmål samt svenska. Vi svarar på frågorna i sexfältaren från kopieringsunderlaget i Låt språket bära (Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring). Eftersom elevernas modersmål/starkaste språk används som resurs i deras språkutveckling har jag använt mig av översättningsverktyg för att slå upp frågeorden på de språk som finns representerade i klassen. Foton från utflykten finns med som stöd. Alla elever får uttala frågeorden för sitt språk högt. Vi går från muntligt berättande till skriftspråket.

Hur ska vi formulera oss? Vilket ord är ”göra-ord, verb”? Varför heter det ”värmde” och inte ”värmer”? Vad vill frågeorden ha svar på?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gemensam text

Vi skriver en gemensam text utifrån vårt samtal som hade sin utgångspunkt i fotografierna från utflykten och frågeorden från sexfältaren. Vi skriver texten och ska sedan skriva in de tre tidsorden först, sedan, till slut. Jag förklarar vad som händer i en mening när tidsord placeras. När eleverna har fått föklarat verbets placering kan de tillsammans utan min hjälp placera in övriga två och ändra ordföljden. Vi jobbar med språket, med innehållet och formen.

Hur formulerar vi oss? Vad ska vi ha med och varför just det? Vad händer med ordföljden när vi lägger in tidsord? Var ska vi ha in tidsorden?Kan vi testa på flera meningar?

Här kan man med fördel använda sig av talsyntes och talande tangentbord när man skriver så att eleverna får lyssna på texten som växer fram.

 

gemensam textBilderbok

Eleverna skapar en bilderbok med den gemensamma texten. De kan skriva fritt till en bild samt lägga till text på övriga bilder som vi har skrivit till. Eleverna får använda översättningsverktyg i sitt skrivande.

Eleverna jobbar individuellt och har den gemensamma texten som stöd.

IMG_7534

Sönderklippt text

Den gemensamt skrivna texten klipps isär och eleverna placerar in texten på rätt plats i sexfältaren. Den sönderklippta texten ska placeras vid rätt frågeord så att det besvarar det som efterfrågas med frågeorden.

Lucktext

Den gemensamma texten blir en lucktext där alla verb är borttagna.

lucktext

Digital lucktext

Meningarna från lucktexten används för att skapa en frågesport i Kahoot. Det är elevernas gemensamma text som vi har skapat en digital lucktext av, en quiz. Kahoot är ett digitalt responsverktyg på webben som man kan använda sig av för att skapa olika övningar.

Varje fråga innehåller en mening med en lucka istället för verbet samt att våra foton från utflykten finns med som stöd. I svarsalternativen finns fyra verb att välja mellan. Med Kahoot kan eleverna jobba enskilt, i par eller i grupp men man besvarar frågorna samtidigt. Eleverna loggar in och använder Ipad som responsverktyg och jag startar frågorna på datorn och projektorn.

Innan vi startar frågesporten repeterar vi genom att  läsa vår gemensamma text, sedan läser vi texten med luckor och väljer rätt verb till luckan tillsammans därefter startar Kahoot. Eleverna vill gärna delta i frågesporten flera gånger för att förbättra sitt resultat. Det är ett lustfyllt sätt att repetera övningarna. Länk till vår Kahoot om utflykten: https://play.kahoot.it/#/k/c3205289-5086-4e4e-bdf2-95bef26b6b96

IMG_7539

Korsord

Jag skapar korsord av lucktexten på Skolplus. Korsordet skapas på två nivåer. Ett med verben synliga längst ner och ett korsord utan några synliga verb. Genom korsordet möter eleverna meningarna ännu en gång. De fåt ta ställing till vilket verb som ska in i meningen samt träna stavning genom korsordet (man behöver köpa licens för tjänsten i Skolplus, annars kan man använda sig av www.puzzle-maker.com)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sök verben

Jag skapar ”sökövning” av den gemensamt skrivna texten. Det gäller att hitta verben bland alla bokstäver! En rolig extrauppgift! (skapa sökövning på  www.puzzle-maker.com)

Plansch

En plansch skapas av våra fotografier och den gemensamma texten. I appen Pages finns det mallar som kan användas för olika ändamål. Planschen sätts upp bland elevernas bilderböcker.

pages

 

Eleverna har fått repetera för att lära sig svenska. Att repetera gynnar elever när de får möta ord, meningar och fraser på olika sätt och känna igen och känna att de lyckas.

Nästa steg är att jobba med att skapa nya meningar med de ”göra-ord”, verb som eleverna har lärt sig. Att vi har bilderböckerna och planschen uppsatta i klassrummet lockar eleverna till läsning. När vi sedan ska skriva en instruerande text kan vi jämföra den nya texttypen med den återberättande text vi har skrivit tidigare!

Fler inlägg som handlar om arbetet med olika texttyper hittar du här:

Brev: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Återberättande text: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

Faktatext: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

Komponentrapport: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

 

Annonser
Sparad i Alla inlägg, Modersmål

Om att språka på modersmålet

I skolans värld tar vi många gånger för givet att flerspråkiga elever klarar sig bra om de kan översätta eller får hjälp med att översätta ord och fraser till sitt modersmål. Men det är inte så enkelt. Att man är flerspråkig innebär inte att man har ett välutvecklat modersmål- eller ett utvecklat skolspråk på sitt modersmål.

Forskare menar att ett välutvecklat modersmål ger bättre förutsättningar att lära sig andra språk.  Intresset för flerspråkighet bland forskarna och allmänheten är stort. Som flerspråkig person (turkiska, svenska), förälder med barn som är flerspråkiga och som lärare på en språkrik skola får jag dagligen ta del av fördelarna med flerspråkighet och vinsterna med att ha ett välutvecklat modersmål. I min yrkesroll märker jag vilken betydelse modersmålet har när man lär sig ett andraspråk.

I det här inlägget delar jag med mig lite hur man kan göra för att utveckla modersmålet hos sina barn om man är flerspråkig.

Samtal- Samtala och kommunicera på modersmålet i olika sammanhang genom social interaktion där barnet är språkligt aktiv. Ställ inte enbart frågor som kan besvaras med ja eller nej. Låt samtalen vara kreativa i både form och innehåll vilket sker naturligt när barnen träffar släktingar, vuxna och får ta del av ord från olika diskurser, umgängen. Berätta för barnet vad som kan sägas och hur och låt barnet vara delaktig i de konversationer som sker på modersmålet.

Ge instruktioner på modersmålet, undvik att förenkla- förtydliga istället.

Läs, återberätta, lyssna- Berätta sagor berättelser eller om roliga händelser för barnet på modersmålet.

Läs/titta på film på modersmålet och låt barnet återberätta handlingen. Barnet kan återberätta hur han/hon gjorde vid olika tillfällen. Låt barnet återberätta om vad som har hänt under dagen. Stötta barnet.

Läs böcker på modersmålet, är det för svårt kan du läsberätta- det vill säga läsa och återberätta. Försök att hitta sådant som barnet är intresserad av. Det kan också vara ungdomstidningar, roliga historier eller faktaböcker om husdjuret etc.

Sjung- Lyssna på musik på modersmålet och sjung med. Skriv av låttexterna eller låt barnet söka efter låttexterna på nätet. Sjung med (även om det låter förfärligt). Prata om texten och om artisten. Väck barnets intresse för musik på modersmålet. Fråga om ord som du tror är nya för barnet, sätt orden i nya meningar. Lek med texten, byt ut ord eller skriv en ny text till musiken.  Sjung karaoke. Det finns mycket bra på Youtube.

Lär barnet ramsor på modersmålet.

Kodväxla- Att kodväxla innebär kort att växla språk i samma kontext. Tidigare har man sett ned på detta fenomen och hävdat att det beror på talarens otillräckliga kunskap i det ena språket. Men dagens forskning visar att kodväxling sker på ett systematiskt och grammatiskt medvetet sätt. Undersökningen inom kodväxling är bred och delas in i olika grupper.

Den senaste forskningen gläder mig eftersom jag själv alltid (med dåligt samvete) har kodväxlat på olika sätt och även uppmuntrat mina barn att kodväxla. Vi har till och med tillämpat turkisk grammatik på ord i svenska och använt det i ”turkiska meningar”. Ett ord vi använder är tex ”jacka” och om vi då ska säga ”ta på dig jackan” säger vi det på turkiska men använder vi en ändelse från turkiskan på ordet ”jacka” på svenska: Jackani giy. Detta kan tänkas vara svårt för barnen att förstå vilket som är vilket- men enligt mina erfarenheter de lär sig i ett ganska tidigt skede vad som är vad och kodväxlar inte på samma sätt till personer som inte kan båda språken.

Att kodväxla kräver grammatiska färdigheter och skapar (enligt mina erfarenheter) språkmedvetenhet hos barnet.

Uppmärksamma skillnader- Ibland direktöversätter man fraser från sitt modersmål eller tvärtom, vilket kan låta lite tokigt- detta märker jag ofta i min yrkesroll och uppmärksammar eleverna på att man använder språket på olika sätt. Det kan tex vara:

I svenska säger vi att vi har hål i tanden- i turkiskan säger vi att man har en rutten tand eller att man har en ”ruttenhet” i tanden.

På svenska heter det ”sitter i fängelse” på turkiska använder man ”ligger i fängelse”.

I svenskan beordrar vi ofta med en fråga; kan du öppna fönstret- i andra språk är man rakt på sak vilket kan upplevas att man är för hård.

Uppmärksamma bokstäverna och bokstavsljuden- vilka bokstavsljud har modersmålet- vilka bokstav/bokstäver har samma ljud i svenskan?

Grammatik- Man behöver inte vara duktig på grammatik för att jämföra strukturer i olika språk. Ta en mönstermening och jämför;  ”Jag cyklar till skolan”- var hamnar orden på modersmålet, på samma plats som i svenskan?

Uppmärksamma vilken ordföljd svenskan har jämfört med modersmålet. Använd en mening på båda språken för att se ordföljden. Använd tvärtom, prata modersmålet med svensk ordföljd eller tvärtom!

Om språket är agglutinerande (språk som ändrar form med ändelser) så lek med språken- lägg till ändelser från modersmålet på svenska ord- hur låter det?

Språka på- Som förälder kan jag inte förlita mig på att enbart modersmålsundervisningen en timme i veckan är tillräckligt för att mitt barn ska behärska sitt modersmål i olika sammanhang. Det kräver därför aktiviteter kring modersmålet.

Glöm inte att väcka lusten hos barnet för sitt modersmål. Ha tålamod och låt barnet svara på svenska men uppmuntra barnet att kommunicera på sitt modersmål. Ett välutvecklat modersmål ger förutsättningar för barnet att lära sig andra språk. Att vara flerspråkig innebär förutom att kunna tala flera språk- också att man ingår i olika kulturella kontexter, kontexter där kommunikationen har betydelse. Språk handlar förutom om att behärska språket också om att skapa och stärka sin självkänsla och identitet.

Se flerspråkighet som en rikedom, för det är det! Att behärska sitt modersmål handlar inte enbart om att lära sig det utan det handlar om att lära sig det genom att använda det!

Här kan du läsa mer om fördelarna med flerspråkighet.

Här kan du läsa mer om modersmål på skolverkets sida om modersmål.

20130811-101924.jpg
En bild från kylskåpet- kodväxling kan även ske så här, enligt mina barn.
Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Språkutveckling- multimodalt och digitalt

Hur arbetar du med digitala verktyg i undervisningen?

Hur kan man arbeta med digitala verktyg med nyanlända?

Det är frågor som jag ofta stöter på. Det gläder mig att fler och fler har upptäckt fördelarna med digitala verktyg för språkutveckling och andraspråksutveckling. Det är svårt att berätta om hur arbetet sker, men jag gör ett försök genom att sammanställa några verktyg nedan i punktform.

Gunther Kress, professor i pedagogik definierar begreppet multimodalitet till att beskriva kommunikationsformer. Dessa kommunikationsformer blir enligt Kress multimodala om de består av flera sätt att representera/återskapa ett innehåll. Multimodala verktyg blir således verktyg (föremål och tecken) med vilka man på flera olika sätt kan kommunicera kring ett innehåll.

Multimodal kan man säga innefattar visuell kommunikation där man använder fler uttryckssätt än text för att kommunicera sitt budskap. Man kan också säga att det handlar om att vidga textspråket, förstärka texten med foton, bilder och ljud.

Multimodalitet är ganska vanligt inom skolans värld. I läroböcker och i litteratur  är det vanligt att skriftspråket förstärks med illustrationer och fotografier. Illustrationer som förstärker språket så att vi även kan tolka och prata om bilder. När vi använder digitala verktyg förstärks skriftspråket ytterligare, det är till exempel med ljud. Med dagens teknik har det blivit ännu enklare för eleverna (och lärarna) att använda sig av verktyg som är multimodala där man lätt kan dela med sig av resultatet, till exempel på elevernas blogg.

I arbetet med digitala verktyg försöker jag avdramatisera de verktyg som vi använder och istället fokusera på görandet och lärandet.

  • Vital talsyntes- finns på skolans datorer och hur vi använder verktyget i textskapandet kan du läsa mer om här.
  • Smartboard– interaktiv tavla med tillhörande mjukvaran Notebook-  har många olika användningsområden. Används för att visualisera textspråket, spegla böcker, bilder med dokumentkameran, skapa interaktiva övningar, bearbeta texter och bilder från internet, samt att eleverna får skapa övningar  för varandra (dubbelt lärande). Eftersom Smartboarden har touchfunktion kan eleverna använda sig av webbresurser tillsammans på Smartboarden.
  • Olika sidor på internet beroende på arbetsområde – Digitala spåret, Lexin animationstema, bildtema, lexikon. Här ser eleverna bild/film och ljud.
  • Youtube– här publicerar vi våra filmer och bäddar inte det på vår blogg, vi tittar också på filmklipp på andras ”kanaler”
  • Soundcloud– här spelar jag in veckans diktamen samt väljer ut ljud producerade av andra för språkinlärning, dessa bäddas in i klassbloggen. Eleverna kan med appen spela in eget ljud väldigt enkelt.
  • Screencast-O-Matic – Ett skärminspelningsprogram på internet, bra resurs för att flippa. Eleverna har även producerat egna filmer. För inspiration kan du klicka här.
  • Voki– eleverna skapar avatarer efter uppgifter de får. De väljer ”figur”, språk, bakgrund mm. Eleverna kan prata in eget ljud eller skriva vad avataren ska säga. För inspiration klicka här och här.
  • Storybird– Skapa en bok efter olika bildteman. För inspiration klicka här.
  • Matematik- Språkutveckling i matematik, genomgång med grupp på Smartboard och sedan färdighetsträning på olika sidor.Kunskapsstjärnan,  MattemästarenArcademic, skill buildersNomp.
  • Olika sidor för matbutiker- skärmdumpar deras digitala reklamblad och visar det på smartboarden. Eleverna får träna läsförståelse och matematik, exempelvis NettoSidor med öppettider, busstider mm kan också användas!

Ovanstående var en del av det vi använder. Vi använder även Ipad, men det kommer ett annat inlägg om det framöver!

Referenser: Kress, Gunther R., and Theo Van Leeuwen. Multimodal Discourse: The Modes and Media of Contemporary Communication. London, 2001.

Sparad i Alla inlägg

Att prata sig till ett nytt språk

Kan man prata sig till ett nytt språk? Hur lär man sig ett nytt språk bäst? Man kanske frågar sig- om det är möjligt- att prata sig till ett nytt språk!

Enligt Inger Lindberg som är professor vid Göteborgs Universitet och forskar bla kring sociokulturella perspektiv på andraspråksinlärning och andraspråksundervisning, så är det möjligt. Forskning visar på att just samtal spelar en central roll för språkutveckling. Det kanske inte är så främmande med tanke på Vygotskij som menar att barns utveckling sker i samspel med omgivningen där språk och tänkande har en central roll.

Jag får ofta frågan om hur språkinlärning kan gå till med elever som är nya i Sverige och nya i språket. Jag tror främst att det handlar om förhållningssätt till lärande och den kunskap (forskning) man har tagit till sig kring hur språkutveckling sker. Alltså kan andraspråksundervisning vara beroende av hur man förhåller sig till lärande (andraspråksinlärning) och språkutveckling.

Självklart finns det pedagogiska tips och konkret material att dela med sig. Men det handlar främst om hur man upfattar/förhåller sig till andraspråksinlärning och språkutveckling vilket påverkar hur man använder konkret material för att stötta eleven.

Smaka på språket

I förberedelseklassen pratar och samtalar vi ganska mycket trots att eleverna till en början inte kan så mycket svenska. Min förväntning av eleverna är främst att de ska ”säga”- eller som vi kallar det- ”smaka” på språket.

Jag kan påstå att all undervisning utgår från att eleverna även ska säga, prata, läsa- det vill säga smaka på språket genom att uttala det högt. ”Smakandet” pågår parallellt med inflöde eller språkbad av svenskan som sker runt eleven. Det innebär bland annat att vårt klassrum inte alltid är sådär tyst som klassrum förväntas vara.

Samtala och stöttning i hur vi ska/kan göra

Vi har inte någon regel som säger att man inte får prata sitt modersmål.Vi vänder på synen av regler som oftast fokuserar på vad man inte får göra. Naturligtvis talar vi om skolans och klassrummets regler men vårt fokus ligger istället på hur vi ska/kan göra. Istället för att ha en regel som förbjuder modersmålet (vilket ger en felaktig bild av modersmålet som är viktig) bestämmer vi att vi ska försöka prata svenska så mycket vi kan. Detta eftersom syftet är att lära sig svenska men också för att svenska är det gemensamma språk som vi alla (mer eller mindre) kan kommunicera på. Att fokusera på hur vi ska/kan göra genomsyrar hela skoldagen, genom att vi tränar fraser, meningar som vi ibland förtydligar med rollspel. Elever som ännu inte erövrat svenskan får stöttning i hur de kan säga eller göra i olika situationer som uppstår.

Eleven som medskapare av språket

Att vara lärare i en förberedelseklass innebär att det är läraren som kan svenska bäst, men det innebär däremot inte att det är läraren som ska prata mest. Språkinlärning är en kreativ process som sker genom interaktion. Eleverna får kommunicera med läraren och med varandra. Därmed blir lärarens uppgift inte enbart att uppmuntra till interaktion utan också designa uppgifter för att eleverna ska kommunicera, prata, reflektera tillsammans. Läraren får därmed vägleda, uppmuntra och ge återkoppling till eleverna. Att arbeta tillsammans i grupp, med uppgifter som kräver interaktion gynnar sedan det individuella arbetet när språkkunskaperna eleverna har tillsammans alltid är mer än vad en enskild elev kan.

Kommunikativ kompetens

När vi får nya elever fokuserar vi till stor del på den kommunikativa förmågan. Eleverna får träna fraser och meningar från elev/vardagnära situationer. Att kunna delta i samtal på ett tidigt skede i språkutvecklingen ger eleverna den skjuts och motivation som krävs för lust till att lära mer. Känslan av ”jag kan” gynnar elevens språkinlärning. . Den kommunikativa kompetensen innefattar ordkunskap, meningsbyggnad, grammatik, uttal, prosodi och social kontext. Nästan som att kunna prata sig till ett nytt språk. Att eleverna lär sig ett språk implicit, utan någon som helst grammatik, som man lär sig sitt modersmål. Men språkinlärningen lärs också in explicit genom att synliggöra grammatiken. Explicit språkundervisning kommer in i ett skede då eleven har ett ordförråd för att kunna applicera de grammatiska strukturerna. Men den kommunikativa förmågan bör inte hämmas av grammatiska regler med rädsla över att säga ”fel”.

Det gäller att inte glömma de elever som väljer att inte prata. Här är digitala verktyg en pedagogisk guldgruva! Digitala verktyg som olika appar på Ipad och olika program på internet med ljudinspelningsfunktion kan med fördel användas för att få eleverna att prata svenska.

Språka i meningsfullt sammanhang

Som lärare till helt ”nya” elever kan man reflektera över;

Vilka ord, fraser och meningar behöver eleven kunna?

Vilka situationer möter eleven under en skoldag och vad behöver eleven kunna berätta, fråga eller kunna besvara?

Är det att rabbla upp substantiv ?

Är det att kunna skriva alfabetet i alfabetisk ordning?

Från talspråk till skriftspråk och sedan skolspråk. Talspråk-skriftspråk-skolspråk. Andraspråksinlärning är inte riktigt så enkel, som en linjär process där man övergår från det ena till det andra. Andraspråksinlärning är en komplicerad och tidskrävande process som innebär språkutveckling där språk, begrepp och kunskapsutveckling sker ömsesidigt.

Språkinläraren utvecklar förmågor i språket efter olika situationer och för olika syften. Talspråket, skriftspråket och skolspråket avancerar i och med att eleven erövrar språket. Från situationsberoende med låg kognitiv svårighetsgrad till hög kognitiv svårighetsgrad. En svårighetsgrad som sker både språkligt och tankemässigt. Att språkinlärning är en tidskrävande process betyder att skolan står för en utmaning som absolut inte är omöjlig att bemästra. Det gäller att lyfta den språkrikedom som finns ute på skolorna och förändra och utveckla pedagogiken enligt senaste rön av forskning.

Lästips:

För att inte hamna i myter kring tvåspråkighet rekommenderar jag Inger Lindberg sammanfattning av vanliga myter- dessa kan du läsa här.

Vill du få en översikt över forskning kring samtalets och interaktionens roll i andraspråksinlärning och andraspråksundervisning. Läs då Språka samman av Inger Lindberg.

För metoder hur du kan arbeta med andraspråksutveckling rekommenderar jag Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons.

För att läsa om hur språkbehärskning ska ses som en process och inte som en produkt rekommenderar jag Tankarna springer före av Tua Abrahamsson och Pirkko Bergman. Här hittar du också en heltäckande bedömningsmall.

Sparad i Alla inlägg

Lärartycket


Mitt bidrag till Lärartycket:

Plastsandalerna

Hon hade vaknat ovanligt lätt den här morgonen. Det var ingen vanlig måndag morgon. Den här morgonen var speciell.  Idag skulle hon äntligen få gå till skolan i de rosa plastsandalerna. Hon hade längtat så. Verkligen längtat. Efter en del tjat och gnäll hemma hade hon nu fått de efterlängtade sandalerna. De var rosa. Plast. Med glitter. Hon längtade till skolan. Undrade om fröken skulle lägga märke till dem, kanske till och med kommentera och bekräfta hur fina just hennes sandaler var. Hon log inombords.

Vägen till skolan var en slingrig cykelväg längs skogen. Hon brukade tänka mycket när hon gick längs vägen. Idag tänkte hon på hur läskigt det hade varit att börja skolan. Hon tänkte på hur hennes mamma hade följt henne till skolan och stöttat henne. Först nu efter några veckor kunde hon skutta glatt till skolan, själv. Hon tänkte på fröken och klasskamraterna. Hon skuttade sista biten på vägen och tittade ned på fötterna. På de rosa plastsandalerna.

Hon såg att klassen stod utanför klassrummet på skolgården. De hade samlats och fröken stod och räknade in eleverna. Flickan kände hur hon upprymdes av glädje. Hon log och sprang fram till klassen. Fröken slutade att räkna och tittade på flickan. Fröken tittade förvånat, och hennes blick var nu fäst på flickan fötter. Flickan log belåtet. Fröken hade  genast lagt märke till de vackra rosa plastsandalerna.

Flickan sprang hem. Tårarna rann nedför hennes kinder. Hon grät. Hon grät hela vägen hem. Hon grät så där tyst så att ingen skulle  få höra hennes besvikelse. Flickans mamma släppte in henne och försökte trösta henne. Men hon var tröstlös. Efter en stund samlade flickan sig. Tog av sig de dumma plastsandalerna, klev i gummistövlarna. Och sprang tillbaka till skolan. Nu var hon redo för en dag i skogen. Redo. Redo på fötterna.

_____

En berättelse om en flicka som tog på sig ”fel” skor inför en dag i skogen. En berättelse om möten, förväntningar och språk. Men en berättelse som också visar på hur lärande är situerat och kräver helhetsperspektiv på ”hela eleven”,  där språket och kommunikationen många gånger har en avgörande betydelse.

För mig är skolan en mötesplats där personer, personligheter – människor med olika bakgrunder, erfarenheter och förväntningar möts. En mötesplats. En mötesplats som kräver språk, kommunikation och samspel, vilket är förutsättning för allt lärande. Men också för att utveckla och främja eleverna, relationerna och deras identitet under resans gång. Jag tror på ”hela människan” och att utgångspunkten är att arbeta med helhetssyn på eleven.

Jag är lärare. Jag är väldigt lycklig över mitt något sena, men modiga val av att utbilda mig till lärare. Varje morgon möts jag av förväntansfulla elever. Möten. Möten som jag önskar ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Möten som jag önskar ska väcka nyfikenhet och lust till lärande. Möten som jag aldrig haft om jag inte valt läraryrket. Jag är läraren som en gång var flickan med de rosa plastsandalerna. Jag är lärare. Och jag tror och hoppas att jag kan göra skillnad.

// Hülya Basaran