Sparad i Alla inlägg

Gäst i Gomorron Sverige

Under tisdagen, den 29 mars, gästade jag morgonprogrammet på SVT, Gomorron Sverige. Så nervöst och overkligt det kändes! Men samtidigt var jag ärad och glad över att vara inbjuden för att prata om boken som jag har skrivit och nyanlända elevers lärande.

Klockan 05:55 blev jag, min syster och våra döttrar hämtade av en taxi från hotellet. 15 minuter senare satt jag i sminket och hoppades att sminkören skulle sminka (trolla) bort min nästan sömnlösa natt. Allting gick väldigt snabbt. 6:47 var jag på plats och framför kameran och försökte formulera mig och besvara frågor kring min bok och utmaningarna svenska skolan ställs inför.

Cirka 6 minuter senare var det över.

Kanske jag inte fick med allting, men det jag ville förmedla var:

Jag skrev boken för att det finns ett bohov och för att jag fick en förfrågan från Gothia Fortbildning. Behovet av att ta del av olika exempel på hur man kan jobba med nyanlända elever och hur man kan använda digitala resurser i elevernas lärande är stort. Det är en utmaning för skolan, läraren och eleven. Liksom forskningen lyfter fram tar språkutveckling tid. Det är inte något som är unikt för eleverna som kommer till Sverige. Så är det, det tar tid. Därav behöver skolan hitta organisation och arbetsformer för att det ska bli effektivt för eleven. Skolan behöver fokusera på hur man kan göra detta. Ett sätt är att använda digitala resurser och de möjligheter som dessa erbjuder, på ett klokt sätt.

Det är inte eleverna som ska anpassa sig till organisationen och pedagogiken. Det är skolan som ska anpassa sig till eleverna.

Klippet går att se några dagar till: http://www.svt.se/gomorron-sverige/se-program/gomorron-sverige-29-mar-06-25

Det var skönt att ha med min syster och flickorna, tack för att ni följde med och stöttade mig.

Jag vill även tacka alla som har hört av sig till mig efter sändningen.

Lärarkollegor runt om i Sverige, vänner och personer som jag känner och ännu inte lärt känna har hört av sig via mail och meddelanden.

Tack för all återkoppling!

(och tack för alla bilder jag fått från er)

 

Annonser
Sparad i Alla inlägg

Boken om mitt arbete

Efter min föreläsning på konferensen Flerspåkighet i fokus 2015, frågade Gothia fortbildning om jag kan tänka mig att skriva en bok om mina erfarenheter och mitt sätt att arbeta med elever som är nya i svenska skolan. Frågan kändes ny men inte främmande. Så jag tackade ja och har under ett halvår ägnat delar av min fritid för att skriva.

Det känns spännande att personer runt omkring mig har höga förväntningar på mig och erbjuder mig att göra saker jag inte trodde var möjligt.

Med anledning av att boken nu är utgiven hade jag  två releasepartyn under föregående vecka för att fira detta! Ett på förlaget i Stockholm och ett på Kronan i Trollhättan. Det kändes så roligt att få dela denna speciella stund med nära och kära både i Stockholm och Trollhättan, och det kändes alldeles speciellt att fira på Kronan. Innehållet i boken handlar till stor del om hur jag utvecklade arbetssätt tillsammans med mina rektorer, kollegor och naturligtvis elever från Kronan. Extra speciellt under kvällen var talet som mina rektorer från Kronan och talet som min kollega från Välkomsten höll. TACK!

Boken heter Nyanlända elever i mitt klassrum- språkutveckling med digitala resurser.

 

boken

 

Boken finns att beställa på Gothia, Bokus, Adlibris – och på de ställe där man kan beställa böcker 😉

Skolvärlden har även skrivit en artikel om boken, och flera artiklar om mig och min bok är på gång 🙂

Artikel i Skolvärlden

Så nu kan jag titulera mig som författare, vilket känns häftigt 🙂

Hülya

Sparad i Alla inlägg, IKT

I mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt & digitala verktyg

Digitala verktyg går att kombinera med språkutvecklande arbetssätt och öppnar upp för en sociokulturell miljö med aktiva elever med lärande i fokus. Att arbeta med samma sak på olika sätt, att repetera och utgå från talspråket (och kroppsspråket) som en bro in till skriftspråket med uppgifter från elevernas upplevelser skapar sammanhang för språkligt lärande. Digitala verktyg är inte en ”happening” i klassrummet- utan det är verktyg som används av lärare och elever, som stöd, för att förbereda övningar, frågesport, översättningsverktyg, bilder, talsyntes mm. Digitala verktyg är något som vi använder oss dagligen i lärandet ibland blir det ett verktyg i lärarens förberedelser och ibland i elevens lärande.

Att använda digitala verktyg med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt är just vad det här inlägget handlar om.

Nedan följer exempel på arbetssätt för en grupp elever som går sina första åtta veckor i årskurs 4-6 på Välkomsten. En arbetsgång som tar sin utgångspunkt i en utflykt till pulkabacken som jag och min kollega har planerat och arbetat med tillsammans.

  • Utflykt, fotografering (kamera/ Ipad).
  • Bildspel, samtal till fotografierna (smartboard).
  • Sexfältare, med frågeord på elevernas modersmål samt svenska (översättning med lexin och google translate).
  • Gemensam text utifrån sexfältaren med tidsord (skrivprogram, talsyntes).
  • Bilderbok, en bok med bilder från utflykten och vår gemensamma text, samt fri skrivning.
  • Sönderklippt text, som används tillsammans med sexfältaren.
  • Lucktext, verben plockas bort från den text vi har skrivit tillsammans.
  • Digital lucktext (Webbtjänsten, Kahoot).
  • Korsord, lucktext på texten, sök verben (digitalt konstruerad, skolplus).
  • Sök verben (digitalt konstruerad, Skolpus).
  • Plansch med foton och gemensam text (planschmall i Pages app).

Utflykt

Under en utflykt till pulkabacken fotograferar vi samtliga aktiviteter vi gör med eleverna. Vi kommunicerar, samtalar och sätter ord på allt vi gör.

Bildspel

Vi tittar tillsammans på fotografierna från utflykten och samtalar om vad vi har gjort. Bilderna presenteras i den ordning som vi har upplevt allt. Vi sätter ord på saker och ting samt på allt vi har gjort. Vi bekantar oss med tidsord (först, sedan, till slut).

Vad ser vi på fotot? Vem är på fotot? Vad gjorde vi? Hur kändes det?

(eleverna kan också få fotografierna och placera dessa i rätt ordning med tidsord som hjälp)

Sexfältare

Sexfältare med frågeord på elevernas modersmål samt svenska. Vi svarar på frågorna i sexfältaren från kopieringsunderlaget i Låt språket bära (Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring). Eftersom elevernas modersmål/starkaste språk används som resurs i deras språkutveckling har jag använt mig av översättningsverktyg för att slå upp frågeorden på de språk som finns representerade i klassen. Foton från utflykten finns med som stöd. Alla elever får uttala frågeorden för sitt språk högt. Vi går från muntligt berättande till skriftspråket.

Hur ska vi formulera oss? Vilket ord är ”göra-ord, verb”? Varför heter det ”värmde” och inte ”värmer”? Vad vill frågeorden ha svar på?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gemensam text

Vi skriver en gemensam text utifrån vårt samtal som hade sin utgångspunkt i fotografierna från utflykten och frågeorden från sexfältaren. Vi skriver texten och ska sedan skriva in de tre tidsorden först, sedan, till slut. Jag förklarar vad som händer i en mening när tidsord placeras. När eleverna har fått föklarat verbets placering kan de tillsammans utan min hjälp placera in övriga två och ändra ordföljden. Vi jobbar med språket, med innehållet och formen.

Hur formulerar vi oss? Vad ska vi ha med och varför just det? Vad händer med ordföljden när vi lägger in tidsord? Var ska vi ha in tidsorden?Kan vi testa på flera meningar?

Här kan man med fördel använda sig av talsyntes och talande tangentbord när man skriver så att eleverna får lyssna på texten som växer fram.

 

gemensam textBilderbok

Eleverna skapar en bilderbok med den gemensamma texten. De kan skriva fritt till en bild samt lägga till text på övriga bilder som vi har skrivit till. Eleverna får använda översättningsverktyg i sitt skrivande.

Eleverna jobbar individuellt och har den gemensamma texten som stöd.

IMG_7534

Sönderklippt text

Den gemensamt skrivna texten klipps isär och eleverna placerar in texten på rätt plats i sexfältaren. Den sönderklippta texten ska placeras vid rätt frågeord så att det besvarar det som efterfrågas med frågeorden.

Lucktext

Den gemensamma texten blir en lucktext där alla verb är borttagna.

lucktext

Digital lucktext

Meningarna från lucktexten används för att skapa en frågesport i Kahoot. Det är elevernas gemensamma text som vi har skapat en digital lucktext av, en quiz. Kahoot är ett digitalt responsverktyg på webben som man kan använda sig av för att skapa olika övningar.

Varje fråga innehåller en mening med en lucka istället för verbet samt att våra foton från utflykten finns med som stöd. I svarsalternativen finns fyra verb att välja mellan. Med Kahoot kan eleverna jobba enskilt, i par eller i grupp men man besvarar frågorna samtidigt. Eleverna loggar in och använder Ipad som responsverktyg och jag startar frågorna på datorn och projektorn.

Innan vi startar frågesporten repeterar vi genom att  läsa vår gemensamma text, sedan läser vi texten med luckor och väljer rätt verb till luckan tillsammans därefter startar Kahoot. Eleverna vill gärna delta i frågesporten flera gånger för att förbättra sitt resultat. Det är ett lustfyllt sätt att repetera övningarna. Länk till vår Kahoot om utflykten: https://play.kahoot.it/#/k/c3205289-5086-4e4e-bdf2-95bef26b6b96

IMG_7539

Korsord

Jag skapar korsord av lucktexten på Skolplus. Korsordet skapas på två nivåer. Ett med verben synliga längst ner och ett korsord utan några synliga verb. Genom korsordet möter eleverna meningarna ännu en gång. De fåt ta ställing till vilket verb som ska in i meningen samt träna stavning genom korsordet (man behöver köpa licens för tjänsten i Skolplus, annars kan man använda sig av www.puzzle-maker.com)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sök verben

Jag skapar ”sökövning” av den gemensamt skrivna texten. Det gäller att hitta verben bland alla bokstäver! En rolig extrauppgift! (skapa sökövning på  www.puzzle-maker.com)

Plansch

En plansch skapas av våra fotografier och den gemensamma texten. I appen Pages finns det mallar som kan användas för olika ändamål. Planschen sätts upp bland elevernas bilderböcker.

pages

 

Eleverna har fått repetera för att lära sig svenska. Att repetera gynnar elever när de får möta ord, meningar och fraser på olika sätt och känna igen och känna att de lyckas.

Nästa steg är att jobba med att skapa nya meningar med de ”göra-ord”, verb som eleverna har lärt sig. Att vi har bilderböckerna och planschen uppsatta i klassrummet lockar eleverna till läsning. När vi sedan ska skriva en instruerande text kan vi jämföra den nya texttypen med den återberättande text vi har skrivit tidigare!

Fler inlägg som handlar om arbetet med olika texttyper hittar du här:

Brev: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Återberättande text: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

Faktatext: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

Komponentrapport: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

 

Sparad i Alla inlägg, ipad

Appar för språkutveckling med nyanlända

Här kommer några exempel på appar som vi använder med nyanlända elever i deras språkutveckling!

För fler tips på appar kan du se mina boards på Pinterest, dessa uppdaterar jag kontinuerligt: http://www.pinterest.com/hulbas/ Se boards som börjar på Appar.

U-talk Classic svenska

I appen kan man lyssna på grundläggande ord och fraser på svenska som är visualiserade med bilder. Appen innehåller interaktiva övningar inom olika kategorier och övningarna har olika svårighetsgrader.  Appen ger feedback och synliggör även lärprocessen med poängsystem på en linje.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/utalk/

Svenska på en månad

Svenska på en månad är en app med färdiga områden som heter lektioner i appen. Lektionerna är sorterade i olika kategorier: allmänna ord, färger och proportioner, pronomen, temperatur, möbler, familj mm. Man kan välja att träna innehållet med olika metoder. Appen går även att användas till genomgångar med syfte att samtala kring bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/svenska-pa-en-manad/

Bitsboard

En mångsidig app för att träna språket. Antingen kan man ladda ned färdiga flaschcards från biblioteket och ändra eller skapa egna. När man skapat flaschcards med bilder, text och ljud kan man öva med flera olika metoder.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/?s=bitsboard

 Making Sequences

Använd befintliga sekvensbilder eller så kan man lägga till egna bilder, text och ljud. Man kan träna svenska genom att samtala eller skriva till bilderna, träna på att återberätta en händelse med tidsord eller att skriva en instruktion till bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/making-sequences/

542362472

Se bokstavsljuden

Tränar fonologisk medvetenhet. Appen har två användningsområden. Ett för uttalsträning då man kan lyssna på bokstavsljuden med animationer på hur munnen och tungan skapar ljuden. Det andra användningsområdet bygger på att kunna identifiera begynnelsebokstaven i olika ord.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/se-bokstavsljuden/

 

Bokstavspussel

App som tränar den fonologiska medvetenheten genom att dra bokstäver till rätt plats. I appen ingår bilder och det går att skapa egna övningar genom att lägga till bilder, text och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/bokstavspussel/

Alfavux

App för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet. Förutom att träna på att läsa och skriva ökar eleven ordförrådet.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/alfavux/

Imovie

Intuitiv och enkel app för att berätta med film. Det finns färdiga mallar inom olika teman. I appen kan man skapa filmer med elevernas egna illustrationer, foton eller genom att filma.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/imovie/

Skolstil 2

Åldersneutral- skrivapp med talsyntes- skriv i appen och få texten uppläst, dela sedan texten i appen Explain everything  för att bifoga bild, rita till och spela in när du själv läser texten!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/skolstil-2/

Explain everything

Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller så skapar ni en gemensam berättelse. Appen är intuitiv och det är fantasin som sätter gränser. Infoga texten som eleven har skrivit i Skolstil2 och fortsätt med illustrationer och inspelning av ljud. Kombinera bild, text, video och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/explain-everything/

Book Creator

Skapa böcker genom att infoa text, bild, ljud eller rita i appen.  Böckerna kan publiceras som e-pub om skolan har ett e-bibiotek. Se elevbok här: http://kronanskola.bookis.se/brand/mowlid-abdi-ali/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/book-creator/

Pages

Skapa snygga textdokument utifrån mallar. I appen kan man  kombinera text, bild, former, diagram och tabeller. Exempel på arbete med appen: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/pages/

 

432537882

 Comic life

Skapa egna serier med bilder och text. Infoga pratbubbla och bildeffekter!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/comic-life/

Sparad i Alla inlägg, ipad

Ett foto- flera berättelser

pojke

– Ja, vem är det här barnet?

Jag visar bilden, fotografiet på ett barn som gråter. Fotografiet som jag har hittat på clipart och skrivit ut. Nu sitter fotografiet uppe på tavlan i klassrummet. På den här lektionen består gruppen av tio elever inskrivna från skolår 1-4 som har varit i Sverige från tre månader till ett år, de flesta utan skolbakgrund.

Eleverna tittar nyfiket, de samtalar med varandra. De samtalar på sitt modersmål. Vem är det här barnet? Varför gråter han? Först utreder eleverna om det är någon som jag-  fröken känner.  Nej, svarar jag.

Innan eleverna talar jag om vad jag förväntar mig av eleverna:

  • Du ska titta på bilden.
  • Du ska tänka ensam eller tillsammans med din bänkkamrat.
  • Du ska berätta vad du/ni tänker, det finns inga rätt eller fel.

Vi börjar med att prata vem den här pojken är. Det blir livliga diskussioner över vem han är, hur gammal han är, varifrån han kommer, vilka språk han talar. Jag märker att de gärna diskuterar och argumenterar för sina val.

Nej, säger N. Han är inte från Syrien. Har har gult hår. Han är svensk. En annan elev menar att han kanske kommer från USA, eller att han kommer från England. Det är intressanta diskussioner. Vi tränar på att formulera oss: Jag tror att han är/kommer från/talar… 

Vi funderar tillsammans. Eleverna är aktiva, de lyssnar på varandra och samtalar. Jag stöttar och förtydligar, ställer frågor för att eleverna ska utveckla sina svar.

Jag ställer nästa fråga: Varför gråter han?

De flesta elever är överens. Han får inte köpa godis.

Ja, ok säger jag. Var är han då? De pekar på affären som ligger intill skolan. Sedan blir det tyst, alla verkar överens. Hmm, jag funderar hur jag ska aktivera eleverna och hur uppgiften inte ska dö ut här. Visst, en ledsen pojke som inte får köpa godis, men jag känner mig inte så nöjd. Syftet var att finna flera berättelser kring samma bild, en övning där syftet är att stimulera tankar och känslor för att eleverna ska träna på att uttrycka sig på svenska. Att med språket som redskap tänka, kommunicera och lära. Och att göra detta högt, tillsammans.

Nästa frågor som eleverna utgår från blir:

Varför gråter pojken om han befinner sig:

  • på en lekplats
  • på fotbollsplan
  • i skolan
  • i ett köpcenter
  • hemma

Det blir många berättelser. Flera av eleverna berättar om egna erfarenheter. N berättar hur ledsen hon blev när hon gick ifrån sin mamma i ett köpcenter. Eleverna lyssnar aktivt på varandra. De är intresserade av varandras erfarenheter. Jag ställer frågor som eleverna inte enbart kan besvara med ett ja eller nej. Vi diskuterar hur man kan gå tillväga i olika situationer på olika ställen. Vad gör man om man går ifrån sin mamma/pappa i ett köpcenter? Vad säger man? Hur känner man sig? Alla elever är delaktiga i olika grad, några berättar på sitt modersmål till en kompis som översätter till svenska, några pratar med riktigt bra flyt och några använder kroppsspråket som en brygga till talet. Elevernas berättelser skapar inre bilder om fotografiet, om vad som kan ha hänt före och vad som kan hända efter bilden.

Nästa steg är att alla får ett exemplar av fotografiet. De ska nu producera en kort berättelse om just den här bilden. Bilden har stimulerat deras tankar och känslor som vi sedan har utvecklat tillsammans muntligt – för att det så småningom ska gynna ut i individuellt arbete. Eleverna får skriva eller berätta muntligt, de får använda Ipad om de vill. Eleverna uppmuntras till att arbeta tillsammans och hjälpa varandra.

Det här ska vara med i berättelsen:

  • En presentation av pojken.
  • En förklaring över varför han gråter (vad du tror).

Några väljer att tala in sin berättelse, de filmar bilden och talar in med kameran i Ipad. Några väljer att limma bilden i sin skrivbok och att skriva texten där. Några skriver i appen Skolstil i sin Ipad. Det blir olika berättelser och olika uttrycksformer kring en bild.

Övningen har förutom att träna på språket skapat samvaro hos eleverna. Deras erfarenheter och berättelser har bidragit till att de känner varandra lite mer nu än de gjorde innan uppgiften. Vilket är betydelsefullt för att skapa en gruppkänsla i klassen.

Vi läser/tittat/ lyssnar på berättelserna tillsammans i klassen. Det känns lustfyllt. Ett foto – flera berättelser.

Sparad i Alla inlägg

Projekt: Nyanlända

I uppdrag som förstelärare är jag delaktig i olika projekt med syfte att öka måluppfyllelsen för elever som är nya i svenska språket och den svenska skolan, det vill säga ”nyanlända”.

Förutom att arbeta i förberedelsegrupp på skolan (Kronan i Trollhättan) har jag avsatt tid att tillsammans med Trollhättans utvecklings- och förstelärare arbeta i nedanstående projekt:

Välkomsten

Välkomsten är en skolförberedande verksamhet för nyanlända elever i grundskolan år 1-9. Syftet med verksamheten är att under 8-10 veckor kartlägga nyanlända elevers kunskaper, deras skol och -sociala bakgrund, nuvarande livsbetingelser samt förmedla baskunskaper i svenska språket och om den svenska skolan. (Källa: Trollhättans hemsida)

Målet med projektet är att samla synpunkter kring mottagande av nyanlända elever i Trollhättans stad med fokus på kartläggning och bedömning av nyanländas kunskaper, rutiner vid utslussning och samverkan mellan elevernas hemskolor och Välkomsten. Dessa sammanställda uppfattningar och synpunkter ska sedan ligga till grund för en rapport som innehåller förslag till utveckling och förbättring av rutiner så att det underlättar arbetet mot högre måluppfyllelse för nyanlända elever i Trollhättans stad.

Hjortmosseskolan

Att skapa en mer strukturerad organisation för mottagandet av de nyanlända eleverna i form av t.ex. särskild undervisningsgrupp, förberedelseklass (FBK), eller annan organisationsform om förutsättnignarna för en FBK inte föreligger på Hjortmosseskolan. Uppdraget består i att bygga upp en struktur för att ta emot de nyanlända den första tiden efter ”Välkomsten” och att hitta framgångsrika former för att successivt slussa ut eleverna i sina ordinarie undervisningsgrupper. Projektet innebär också att erbjuda stöd i hur lärare kan introducera och använda Ipad i elevernas språk- och kunskapsutveckling. En del av projektet är att alla pedagoger på skolan, oavsett ämne så småningom ska erbjudas kompetenstutveckling i språk-. och kunskapsutvecklande arbetssätt.  

Språk- och kunskapsutveckling med Ipad

Tillsammans med Christina Sikström  (skolutvecklare på centrala skolområdet i Trollhättans Stad) introduceras Ipad som pedagogiskt verktyg för elever som är nyanlända. I projektet träffar vi lärare och studiehandledare som arbetar med nyanlända elever. Det finns många fördelar med att använda Ipad i elevernas språk-och kunskapsutveckling då verktyget är intuitivt och man har möjlighet att arbeta multimodalt. Med Ipad kan eleverna använda sig och kombinera fler uttryckssätt. Dessutom finns det appar för färdighetsträning i språk och matematik.

Vi har startat processen genom att dela ut Ipad där min roll främst har varit att inspirera genom att tipsa om arbetssätt och appar men också att besvara frågor av praktisk karaktär. Processen fortskrider sedan i respektive klassrum av pedagoger och elever där vår roll är att skapa ”nätverk” där pedagogerna kan utbyta erfarenheter. Vi kommer att anordna möten och workshops för att utveckla det pedagogiska arbetet.

Inkludering

Det gemensamma för ovanstående projekt kan sammanfattas med ett ord: Inkludering.  Där inkludering inte enbart innebär att placera ut eleven i ordinarie klass. Det handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att uppnå målen oavsett skolbakgrund genom att bygga på elevernas styrkor och förmågor. Styrkor och förmågor som nödvändigtvis inte kommer i uttryck på svenska.

Sparad i Alla inlägg

I backspegeln- 2013

Som tidigare företagare kan jag inte påstå att jag saknar den årliga inventeringen av varulagret, men det hindrar mig i och för sig inte från att inventera/blicka tillbaka på hur 2013 har varit.

Nya elever

2013 har varit ett läro- och händelserikt år. Under vårterminen arbetade jag delvis som studiehandledare i svenska som andraspråk ute i klasserna för elever som tidigare gått i förberedelseklassen. Men med anhörighetsinvandringen och läget i Syrien ökade trycket och jag återgick för att arbeta med elevernas språkutveckling i förberedelseklass. Förberedelseklassen växte successivt till att bli två grupper. Nya elever som innebar nya möten och nya erfarenheter.

Vi avslutade 2013 med att vara två lärare på heltid (med resurslärare och studiehandledare) som ansvarade för eleverna och kommer under januari 2014 växa till att bli ett litet arbetslag 🙂

Studier

2013 innebar distanstudier i magisterprogrammer Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet. En utbildning där IT-intresserade personer med olika bakgrunder och yrken möts med det gemensamma intresset att studera Lärande med IT. En lärorik utbildning som fortsätter under 2014. Att redovisa vad jag har lärt mig och hur det har utvecklat och förändrat min syn på IT och lärande får jag återkomma till i ett annat blogginlägg. Men något som har genomsyrat hela utbildningen hittills är utmaningen att läsa akademiska texter på engelska, förstå och kunna återberätta vad jag har förstått. Det har gett mig ännu djupare insikt i hur mina elever har det och hur krävande det är att läsa på sitt andraspråk.

Skolappar

2013 blev jag gästrecensent på Skolappar. Häftigt och otroligt lärorikt. Med stöttning av duktiga teamet som recenserar med ledning av Joachim Thornström har det varit utvecklande att granska appar och koppla dessa till grundskolans läroplan. Ett kritiskt ”tänk” på appar har varit ett bra komplement till utbildningen jag går. Jag önskar att jag hade tid till att arbeta lite mer med appar och lärande av något slag.

Förstelärare

Så blev jag förstelärare i Trollhättans Stad med centrala skolområdet som upptagningsområde. Mina tankar kring uppdraget kan du läsa här. Jag måste erkänna att jag inte är så jätteförtjust i benämningen och har haft svårt för att tala om att jag är… förstelärare.  Men efter några månader har jag vant mig lite. Det känns också extra kul (och ibland overkligt) att en person som jag, som absolut inte var studiemotiverad under sin skolgång i grundskolan har blivit så intresserad och engagerad av skolfrågor så att det har växt till bli ett intresse (eller så kanske det är just därför jag vill skapa en meningsfull skolgång?) Ett intresse som jag nu har fått en titel för.

Dela-kultur

Under 2013 har blivit kontaktad för att dela med mig av hur vi arbetar språkutvecklande med digitala verktyg. Jag har medverkat på Skolporten, olika KU-dagar för pedagoger i Göteborgs Stad, Skolporten och några lokala uppdrag. Anlitarna kallar dessa uppdrag för föreläsning men jag tycker att jag mest visar och berättar hur man kan arbeta med och hur vi arbetar multimodalt med språkutveckling 😉 Jag vill tacka för den uppskattning som mina elevexempel och jag får ta del av. Kärlek till alla er positiva, engagerade lärare. ❤

Skolverket

Sist men inte minst. 2013 var året då jag fick äran att vara med i referensgruppen för framtagandet av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända. Ett projekt som pågår ännu och som jag är stolt över att få vara med i.

Så det har varit ett spännande 2013. Jag ser fram emot ett spännande 2014 och hoppas att jag tillsammans med mina kollegor kan utveckla verksamheten för elevernas bästa. I mitt uppdrag som förstelärare är min ambition att kunna samarbeta med pedagoger och utveckla verksamheten för nyanlända.

Under 2014 ska jag försöka dela med mig mer av tips på digitala verktyg och hur man kan använda det på olika sätt för lärande.

God fortsättning!

// Hülya