Sparad i Alla inlägg

Att omvandla tal till skrift- ljud till symbol

Att läsa och skriva- på ett andraspråk

Många nyanlända elever som är nya i svenska skolan, oavsett ålder, är i början av sin läs- och skrivinlärning på sitt andraspråk svenska. Att knäcka läskoden är en kompicerad process inte minst när man ska göra det på ett språk som man inte har som modersmål. Tänk dig själv att börja läsa och skriva på ett språk du inte behärskar, att använda ett annat skriftspråkssystem, annan skrivriktning  och dessutom läsa och lära sig alla ämnen på det nya språket- och sedan bedömas i alla ämnen på det nya språket. Det är en utmaning! Både för undervisande lärare och för eleven, men främst för eleven, tänker jag.

Att knäcka läskoden på svenska innebär att knäcka läskoden på ett ljudbaserat skriftspråk (det finns ljudbaserad skrift som bygger på konsonanter tex arabiskan, stavelsebaserad skrift som japanska skriftspråket och ordbaserad skrift som kinesiskan). För att kunna läsa på svenska behöver man förstå att orden kan delas upp i ljud (fonem) och att dessa kan ljudas samman till ord. Det vill säga, eleven behöver knäcka läskoden genom att koppla samman bokstavssymbol med språkljud, och ljuda samman dessa till ord. Andraspråkseleven får inte den skjuts som elever som knäcker läskoden på sitt modersmål får. De elever som har det talade språket som bas får en skjuts i sin läsning när de känner ”igen sig” i ord och texter. Och om man ska se till vad forskning säger så är läsförmågan på förstaspråket den viktigaste faktorn för att andraspråkseleven ska lära sig läsa på ett andraspråk. Läromedel i grundläggande läs och skrivutveckling bygger på att inläraren har det talade språket som bas. Därför är det viktigt att tala, tala, tala och tala. Att skapa många tillfällen där andraspråkselever får tala, samtala- smaka på ord, fraser och meningar på det nya språket svenska. Och sedan bygga på med skriftspråket utifrån meningsfulla sammanhang.

Här kommer några tips på hur man i undervisningen kan jobba med grundläggande läs-  och skrivutveckling genom talet som grund och digitala resurser som stöd.

Samtal och interaktion som grund

  • Prata om någonting ni har gjort, använd bildstöd.
  • Använd bilder, innehåll, konversationer som eleverna har användning av, även utanför skolan.
  • Använd repetitiva övningar som: jag heter… han heter… hon heter… jag tycker om…
  • Agera gärna sekreterare och skriv i appen Skolstil, koppla lärplattan till tavlan så att eleverna hör bokstavsljud, ord och meningar läsas upp, läs tillsammans i kör, läs i stafett.
  • Gå laget runt, antingen besvarar eleverna en fråga eller så besvarar de frågan och ställer fråga till nästa elev.
  • Beskriv en bild: jag ser… jag ser… jag ser…
  • Jämför språken som talas i klassrummet, jämför ordföljd mm

Överbrygga till skriftspråket

En mycket häftig inbyggd funktion i Lärplattan (Ipad) är funktionen diktafon. För att aktivera funktionen: Inställningar- Tangentbord- Aktivera Diktering. Nu kommer det synas en mikrofon i tangentbordet. Det innebär att funktionen tal till skrift är aktiverat.

Nu kan eleverna jobba i appen Skolstil. I bilderna nedan kan man se hur det kan se ut. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den här funktionen fungerar inte bara i Skolstil, utan kan användas för att tala in skriftliga meddelanden (sms),uppdatera status på FB, söka på Google och ersätter/kompletterar egentligen skriv-funktionen. Har man infogat tangenbord på ett annat språk fungerar funktionen även på dessa språk, dock inte i appen Skolstil.

Nu kan eleverna börja tala in ord/fraser/meningar som ni har förarbetat muntligt tillsammans. Ibland kan diktafonen uppfatta ord fel, då kan eleverna träna på sitt uttal, eller välja att skriva ordet istället.

För att får skiljetecken säger man ”punkt”, ”frågetecken” osv. Det blir också ett sätt att träna på när skiljetecken ska placeras i text.

Stöttning

Olika typer av stöttning inför en skriv/taluppgift av det här slaget kan vara:

  • Skriva av ord från ett papper med ord och bilder.
  • Skriva av ord där begynnelsebokstaven/ljudet (eller någon annan bokstav/ljud) saknas, eleven får då producera en bokstav själv.
  • Skriva till till bilder. Eleven producerar då orden själv.
  • Skriva till ”börjor”, börjorna kan fortsätta med bild eller så kan den vara ”öppen”. Jag ser…
  • Skriva av lucktexter men producera ”luckorna” utifrån en lista med avsaknade ord, eller utan ”listan”.

Efter att eleven har jobbat i appen Skolstil, kan eleven skriva för hand och läsa sin text för en kompis. Eleven kan ”träna” innan genom att skriva och lyssna i appen.

Planering

Den här typen av övningar kräver planering där frågor över vad man behöver förbereda och planera FÖRE-UNDER- EFTER kan vara till hjälp. Man kan också ställa sig frågan: Hur kan jag visualisera och konkretisera mina instruktioner uppgifterna?

Vad behöver jag förbereda före lektionen, samt före eleverna börjar att arbeta självständigt, alltså förbereda eleverna genom att aktivera deras lärande tillsammans, med varandra?

Vilken typ av stöd behöver eleverna under tiden de ska skriva/tala? Hur kan jag individanpassa uppgiften genom stöttning?

Vad behöver jag förbereda inför efterarbetet? Ska eleverna sitta i smågrupper och läsa för varandra?

Glädjen i att lära

Alla barn har rätt att gå i skolan men krig och beväpnade konflikter i världen drabbar barnen och deras chanser för utbildning.  Skolor hamnar mitt i en krigszon, bristande tillgång till skolpersonal och material samt att många barn riskerar sina liv för att ta sig till skolan, leder till att de inte får uppleva en trygg barndom samtidigt som de berövas rätten till skolgång.

Lärare i den svenska skolan har under de senaste åren haft förmånen att möta och erbjuda dessa elever något som de verkligen har längtat efter. Att gå i skolan, som alla andra barn-  och att lära sig läsa och skriva!

Hülya

 

Sparad i Alla inlägg

Med bilder och IT som stöd- Äpplets livscykel

Att planera lektioner för elever som är nya i Sverige och i början på sin språkutveckling i svenska kräver att man använder sig av olika framställningsformer som bro in i det svenska språket. Utmaningen är att inte förenkla uppgifterna kognitivt och lägga innehållet till elevernas språkliga nivå i svenska, snarare handlar det om höga förväntningar och att planera in stöttning. Istället för att förenkla och utelämna ord och begrepp som kan tänkas vara för svåra kan man planera in stöd för att utveckla språket genom interaktion med bilder och animationer som stöd. Men det handlar också om hur man kan använda digitala resurser som stöd i planeringsfasen. (Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.)

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och väcker nyfikenhet och intresse för att eleverna ska lära sig mer om naturen. Förutom ämneskunskaper där eleven ska kunna berätta om förändringar i naturen och ge exempel på livcykler hos djur och växter ska eleven ges  förutsättningar att ställa frågor, samtala och uttrycka sig med naturvetenskapligt innehåll.

I en grupp med nyanlända elever (i skolår 1-5) har vi jobbat med äpplets livcykel. Så här såg mina förberedelser ut och så här blev arbetsgången:

För att hitta inspiration sökte jag på Pinterest. 

Namnlös presentation

Sedan förberedde jag en presentation som underlag för samtal och interaktion. Om du vill använda den hittar du den på Google Drive. Du kan ladda ned den som Power Point och ändra i den om du önskar.

Presentation Äpplets livscykel

Presentationen blev bildstöd för samtal och interaktion om ämnet. I presentationen finns det en animerad som vi tittade på utan ljud (den är inte på svenska) och där vi själva tillsammans, med stöd av mig, satte ord på vad som hände. Vi jobbade med ord och begrepp på svenska. Det var verb, substantiv men också ämnesspecifika ord och begrepp.

Jag hade skrivit ut bilder som eleverna skulle använda när de lägger äpplets livscykel: Bilder från Montessori. Det står på engelska och det går inte att ändra i pdf-filen men man kan komplettera materialet med egen text på svenska.

Jag hade också skapat en mall för att eleverna skulle klippa ut ovanstående bilder (från Montessori) och limma på mallen för livscykel:

Presentation Äpplets livscykel

IMG_1338

Avslutningsvis hade jag poppat popcorn och förberett papper, lim, penslar och färg för att eleverna genom estetiska uttryck skulle visualisera hur ett äppleträd ser ut nu, på våren. Eleverna målade stammen, limmade popcorn som skulle symbolisera blommorna och målade sedan dessa rosa.

På väggen i klassrummet:

Så här blev det.
Så här blev det.

Behöver du tips och inspiration är mitt tips att söka på Pinterest med engelska sökord. Det finns en del tips på hur man under hösten kan jobba med temat äpple inom olika ämnen.

Sparad i Alla inlägg, Kartläggning

Att kartlägga nyanlända elever, Steg 1- mina erfarenheter

I det här inlägget vill jag dela med mig av mina erfarenheter i att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1, Språk och erfarenheter. Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.

Oavsett hur man har organiserat mottagandet av nyanlända elever så ska man kartlägga eleven.

Bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. (Skolverket)

Eftersom jag jobbar på en mottagningsenhet för nyanlända elever i grundskolan, är vårt huvuduppdrag att kartlägga elever som är nya i svenska skolan. Kartläggningen, eller det som framkommer i den, blir ett stöd för rektor på mottagande skola att bedöma i vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Det hjälper skolan att gå ifrån generella beslut gällande nyanlända elever som grupp och fokusera på individuella behov som eleven har. Det ställer krav på att kartläggningen verkligen fångar elevens styrkor och utgångsläge för att sedan genom analys bygga på med vilka möjligheter som skolan eventuellt behöver erbjuda för elevens fortsatta utveckling. Förutom att det ställer krav på själva samtalet under kartläggningstillfället, innebär det också att man kan dokumentera vad som framkommer och förmedla detta till rektor och andra personer som möter eleven i skolan.

På Välkomsten, som mottagningsenheten jag jobbar på heter, påbörjar vi kartläggningen med just de delar som är obligatoriska: Steg 1 (Språk och erfarenheter) och Steg 2 (Literacitet och Numeracitet). Det har det blivit ganska många kartläggningstillfällen eftersom vi under en tid haft förmånen att prova ut Skolverkets kartläggningsmaterial. Vi har organiserat oss så att  SVA- läraren kartlägger eleven i Steg 1 och steg 2 Litteracitet. Detta för att Steg 1 till stor del innehåller frågor om språk vilket är lättare för en språklärare att fånga upp och använda  i den fortsatta kartläggningen steg 2 litteracitet. Steg 2 Numeracitet kartläggs av lärare med matematikbehörighet.

Kartläggning steg 1- språk och erfarenheter

Erfarenheter som jag delar med mig av i det här inlägget, är enbart en sammanfattning av mina erfarenheter. Om du ska bilda dig en egen uppfattning och förbereda dig för en eventuell kartläggning behöver du grundligt gå igenom all information som finns på Skolverket gällande kartläggning av nyanlända.

Utmaningen i att utföra kartläggning steg 1, som det här inlägget fokuserar på, är att utforma det så att bli ett givande samtal där jag som kartläggare ska lägga fokus på att upptäcka styrkor som skolan kan bygga vidare på samtidigt som man ringar in vilka behov eleven har. Förutom att eleven inte ska uppleva tillfället som ett förhör eller ett test behöver jag också informera eleven om att det inte är ett test. Samtalet ska mynna ut i att skolan, utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar, får en bild av elevens språk och erfarenheter. För att samtalet ska vara givande behöver jag som kartläggande person vara nyfiken och ställa utforskande frågor som uppmuntrar eleven till att berätta. Därför behöver man under samtalet anpassa frågorna, omformulera och stötta eleven genom att exempelvis ge exempel från sina egna erfarenheter. I och med att samtalet sker på elevens modersmål eller starkaste språk behöver man ha tolk (eller studiehandledare) och tydliggöra vilken roll tolken och man själv har. Det finns material på Skolverkets hemsida som handlar just om vad man ska tänka på under tolkade samtal. Något jag märkt är också att tala om att eleven förväntas svara på frågorna med stöd från vårdnadshavare, så att det blir ett samtal där eleven är aktiv.

De flesta elever som kommer till Sverige talar inte enbart ett språk, utan kan använda flera språk. I frågor som rör språk så är inte min uppgift att bedöma ”hur bra” eleven är i de olika språken utan syftet är att ta reda på hur eleven har använt sig av sina språk, hur eleven har lärt sig språken och hur eleven kan använder sig av språken idag. Och hur skolan kan ta tillvara på elevens språk. Kanske det är så att eleven ska ha modersmålsundervisning på ett språk men får studiehandledning på ett annat språk.

Även om materialet och frågorna är samma för eleverna behöver man som kartläggare vara flexibel och inte alltid ställa alla frågor i den ordning som det är i materialet. Det gäller att snappa upp trådar i elevens svar och vara flexibel när man samtalar. Annars kan kartläggningstillfället lätt likna en intervju där man dokumenterar elevens svar så som eleven berättar utan att följa upp med följdfrågor. Istället kan man återkoppla och ställa frågor som bygger på elevens svar. Då blir samtalet mer naturligt och man får ut mycket mer. Till en början följde jag formuläret ganska slaviskt men i och med att man till slut lär sig materialet och vad man ska få ut av frågorna börjar man röra sig alltmer mellan frågeområdena och min upplevelse är att det då blir ett mer naturligt samtal. Dock behöver jag i slutet av samtalat kolla av om jag fått svar på alla frågor och inte missat något. Det kan vara svårt att dokumentera eftersom svaren kan ge svar på frågor som finns i de olika områdena i Steg 1, men att fånga upp och ställa följdfrågor oavsett område ger ett bättre samtal. Man får också ge eleven tid att tänka och inte forcera fram svar.

Det jag brukar tänka på är att det som framkommer i kartläggningen är elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Ibland har elever uttryckt att det inte alls är bra på ett visst språk där det sedan har visat sig att eleven läser och förstår avancerade texter i språket, och ibland har det varit tvärtom. En pappa som satt med under samtalet blev bestört över att dottern uppgav att hon kunde arabiska, han påtalade flera gånger att det inte var deras modersmål eller att dottern heller inte kunde kommunicera på arabiska, bara hälsa och några enstaka fraser.

Det har också framkommit att elever har lärt sig läsa och skriva på arabiska men att man inte kan språket, inte har förståelse över vad de läser och skriver, utan de avkodar.Om eleven gått i skolan pratar man om vilka ämnen eleven har läst och hur undervisningen har sett ut. Något att tänka på är att ämneskombinationerna ser inte ut som de gör i den svenska skolan, det betyder inte att eleven kan mindre utan detta får man fånga upp i ämneskartläggningen steg 3. Men det kan vara bra att identifiera vilka ämnen som eleven har haft för att prioritera detta i Steg 3, ämneskartläggningen. Som exempel har flera av de elever jag har kartlagt studerat SO ämnen där även biologi har ingått. Fysik och kemi verkar komma in i ett senare skede av skolgången. Det jag menar är att det kan se väldigt olika ut och att man kan utgå från att man tror att det är på ett visst sätt. Man måste fråga även om det verkar självklart.

I flera kartläggningar har det framkommit hur elever som inte läser och skriver använder sig av digitala verktyg för att söka information och kommunicera. Ett exempel är att en elev som kommunicerade med skriftspråket med sin god man, trots att eleven inte kunde läsa och skriva. Genom att tala in ett meddelande på sitt språk kunde hen omvandla talspråket till skrift, som sedan skickades till god man. God man som inte kan elevens modersmål klistrade in texten i Google translate och fick det översatt till svenska. Godman skickade skriftliga meddelande översatta till elevens modersmål som sedan lästes upp i elevens telefonen. Det kan vara klurigt att får reda på den här typen av information eftersom elever har uppfattningen av att den här typen av kommunikation inte är av betydelse i en skolkontext. Ofta svarar dessa elever utifrån ett bristperspektiv på sig själva eftersom de oftast tänker att bristen på skolgång har gjort att de inte kan så mycket. Utmaningen tycker jag är att få eleven att genom samtal berätta om sina erfarenheter  och hur de kommunicerar på olika språk, hur deras eventuella arbetsliv och fritid sett ut och hur de använder sig av olika resurser.  Det är ju först då, när eleven har berättat som jag kan dokumentera elevens styrkor och analysera hur skolan och undervigningen kan ta vara på detta. Hur eleven använder sig av digitala resurser som dator och mobiltelefoner kan användas i elevens fortsatta skolgång. Genom att använda verktyg som är bekanta för eleven kan man ta tillvara på elevens motivation och effektivisera exempelvis elevens läs- och skrivförmåga på det nya språket. Även erfarenheter av datorspel kan vara av betydelse för elevens utveckling av språk med bilder, animationer och text.

Efter Steg 1 som oftast håller sig inom tidsramen 70 minuter, fyller man i en analys, en så kallad kartläggningsprofil. Det är här som jag upplever att man ska sammanfatta elevens styrkor, utvecklingsområden och ge förslag på vilket stöd skolan ska erbjuda. Val av material i Kartläggningen i Steg 2 har sin utgångspunkt i vad som framkommer i Steg 1. Steg 1 är också en av tre profiler, det vill säga bedömningar som sedan ska ligga till grund för planering av elevens fortsatta skolgång. I kartläggning steg 1 får kartläggande lärare ta ställning i och notera vilket eller vilka språk som kan vara aktuella för kartläggningen i Steg 2. Det kan vara så att eleven i ett skolsammanhang har uttryckt ett annat språk än vad som är elevens modersmål. Det innebär att kartläggning steg 1 sker på ett språk och steg 2 på ett annat språk. Kartläggningen, dokumentationsunderlaget och profilen har vi hittills skrivit rent för hand. Men i och med vårt (kartläggarna på Välkomsten) senaste möte kom vi fram till att både dokumentationsunderlaget och kartläggningsprofilen ska renskrivas på dator. Dessa dokument skrivs ut och läggs in i elevens mapp. Till hösten ska vi se över hur vi kan hitta ett bra system för att spara kartläggningarna digitalt, dock kommer pappersformatet att finnas kvar.

Efter flera kartläggningar vet jag idag att den ena kartläggningen inte är den andra lik. Varje tillfälle är unikt och innebär lärande för mig som kartläggande lärare. Det är också givande att ta del av barnens tankar om den svenska skolan och den bild de har med sig av vad skolan är. Det gemensamma för nästa alla elever är att de uttrycker att skolan är viktig och att de delar med sig av sina framtidsdrömmar. Behovet av att prata om den svenska skolan uppstår under samtalet. Där handlar det om att snappa upp frågor och informera om den svenska skolan.

Anledningen till att kartläggningsmaterialet över huvud taget finns är ju att skolan inte följt Skollagen och inte anpassat undervisningen efter elevens förutsättningar och behov.  Så själva kartläggningen är ett verktyg för att ta reda på hur skolan ska anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Och det är just efter kartläggningen som utvecklingsarbetet börjar. Intressant är att koppla kartläggningen till hur skolan har organiserat och anpassat utbildningen för eleven.

Jag kommer längre fram att dela med mig av mina erfarenheter av kartläggningar i Litteracitet och Numeracitet.

Jag vill avsluta det här inlägget med en sammanfattning av hur elev uttryckte sina tankar om framtiden:

”Jag vill bli en berömd fotbollsspelare eller politiker. Politiker kan göra bra saker, eller dåliga saker. Folket gillar inte politiker, därför måste de ha livvakt. Jag ska kanske bli fotbollsspelare, folket gillar fotbollsspelare. Men de måste också ha livvakt. Både politiker och fotbollspelare måste ha livvakt, men fotbollsspelare är älskade. Jag ska nog bli fotbollsspelare”.

Har du någon erfarenhet eller fundering får du gärna skriva i kommentarsfältet nedan!

// Hülya

Källa citat från Skolverket: http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial

Bildkälla: https://pixabay.com/sv/skriftligen-skriva-personen-828911/

Sparad i Alla inlägg

Gäst i Gomorron Sverige

Under tisdagen, den 29 mars, gästade jag morgonprogrammet på SVT, Gomorron Sverige. Så nervöst och overkligt det kändes! Men samtidigt var jag ärad och glad över att vara inbjuden för att prata om boken som jag har skrivit och nyanlända elevers lärande.

Klockan 05:55 blev jag, min syster och våra döttrar hämtade av en taxi från hotellet. 15 minuter senare satt jag i sminket och hoppades att sminkören skulle sminka (trolla) bort min nästan sömnlösa natt. Allting gick väldigt snabbt. 6:47 var jag på plats och framför kameran och försökte formulera mig och besvara frågor kring min bok och utmaningarna svenska skolan ställs inför.

Cirka 6 minuter senare var det över.

Kanske jag inte fick med allting, men det jag ville förmedla var:

Jag skrev boken för att det finns ett bohov och för att jag fick en förfrågan från Gothia Fortbildning. Behovet av att ta del av olika exempel på hur man kan jobba med nyanlända elever och hur man kan använda digitala resurser i elevernas lärande är stort. Det är en utmaning för skolan, läraren och eleven. Liksom forskningen lyfter fram tar språkutveckling tid. Det är inte något som är unikt för eleverna som kommer till Sverige. Så är det, det tar tid. Därav behöver skolan hitta organisation och arbetsformer för att det ska bli effektivt för eleven. Skolan behöver fokusera på hur man kan göra detta. Ett sätt är att använda digitala resurser och de möjligheter som dessa erbjuder, på ett klokt sätt.

Det är inte eleverna som ska anpassa sig till organisationen och pedagogiken. Det är skolan som ska anpassa sig till eleverna.

Klippet går att se några dagar till: http://www.svt.se/gomorron-sverige/se-program/gomorron-sverige-29-mar-06-25

Det var skönt att ha med min syster och flickorna, tack för att ni följde med och stöttade mig.

Jag vill även tacka alla som har hört av sig till mig efter sändningen.

Lärarkollegor runt om i Sverige, vänner och personer som jag känner och ännu inte lärt känna har hört av sig via mail och meddelanden.

Tack för all återkoppling!

(och tack för alla bilder jag fått från er)

 

Sparad i Alla inlägg

Boken om mitt arbete

Efter min föreläsning på konferensen Flerspåkighet i fokus 2015, frågade Gothia fortbildning om jag kan tänka mig att skriva en bok om mina erfarenheter och mitt sätt att arbeta med elever som är nya i svenska skolan. Frågan kändes ny men inte främmande. Så jag tackade ja och har under ett halvår ägnat delar av min fritid för att skriva.

Det känns spännande att personer runt omkring mig har höga förväntningar på mig och erbjuder mig att göra saker jag inte trodde var möjligt.

Med anledning av att boken nu är utgiven hade jag  två releasepartyn under föregående vecka för att fira detta! Ett på förlaget i Stockholm och ett på Kronan i Trollhättan. Det kändes så roligt att få dela denna speciella stund med nära och kära både i Stockholm och Trollhättan, och det kändes alldeles speciellt att fira på Kronan. Innehållet i boken handlar till stor del om hur jag utvecklade arbetssätt tillsammans med mina rektorer, kollegor och naturligtvis elever från Kronan. Extra speciellt under kvällen var talet som mina rektorer från Kronan och talet som min kollega från Välkomsten höll. TACK!

Boken heter Nyanlända elever i mitt klassrum- språkutveckling med digitala resurser.

 

boken

 

Boken finns att beställa på Gothia, Bokus, Adlibris – och på de ställe där man kan beställa böcker 😉

Skolvärlden har även skrivit en artikel om boken, och flera artiklar om mig och min bok är på gång 🙂

Artikel i Skolvärlden

Så nu kan jag titulera mig som författare, vilket känns häftigt 🙂

Hülya

Sparad i Alla inlägg

Kreativ presentation på flera språk!

När man jobbar med nyanlända är en vanlig övning att man får träna på att presentera sig. Det gemensamma för eleverna är att de är nya i Sverige och behöver träna på att presentera sig på svenska. Den här övningen är skapad utifrån inspiration av en bild på ett pyssel som jag såg på Pinterest.

Övningen jag skriver om här är en enkel övning som uppskattas av elever och även lärare som jag har delat med mig till. Filerna finns bifogade om man vill använda sig av samma material, se längst ner i inlägget.

Arbetsgång

Övningen som jag beskriver här är upplagd från att gå från det muntliga till det skriftliga och tar cirka tre lektioner:

  • Gemensam talövning.
  • Gemensam och individuell skriftlig övning.
  • Läsa instruktioner och för att skapa din personliga presentation.
  • Presentera dig på flera språk utifrån skriftlig presentation.
  • Gemensamma samtal om hur ordföljden blir på svenska jämfört med de språk som finns representerade i klassen.
  • Jobba med verben i instruktionen, digital lucktext på instruktionen.

Talövning

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.21.41

Under talövningen sitter vi i ring och utgår från våra talkort (talkorten finns bifogade som fil). Talkorten är ett stöd till det muntliga. Även om eleven inte har knäckt läskoden har de stöd i hur många ord som ingår i det som ska sägas. Jag börjar säga första meningen och alla får säga högt efter mig för att ”smaka” på orden och känna hur det känns att uttala tillsammans för att sedan kunna säga och uttala det själv.

Jag säger: Jag heter Hülya, Vad heter du? Visar talkortet för mina elever och vänder mig till personen som ska svara. Personen som ska svara får kortet och vi fortsätter.

Skriftlig övning

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.21.09

Sedan går vi över till skriftspråket. Innan eleverna får mallen som de ska skriva i skriver vi i min mall tillsammans. Vi jobbar på den interaktiva tavlan där samma övning finns uppe. Vi läser meningarna högt tillsammans och eleverna ger förslag på vad det ska stå i luckan. Jag fyller i min turkiska presentation genom att säga det jag skriver högt (har man svenska som modersmål kan välja det andraspråk man kan tex engelska, tyska, spanska etc) . Detta gör jag för att eleverna också ska skriva samma presentation på sitt modersmål. Dock finns inte de svenska meningarna översatta till elevens modersmål utan det blir också en övning i att förstå den svenska presentationen och omsätta den till sitt modersmål.

Eleverna får mallen och skriver. Eleverna uppmuntras till att använda digitala verktyg för de ord de behöver översätta. Det finns inga studiehandledare (arabiska och somaliska) under lektionerna med de kommer in korta stunder när eleverna inte kan stötta varandra.

Något händer och eleverna börjar prata om språket. Nu börja eleverna undra om de ska översätta exakt som det står på svenska eftersom ordföljden inte är likadan på modersmålet. Jag visar min presentation som exempel för att visa att ordföljden inte är likadan på mina två modersmål, svenska och turkiska.

Nästa lektion

Pyssel

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.40.55

Jag presenterar nu den instruktionen som eleverna ska jobba med. Jag visar också hur min skriftliga presentation har blivit en presentation på grönt papper med huvud, ansikte och garn som hår. Jag visar materialet som behövs när vi går igenom instruktionen. Det finns olika färger på papper, garn och olika storlekar på ögon. Vi skrattar åt min presentation eftersom jag har limmat fast de största ögonen 🙂

Det unika med den här instruktionen är att en annan grupp av elever har skrivit den tillsammans med mig efter att vi gjort samma övning. Jag berättar detta för min elevgrupp och de verkar imponerade. Jag skapar förförståelse och går igenom steg för steg, med bildstöd, vad de ska göra. Sedan får de instruktionen och börjar jobba.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa lektion- redovisning

Presentation

När eleverna är klara får de gå fram och läsa sin presentation högt på svenska och på sitt modersmål. Åhörarna får ställa frågor om elevens modersmål. Vi frågar utifrån det gemensamma språket svenska. Vilket ord motsvara heter, kan vi gissa? På vilken plats kommer åldern i meningen på elevens modersmål, kan man ha den ordföljden på svenska?Den här typen av övning är bra för att eleverna ska inta ett kontrastivt perspektiv på modersmålet och målspråket svenska.

Efter alla redovisningar har vi applåderat alla elever och lärt oss lite mer svenska och flera ord på andra språk.

Lucktext

Vi tittar tillsammans på den skriftliga instruktionen. Vi läser och stryker under alla verb (processer) som sker i övningen. Eleverna får visa med verktyg och kroppen. Sedan kör vi en frågesport på Kahoot där verktygen är kopplade till verben, som sax- klipp.

En rolig övning som mynnar ut i fina presentationer att hänga upp i klassrummet:

IMG_0136

Jag kommer skriva ett annat inlägg om hur vi jobbade när vi skulle skriva instruktionen som finns med i bifogad plansch. Planschen är skapad i appen Pages.

Nedan finns alla filer att ladda ned:

På återseende!

// Hülya

Sparad i Alla inlägg

Hitta olikheter- utveckla svenskan!

 

En populär uppgift som är språkutvecklande är att arbeta med nästan snarlika bilder som har några olikheter. Att arbeta med nyanlända elever som är nybörjare i svenska kräver att man planerar in övningar där eleven uppmuntras till att tala svenska. Det här är en övning som kräver att eleven ska uttrycka sig på svenska. Vilket de också gärna gör, uttrycker sig på svenska.

Så här gör vi:

Jag har två snarlika bilder uppe på smartboarden. Eleverna får svara på vad som är olika. Tanken är att de ska tala svenska alltså inte peka, eller komma fram till tavlan för att ringa in. De ska säga vad som är felet och jag ska ringa in. Om de inte kan ordet får de säga vilken färg det har eller var på bilden felet är. Det är en populär övning där många gärna vill svara. I början på elevernas språkutveckling jobbar vi tillsammans där eleverna får stötta varandra för att hitta ord och begrepp på svenska. Den här övningen är också ett bra sätt att träna prepositioner. Jag upprepar orden och eleverna säger efter mig under hela övningen.

Nästa steg i språkutvecklingen är att arbeta med två snarlika bilder två och två där eleverna utan att visa bilden beskriver bilderna för varandra för att hitta olikheterna. Den här övningen finns i Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet” och kallas där för skärmövning.

Hur hittar jag bilder?

  • Köp en språklåda som heter Differento- vad är skillnaden från Sica förlag. Scanna bilderna till Smartboarden eller fota för att spegla till tavlan. Har dokumentkamera/Ipad kan du fota med den.
  • Googla finn fem fel och lägga in bilderna på Smartboarden (eller annat program som man använder). Google gärna på engelska (find differences) för större utbud 😉
  • Språkmosaik har bilder i sitt kopieringsunderlag.

Här är bilder hur det kan se ut på Smartboarden:

Detta bildspel kräver JavaScript.