Sparad i Alla inlägg

Att omvandla tal till skrift- ljud till symbol

Att läsa och skriva- på ett andraspråk

Många nyanlända elever som är nya i svenska skolan, oavsett ålder, är i början av sin läs- och skrivinlärning på sitt andraspråk svenska. Att knäcka läskoden är en kompicerad process inte minst när man ska göra det på ett språk som man inte har som modersmål. Tänk dig själv att börja läsa och skriva på ett språk du inte behärskar, att använda ett annat skriftspråkssystem, annan skrivriktning  och dessutom läsa och lära sig alla ämnen på det nya språket- och sedan bedömas i alla ämnen på det nya språket. Det är en utmaning! Både för undervisande lärare och för eleven, men främst för eleven, tänker jag.

Att knäcka läskoden på svenska innebär att knäcka läskoden på ett ljudbaserat skriftspråk (det finns ljudbaserad skrift som bygger på konsonanter tex arabiskan, stavelsebaserad skrift som japanska skriftspråket och ordbaserad skrift som kinesiskan). För att kunna läsa på svenska behöver man förstå att orden kan delas upp i ljud (fonem) och att dessa kan ljudas samman till ord. Det vill säga, eleven behöver knäcka läskoden genom att koppla samman bokstavssymbol med språkljud, och ljuda samman dessa till ord. Andraspråkseleven får inte den skjuts som elever som knäcker läskoden på sitt modersmål får. De elever som har det talade språket som bas får en skjuts i sin läsning när de känner ”igen sig” i ord och texter. Och om man ska se till vad forskning säger så är läsförmågan på förstaspråket den viktigaste faktorn för att andraspråkseleven ska lära sig läsa på ett andraspråk. Läromedel i grundläggande läs och skrivutveckling bygger på att inläraren har det talade språket som bas. Därför är det viktigt att tala, tala, tala och tala. Att skapa många tillfällen där andraspråkselever får tala, samtala- smaka på ord, fraser och meningar på det nya språket svenska. Och sedan bygga på med skriftspråket utifrån meningsfulla sammanhang.

Här kommer några tips på hur man i undervisningen kan jobba med grundläggande läs-  och skrivutveckling genom talet som grund och digitala resurser som stöd.

Samtal och interaktion som grund

  • Prata om någonting ni har gjort, använd bildstöd.
  • Använd bilder, innehåll, konversationer som eleverna har användning av, även utanför skolan.
  • Använd repetitiva övningar som: jag heter… han heter… hon heter… jag tycker om…
  • Agera gärna sekreterare och skriv i appen Skolstil, koppla lärplattan till tavlan så att eleverna hör bokstavsljud, ord och meningar läsas upp, läs tillsammans i kör, läs i stafett.
  • Gå laget runt, antingen besvarar eleverna en fråga eller så besvarar de frågan och ställer fråga till nästa elev.
  • Beskriv en bild: jag ser… jag ser… jag ser…
  • Jämför språken som talas i klassrummet, jämför ordföljd mm

Överbrygga till skriftspråket

En mycket häftig inbyggd funktion i Lärplattan (Ipad) är funktionen diktafon. För att aktivera funktionen: Inställningar- Tangentbord- Aktivera Diktering. Nu kommer det synas en mikrofon i tangentbordet. Det innebär att funktionen tal till skrift är aktiverat.

Nu kan eleverna jobba i appen Skolstil. I bilderna nedan kan man se hur det kan se ut. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den här funktionen fungerar inte bara i Skolstil, utan kan användas för att tala in skriftliga meddelanden (sms),uppdatera status på FB, söka på Google och ersätter/kompletterar egentligen skriv-funktionen. Har man infogat tangenbord på ett annat språk fungerar funktionen även på dessa språk, dock inte i appen Skolstil.

Nu kan eleverna börja tala in ord/fraser/meningar som ni har förarbetat muntligt tillsammans. Ibland kan diktafonen uppfatta ord fel, då kan eleverna träna på sitt uttal, eller välja att skriva ordet istället.

För att får skiljetecken säger man ”punkt”, ”frågetecken” osv. Det blir också ett sätt att träna på när skiljetecken ska placeras i text.

Stöttning

Olika typer av stöttning inför en skriv/taluppgift av det här slaget kan vara:

  • Skriva av ord från ett papper med ord och bilder.
  • Skriva av ord där begynnelsebokstaven/ljudet (eller någon annan bokstav/ljud) saknas, eleven får då producera en bokstav själv.
  • Skriva till till bilder. Eleven producerar då orden själv.
  • Skriva till ”börjor”, börjorna kan fortsätta med bild eller så kan den vara ”öppen”. Jag ser…
  • Skriva av lucktexter men producera ”luckorna” utifrån en lista med avsaknade ord, eller utan ”listan”.

Efter att eleven har jobbat i appen Skolstil, kan eleven skriva för hand och läsa sin text för en kompis. Eleven kan ”träna” innan genom att skriva och lyssna i appen.

Planering

Den här typen av övningar kräver planering där frågor över vad man behöver förbereda och planera FÖRE-UNDER- EFTER kan vara till hjälp. Man kan också ställa sig frågan: Hur kan jag visualisera och konkretisera mina instruktioner uppgifterna?

Vad behöver jag förbereda före lektionen, samt före eleverna börjar att arbeta självständigt, alltså förbereda eleverna genom att aktivera deras lärande tillsammans, med varandra?

Vilken typ av stöd behöver eleverna under tiden de ska skriva/tala? Hur kan jag individanpassa uppgiften genom stöttning?

Vad behöver jag förbereda inför efterarbetet? Ska eleverna sitta i smågrupper och läsa för varandra?

Glädjen i att lära

Alla barn har rätt att gå i skolan men krig och beväpnade konflikter i världen drabbar barnen och deras chanser för utbildning.  Skolor hamnar mitt i en krigszon, bristande tillgång till skolpersonal och material samt att många barn riskerar sina liv för att ta sig till skolan, leder till att de inte får uppleva en trygg barndom samtidigt som de berövas rätten till skolgång.

Lärare i den svenska skolan har under de senaste åren haft förmånen att möta och erbjuda dessa elever något som de verkligen har längtat efter. Att gå i skolan, som alla andra barn-  och att lära sig läsa och skriva!

Hülya

 

Annonser
Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Språk- och skrivutveckling med digitala verktyg

Min erfarenhet i det praktiska arbetet med språkutveckling är att digitala verktyg inte enbart är ett verktyg som ersätter något, utan att det också stöttar eleverna i deras språkutveckling. När det praktiska arbetet med att forma bokstäver för hand, skriva i rätt riktning inte upptar elevens och pedagogens tid och engagemang kan vi arbeta med språkutveckling, med fokus på språket. Det vill säga att med digitala verktyg eliminera hinder och ge eleven den tillfälliga, men nödvändiga hjälp/ stöttning som krävs för att eleven på ett framgångsrikt sätt ska kunna koncentrera sig på det som ska utvecklas. Språket.

I det här inlägget kommer jag att skriva (övergripande) om hur vi använder oss av digitala verktyg i språkutvecklingen med elever som lär sig svenska. Även om innehållet passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte utgår jag i min berättelse från mitt arbete, en förberedelsegrupp med elever som är inskrivna i skolår 1-6 med varierad skolbakgrund.

I elevernas lärande ligger fokus främst på språkutveckling där eleverna även får använda/ producera med språket. När eleverna ska skriva, använder vi oss av digitala verktyg (dator/lärplatta) där skrivprogram/app kombineras med talsyntes där bokstavsljuden, ord och mening läses upp.

Jag kan se nedanstående effekter/vinster när vi använder oss av digitala verktyg i olika skrivprocesser:

  • Skrivriktningen blir rätt per automatik i skrivprogrammet.
  • Finmotoriken utgör inte hinder i språk- och skrivutvecklingen (finmotoriken kan eleven träna på andra sätt).
  • Bokstäverna hamnar i ”rätt läge” med tanke på läslig handstil, vilket är fördelaktigt då syftet är att utveckla/stimulera läs- skriv- och språkutvecklingen.
  • Det går att flytta text, stycken och förändra/förbättra texten utan att sudda och skriva om.
  • Eleven hör bokstavsljud, ord och meningar, vid osäkerhet kan eleven lyssna sig fram till rätt bokstavsljud genom att trycka på tangenterna och lyssna på ljudet.
  • Verktygen skapar motivation till att skriva mer, kombinera med att eleven använder digitalt lexikon, eller föreslå att eleven kan skiva ord de ännu inte kan på svenska, på sitt modersmål i den svenska texten- för att slå upp i ett senare skede. Då stannar inte berättelse-skrivandet upp. Eleven kan då skriva en berättelse utifrån kognitiv nivå och inte anpassa berättelsen efter ordförrådet på svenska.
  • Att skriva av en berättelse (som kan vara en trygghet för många elever) blir ett lärande när de under tiden lyssnar på bokstavsljuden, orden och meningarna. De får syn på ljud, stavning, ord och ordföljd.
  • Ni kan skriva ut elevernas produktioner och arbeta med texten på olika nivåer beroende den språkliga nivån. Ringa in bokstaven Aa eller alla verb/substantiv/adjektiv. Arbeta med grammatiken.
  • Många frågar om vi enbart arbetar digitalt. Mitt svar är naturligtvis: Nej. Vi använder oss av de verktyg som passar beroende på vad eleverna ska utveckla.
    Det är syftet med övningen som styr arbetsmetod och val av verktyg.

    I skolan borde vi prata mer om lärande med digitala verktyg, med fokus på lärande!

    Språkutveckling Ipad