I det här inlägget vill jag dela med mig av mina erfarenheter i att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1, Språk och erfarenheter. Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.
Oavsett hur man har organiserat mottagandet av nyanlända elever så ska man kartlägga eleven.
Eftersom jag jobbar på en mottagningsenhet för nyanlända elever i grundskolan, är vårt huvuduppdrag att kartlägga elever som är nya i svenska skolan. Kartläggningen, eller det som framkommer i den, blir ett stöd för rektor på mottagande skola att bedöma i vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Det hjälper skolan att gå ifrån generella beslut gällande nyanlända elever som grupp och fokusera på individuella behov som eleven har. Det ställer krav på att kartläggningen verkligen fångar elevens styrkor och utgångsläge för att sedan genom analys bygga på med vilka möjligheter som skolan eventuellt behöver erbjuda för elevens fortsatta utveckling. Förutom att det ställer krav på själva samtalet under kartläggningstillfället, innebär det också att man kan dokumentera vad som framkommer och förmedla detta till rektor och andra personer som möter eleven i skolan.
På Välkomsten, som mottagningsenheten jag jobbar på heter, påbörjar vi kartläggningen med just de delar som är obligatoriska: Steg 1 (Språk och erfarenheter) och Steg 2 (Literacitet och Numeracitet). Det har det blivit ganska många kartläggningstillfällen eftersom vi under en tid haft förmånen att prova ut Skolverkets kartläggningsmaterial. Vi har organiserat oss så att SVA- läraren kartlägger eleven i Steg 1 och steg 2 Litteracitet. Detta för att Steg 1 till stor del innehåller frågor om språk vilket är lättare för en språklärare att fånga upp och använda i den fortsatta kartläggningen steg 2 litteracitet. Steg 2 Numeracitet kartläggs av lärare med matematikbehörighet.
Kartläggning steg 1- språk och erfarenheter
Erfarenheter som jag delar med mig av i det här inlägget, är enbart en sammanfattning av mina erfarenheter. Om du ska bilda dig en egen uppfattning och förbereda dig för en eventuell kartläggning behöver du grundligt gå igenom all information som finns på Skolverket gällande kartläggning av nyanlända.
Utmaningen i att utföra kartläggning steg 1, som det här inlägget fokuserar på, är att utforma det så att bli ett givande samtal där jag som kartläggare ska lägga fokus på att upptäcka styrkor som skolan kan bygga vidare på samtidigt som man ringar in vilka behov eleven har. Förutom att eleven inte ska uppleva tillfället som ett förhör eller ett test behöver jag också informera eleven om att det inte är ett test. Samtalet ska mynna ut i att skolan, utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar, får en bild av elevens språk och erfarenheter. För att samtalet ska vara givande behöver jag som kartläggande person vara nyfiken och ställa utforskande frågor som uppmuntrar eleven till att berätta. Därför behöver man under samtalet anpassa frågorna, omformulera och stötta eleven genom att exempelvis ge exempel från sina egna erfarenheter. I och med att samtalet sker på elevens modersmål eller starkaste språk behöver man ha tolk (eller studiehandledare) och tydliggöra vilken roll tolken och man själv har. Det finns material på Skolverkets hemsida som handlar just om vad man ska tänka på under tolkade samtal. Något jag märkt är också att tala om att eleven förväntas svara på frågorna med stöd från vårdnadshavare, så att det blir ett samtal där eleven är aktiv.
De flesta elever som kommer till Sverige talar inte enbart ett språk, utan kan använda flera språk. I frågor som rör språk så är inte min uppgift att bedöma ”hur bra” eleven är i de olika språken utan syftet är att ta reda på hur eleven har använt sig av sina språk, hur eleven har lärt sig språken och hur eleven kan använder sig av språken idag. Och hur skolan kan ta tillvara på elevens språk. Kanske det är så att eleven ska ha modersmålsundervisning på ett språk men får studiehandledning på ett annat språk.
Även om materialet och frågorna är samma för eleverna behöver man som kartläggare vara flexibel och inte alltid ställa alla frågor i den ordning som det är i materialet. Det gäller att snappa upp trådar i elevens svar och vara flexibel när man samtalar. Annars kan kartläggningstillfället lätt likna en intervju där man dokumenterar elevens svar så som eleven berättar utan att följa upp med följdfrågor. Istället kan man återkoppla och ställa frågor som bygger på elevens svar. Då blir samtalet mer naturligt och man får ut mycket mer. Till en början följde jag formuläret ganska slaviskt men i och med att man till slut lär sig materialet och vad man ska få ut av frågorna börjar man röra sig alltmer mellan frågeområdena och min upplevelse är att det då blir ett mer naturligt samtal. Dock behöver jag i slutet av samtalat kolla av om jag fått svar på alla frågor och inte missat något. Det kan vara svårt att dokumentera eftersom svaren kan ge svar på frågor som finns i de olika områdena i Steg 1, men att fånga upp och ställa följdfrågor oavsett område ger ett bättre samtal. Man får också ge eleven tid att tänka och inte forcera fram svar.
Det jag brukar tänka på är att det som framkommer i kartläggningen är elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Ibland har elever uttryckt att det inte alls är bra på ett visst språk där det sedan har visat sig att eleven läser och förstår avancerade texter i språket, och ibland har det varit tvärtom. En pappa som satt med under samtalet blev bestört över att dottern uppgav att hon kunde arabiska, han påtalade flera gånger att det inte var deras modersmål eller att dottern heller inte kunde kommunicera på arabiska, bara hälsa och några enstaka fraser.
Det har också framkommit att elever har lärt sig läsa och skriva på arabiska men att man inte kan språket, inte har förståelse över vad de läser och skriver, utan de avkodar.Om eleven gått i skolan pratar man om vilka ämnen eleven har läst och hur undervisningen har sett ut. Något att tänka på är att ämneskombinationerna ser inte ut som de gör i den svenska skolan, det betyder inte att eleven kan mindre utan detta får man fånga upp i ämneskartläggningen steg 3. Men det kan vara bra att identifiera vilka ämnen som eleven har haft för att prioritera detta i Steg 3, ämneskartläggningen. Som exempel har flera av de elever jag har kartlagt studerat SO ämnen där även biologi har ingått. Fysik och kemi verkar komma in i ett senare skede av skolgången. Det jag menar är att det kan se väldigt olika ut och att man kan utgå från att man tror att det är på ett visst sätt. Man måste fråga även om det verkar självklart.
I flera kartläggningar har det framkommit hur elever som inte läser och skriver använder sig av digitala verktyg för att söka information och kommunicera. Ett exempel är att en elev som kommunicerade med skriftspråket med sin god man, trots att eleven inte kunde läsa och skriva. Genom att tala in ett meddelande på sitt språk kunde hen omvandla talspråket till skrift, som sedan skickades till god man. God man som inte kan elevens modersmål klistrade in texten i Google translate och fick det översatt till svenska. Godman skickade skriftliga meddelande översatta till elevens modersmål som sedan lästes upp i elevens telefonen. Det kan vara klurigt att får reda på den här typen av information eftersom elever har uppfattningen av att den här typen av kommunikation inte är av betydelse i en skolkontext. Ofta svarar dessa elever utifrån ett bristperspektiv på sig själva eftersom de oftast tänker att bristen på skolgång har gjort att de inte kan så mycket. Utmaningen tycker jag är att få eleven att genom samtal berätta om sina erfarenheter och hur de kommunicerar på olika språk, hur deras eventuella arbetsliv och fritid sett ut och hur de använder sig av olika resurser. Det är ju först då, när eleven har berättat som jag kan dokumentera elevens styrkor och analysera hur skolan och undervigningen kan ta vara på detta. Hur eleven använder sig av digitala resurser som dator och mobiltelefoner kan användas i elevens fortsatta skolgång. Genom att använda verktyg som är bekanta för eleven kan man ta tillvara på elevens motivation och effektivisera exempelvis elevens läs- och skrivförmåga på det nya språket. Även erfarenheter av datorspel kan vara av betydelse för elevens utveckling av språk med bilder, animationer och text.
Efter Steg 1 som oftast håller sig inom tidsramen 70 minuter, fyller man i en analys, en så kallad kartläggningsprofil. Det är här som jag upplever att man ska sammanfatta elevens styrkor, utvecklingsområden och ge förslag på vilket stöd skolan ska erbjuda. Val av material i Kartläggningen i Steg 2 har sin utgångspunkt i vad som framkommer i Steg 1. Steg 1 är också en av tre profiler, det vill säga bedömningar som sedan ska ligga till grund för planering av elevens fortsatta skolgång. I kartläggning steg 1 får kartläggande lärare ta ställning i och notera vilket eller vilka språk som kan vara aktuella för kartläggningen i Steg 2. Det kan vara så att eleven i ett skolsammanhang har uttryckt ett annat språk än vad som är elevens modersmål. Det innebär att kartläggning steg 1 sker på ett språk och steg 2 på ett annat språk. Kartläggningen, dokumentationsunderlaget och profilen har vi hittills skrivit rent för hand. Men i och med vårt (kartläggarna på Välkomsten) senaste möte kom vi fram till att både dokumentationsunderlaget och kartläggningsprofilen ska renskrivas på dator. Dessa dokument skrivs ut och läggs in i elevens mapp. Till hösten ska vi se över hur vi kan hitta ett bra system för att spara kartläggningarna digitalt, dock kommer pappersformatet att finnas kvar.
Efter flera kartläggningar vet jag idag att den ena kartläggningen inte är den andra lik. Varje tillfälle är unikt och innebär lärande för mig som kartläggande lärare. Det är också givande att ta del av barnens tankar om den svenska skolan och den bild de har med sig av vad skolan är. Det gemensamma för nästa alla elever är att de uttrycker att skolan är viktig och att de delar med sig av sina framtidsdrömmar. Behovet av att prata om den svenska skolan uppstår under samtalet. Där handlar det om att snappa upp frågor och informera om den svenska skolan.
Anledningen till att kartläggningsmaterialet över huvud taget finns är ju att skolan inte följt Skollagen och inte anpassat undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Så själva kartläggningen är ett verktyg för att ta reda på hur skolan ska anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Och det är just efter kartläggningen som utvecklingsarbetet börjar. Intressant är att koppla kartläggningen till hur skolan har organiserat och anpassat utbildningen för eleven.
Jag kommer längre fram att dela med mig av mina erfarenheter av kartläggningar i Litteracitet och Numeracitet.
Jag vill avsluta det här inlägget med en sammanfattning av hur elev uttryckte sina tankar om framtiden:
”Jag vill bli en berömd fotbollsspelare eller politiker. Politiker kan göra bra saker, eller dåliga saker. Folket gillar inte politiker, därför måste de ha livvakt. Jag ska kanske bli fotbollsspelare, folket gillar fotbollsspelare. Men de måste också ha livvakt. Både politiker och fotbollspelare måste ha livvakt, men fotbollsspelare är älskade. Jag ska nog bli fotbollsspelare”.
Har du någon erfarenhet eller fundering får du gärna skriva i kommentarsfältet nedan!
// Hülya
Källa citat från Skolverket: http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial
Bildkälla: https://pixabay.com/sv/skriftligen-skriva-personen-828911/
Hülya 