Sekvensbilder används flitigt i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.
Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.
Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.
Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).
Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).
Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.
Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.
Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:
- klippa ut bilderna
- lägga bilderna i ordning
- berätta till bilderna
- limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
- Skriva till varje bild
- Rita en framsida
Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.
Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.
Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉
Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.
Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.
Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube:
Hülya 
15 reaktioner till “I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder”