Translanguaging- flerspråkighet som resurs

Den ökade mångfalden i dagens samhälle innebär utmaningar och ställer nya krav på skolan. Klassrummen idag kännetecknas av elever med språklig och kulturell mångfald. Med tanke på att vi möter barn och unga som är nya i svenska språket men  kan ett- eller flera andra språk behöver vi  ”tänka om” i vår undervisning. Vi behöver gå ifrån den enspråkiga skolmiljön och ta tillvara på flerspråkiga elevers språkliga resurser, även om elevernas resurser är på språk som vi lärare inte behärskar. Detta för att visa vilken resurs flerspåkighet är i elevens lärande men också för individen och samhället. Lärare kan göra stor skillnad men det kräver också en organisation på skolan där lärare får förutsättningar och tid att kunna arbeta enligt forskning. I det här inlägget beskriver jag kort varför vi i skolan inte bara ska tolerera utan medvetet och aktivt arbeta och planera in hur modersmålet (eller elevens starkaste språk) kan vara stöd i elevernas språk – och kunskapsutveckling. I inlägget finns det tips på webbsidor för att arbeta med flera språk (har du några tips får du gärna skriva ned dessa i kommentarsfältet) och jag avslutar med att länka till tidigare publicerade inlägg  med konkreta exempel på hur jag har jobbat med translanguaging med nyanlända elever i grundskolan.

Under föregående vecka hade jag förmånen att lyssna professor Jim Cummins som föreläste på Karlstad Universitet. Jag behöver säkert inte överatala någon om hur bra jag tyckte föreläsningen var, för den var väldigt bra, informativ, inspirerande och konkret. Många känner säkert till Cummins Fyrfältare där han lyfter fram och visualiserar vilken nivå aktiviteter och undervisning med flerspråkiga elever bör ligga på. Detta för att eleverna ska ligga på utvecklingszonen och mötas av höga förväntningar och hög stöttning. Det är ganska vanligt att man lägger undervisningen på elevens andraspråksnivå med en för enkel nivå på andraspråket och inte ställer krav på andraspåkselever utifrån deras kognitiva nivå. Cummins och flera andra forskare lyfter fram vikten av höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga. Ju mer eleverna lär sig, desto mer stärks elevernas självbild vilket ökar deras engagemang i studierna. I sin föreläsning gav Cummins exempel på en pakistansk elev som beskrev sin första tid i den engelska skolan. Hon beskrev sin första tid  med undervisning som innebar att fylla i meningslösa uppgifter med låg kognitiv nivå, som att färglägga bilder. (Läs gärna mer om Cummins föreläsning och förväntningar i länkat inlägg i bloggen: I huvudet på en SVA-fröken.  Tack Ulrika Kyrk för dina tankar!)

”Här talar vi endast svenska!”

Oftast är det vår okunskap och rädsla som leder till tillsägelser och regler där vi vill eleverna väl (jag vill i alla fall tro det) Vi uttrycker oss med: ”I skolan talar vi svenska”, ”Tala inte arabiska, tala svenska”. Vill man att eleverna ska tala svenska kan man istället säga: ”Ska vi försöka säga det på svenska?Eller förmedla att man just under det här tillfället ska försöka ta det på svenska, men att man kan använda modersmålet som stöd. Det kan vara så att vi tror att språk ska hållas isär och att elever blir förvirrade av att använda flera språk eller så kan det bero på att vi inte vill skapa utrymme för eleverna att säga eleka saker till varandra. Men vad säger det om vår tilltro på elevernas språk?Det vi säger förmedlar attityder om flerspråkighet där vi oftast överordnar svenska språket och tar ifrån barn och ungdomar de positiva möjligheter som flerspåkighet kan innebära för individen och samhället. Denna syn är också vanlig bland föräldrar, oavsett hur välutbildade föräldrarna är. I alla välvilja kan föräldrar förbjuda sina barn att tala sitt modersmål hemma i hopp om att de då ska utveckla det svenska språket. Men bara för att man lär sig ett nytt språk innebär det inte att man ska sluta använda och utveckla det språk man behärskar. Tvärtom så berikar språk varandra.

Sverige är i hög grad ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle med flerspråkiga elever – därför behöver skolan bedriva en undervisning som bygger på andraspråksforskning. Cummins lyfte fram andraspråksforskning och visade konkreta exempel på hur elevernas flerspråkighet kunde användas i verkligheten. Det vill säga hur man kan stötta flerspråkiga elever i deras språk- och kunskapsutveckling. De exempel Cummins visade var inte enbart texter, bilder och filmer som elever hade skapat med alla sin språk, utan vi fick även ta del av elevernas perspektiv och åsikter, på vilket sätt elevernas språkliga resurser stöttade andraspråksutvecklingen. Kloka elever bekräftade hur deras modersmål hjälpte dem att lära sig det nya språket och lära sig om språket. Jag rekommenderar alla lärare i skolan att läsa Cummins bok.

Eleven språk- som problem eller som en resurs för lärande?

Om vi i skolan intar en negativ attityd till elevernas språk kan eleverna på sikt ta över den negativa attityden, trots att deras språk är en resurs och en del av elevernas identitet. Därför är det också viktigt att inte förbjuda elevernas modersmål.  I antologin Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet skriver professor Eva Sundgren i sitt kapitel bland annat om språkattityder och dess påverkan. Det ges exempel från Tornedalen där barn under 1900-talet förbjöds att tala sitt modersmål finska, ett förbud som inte begränsades till klassrummen utan även gällde rasterna på skolan. Denna attityd lever kvar i många skolor, men också i samhället.

Vår syn påverkar mer än vad man kan tro. Lärarens attityd och förhållningssätt till flerspråkighet påverkar undervisningen och aktiviteterna som planeras in. Ofta är det också så att man som lärare känner hopplöshet och tror att man måste kunna elevernas språk för att kunna planera in aktiviteter där eleverna kan ta hjälp sina språk. Ja, det hade ju naturligtvis underlättat att man kunde alla språk som talas av eleverna- men det är inte nödvändigt.

Synen på flerpråkighet som ett språksystem

Till skillnad från tidigare forskning betraktas idag språk och tvåspråkighet som att språk är delar av en komplett språklig helhet som kompletterar varandra. Under sin föreläsning visualiserade Cummins detta med en bild på två dolda isberg överlappade på varandra. Enligt Cummins tar de dolda delarna av isbergen inte plats i olika delar av våra hjärnor. De uppstickande topparna av isberget är de delar som syns och representerar de enskilda språken. Trots olika synliga delar av språken ingår de alltså i ett gemensamt språksystem (under vattenytan på isberget).  Inom translanguaging ifrågasätter man om det överhuvudtaget går att tala om första- och andraspråk. I en annan konferens,  Symposium 2015, lyfte Ofelia Garcia fram  språkförmågan som ett dynamiskt och komplext nätverk där språken flätas in i varandra (du kan läsa mer i antologin Flerspråkighet som resurs ). Garcia lyfter fram två strategiska principer som lärare bör ha för att  för att lyckas med translanguaging:

1. Social rättvisa: Alla språk har lika värde och är en källa till kunskap och lärande. Att inte värdera den ena språket högre än det andra.
2. Social praktik: Gäller den praktiska undervisningen som lärare planerar och tillämpar. Här ska elevernas språkliga resurser användas i meningsfulla sammanhang med aktiviteter som som inte enbart är stöd för stunden utan ger eleverna strategier på hur flerspråkiga resurser kan användas för lärande.

   

   Egen bearbetning för att visualisera språksystem inom translanguaging.

Min erfarenhet i arbetet med nyanlända elever är att jag som lärare inte behöver kunna alla språk som talas i klassrummet, men jag kan visa eleverna på strategier för hur de kan använda sitt modersmål som stöd för lärande. Genom att kommunicera med studiehandledare, söka på webbresurser kan jag förbereda språklig stöttning på språk som talas i klassrummet. Jag kan organisera min undervisning så att de elever som talar samma språk har möjlighet att bearbeta språk- och ämnesstoff på sitt modersmål. När de talar på ett språk de behärskar pratar de också om det svenska språket. Eleverna kan uppmanas till att tänka och skriva på sitt modersmål för att sedan tillsammans med en studiehandledare och översättningsverktyg bearbeta och översätta till svenska språket.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

För att ta del av hur du medvetet kan använda dig av tranlanguaging i undervisningen, kika in på Nationellt Centrum i svenska som andraspråk som har samlat artiklar, föreläsningar och filmer:

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067

Tips på flerspråkiga som ni hittar på webben!

En Wiki med lärresurser på olika språk: https://studiehandledning.wikispaces.com/

Vivlio förlag säljer tvåspråkiga böcker: http://www.vivlio.se/

Inläsningstjänst har studiestöd på modersmålet: https://www.inlasningstjanst.se/studiestod.html

Webbresurser som är flerspråkiga

Matematik på flera språk: Webbmatte

Matematik med ordlistor med bilder från Gleerups: Koppargruvan, Silvergruvan, Guldgruvan har kompletterade material, se under extramaterial under respektive bok du är intresserad av. Exempel på hur det kan se ut:

https://www.gleerups.se/gleerups/extramaterial/f-6/pdf-filer/40649782_guldgruvan_matteord_ara.pdf

Matteordlistor Tema Modersmål:

http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/arkiv/164-uncategorised/1611-mattebegrepp

Begreppsordlistor arabiska från Liber förlag: https://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Begreppslistor-pa-arabiska-i-SO-NO-och-teknik/

Studi har videon med undertexter på flera språk, kika i deras YouTubekanal: https://www.youtube.com/user/StudiSverige/videos

Liber har även webbappar för fler läromedel i olika ämnen, sök på webbapp på deras hemsida och det läromedel ni använder. Så här kan det se ut:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Modersmålet som verktyg och tankeredskap- Mina tidigare inlägg här på bloggen

Se följande blogginlägg med exempel på hur vi har använt oss av elevernas flerspråkighet som resurs:

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/12/07/att-se-flersprakighet-som-en-rikedom/

https://frokenhulya.wordpress.com/2015/09/13/kreativ-presentation-pa-flera-sprak/

https://frokenhulya.wordpress.com/2015/04/13/i-mitt-klassrum-att-forutspa-med-sekvensbilder/

https://frokenhulya.wordpress.com/2015/02/23/i-mitt-klassrum-sprakutvecklande-arbetssatt-digitala-verktyg/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/hur-skaller-en-hund-pa-ett-annat-sprak/

https://frokenhulya.wordpress.com/2013/11/12/valla-jag-forstar-studiehandledning-i-mitt-klassrum/

Små medel kan göra stor skillnad och effekterna av att lyckas i skolan kan ändra livschanserna för unga människor!

Lycka till!

iyi şanslar!

Hülya

Lästips

Detta bildspel kräver JavaScript.

Referenser

Cummins, Jim, Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2017

Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015, Första upplagan, Stockholm, 2016

Lahdenperä, Pirjo, (red) Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet, Första upplagan, Stockholm, 2017

Specifikt för förskolan:

Håland Anveden, Pia, Den inkluderande förskolan en handbok ; språk och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper, Hallgren & Fallgren, Stockholm, 2017

Språk på olika sätt- modersmålsundervisning, studiehandledning & tolkning

Flerspråkighet i samhälle, vardag, arbetsliv  och skola innebär att vi använder oss av flera språk på olika sätt. Det här inlägget handlar om de formella sätt som vi använder oss av språk under ordnade former.

Det är:

• modersmålsundervisning i skolan
• studiehandledning i olika ämnen
• tolk för att kunna kommunicera

Alla dessa former, lika men ändå olika sätt som vi använder oss av språk har blivit en del av vår vardag, i alla fall för oss som möter flerspråkiga vuxna, barn och ungdomar inom skolan. Oavsett hur ofta och på vilket sätt vi använder oss av flerspråkigheten kan det vara bra att förtydliga det självklara så vi inte missar att se dess innebörd.

Nedan finns en bild som många jag har visat den för brukar uppskatta, just för att det ger en tydlig bild över modersmålsundervisning, studiehandledning och tolkning. Dock rör vi oss, exempelvis inom skolan, mellan olika former och roller men det kan ändå vara bra att veta vilka former och roller man rör sig mellan och vad det innebär.

Språk, bilden som PDF-fil:

Om det är något som du tycker saknas eller att det rent av inte stämmer får du gärna kommentera i kommentarsfältet nedan. Jag vill också passa på att tacka alla som besöker bloggen trots att jag inte har uppdaterat med nya inlägg under en period.

// Hülya

Att omvandla tal till skrift- ljud till symbol

Att läsa och skriva- på ett andraspråk

Många nyanlända elever som är nya i svenska skolan, oavsett ålder, är i början av sin läs- och skrivinlärning på sitt andraspråk svenska. Att knäcka läskoden är en kompicerad process inte minst när man ska göra det på ett språk som man inte har som modersmål. Tänk dig själv att börja läsa och skriva på ett språk du inte behärskar, att använda ett annat skriftspråkssystem, annan skrivriktning  och dessutom läsa och lära sig alla ämnen på det nya språket- och sedan bedömas i alla ämnen på det nya språket. Det är en utmaning! Både för undervisande lärare och för eleven, men främst för eleven, tänker jag.

Att knäcka läskoden på svenska innebär att knäcka läskoden på ett ljudbaserat skriftspråk (det finns ljudbaserad skrift som bygger på konsonanter tex arabiskan, stavelsebaserad skrift som japanska skriftspråket och ordbaserad skrift som kinesiskan). För att kunna läsa på svenska behöver man förstå att orden kan delas upp i ljud (fonem) och att dessa kan ljudas samman till ord. Det vill säga, eleven behöver knäcka läskoden genom att koppla samman bokstavssymbol med språkljud, och ljuda samman dessa till ord. Andraspråkseleven får inte den skjuts som elever som knäcker läskoden på sitt modersmål får. De elever som har det talade språket som bas får en skjuts i sin läsning när de känner ”igen sig” i ord och texter. Och om man ska se till vad forskning säger så är läsförmågan på förstaspråket den viktigaste faktorn för att andraspråkseleven ska lära sig läsa på ett andraspråk. Läromedel i grundläggande läs och skrivutveckling bygger på att inläraren har det talade språket som bas. Därför är det viktigt att tala, tala, tala och tala. Att skapa många tillfällen där andraspråkselever får tala, samtala- smaka på ord, fraser och meningar på det nya språket svenska. Och sedan bygga på med skriftspråket utifrån meningsfulla sammanhang.

Här kommer några tips på hur man i undervisningen kan jobba med grundläggande läs-  och skrivutveckling genom talet som grund och digitala resurser som stöd.

Samtal och interaktion som grund

• Prata om någonting ni har gjort, använd bildstöd.
• Använd bilder, innehåll, konversationer som eleverna har användning av, även utanför skolan.
• Använd repetitiva övningar som: jag heter… han heter… hon heter… jag tycker om…
• Agera gärna sekreterare och skriv i appen Skolstil, koppla lärplattan till tavlan så att eleverna hör bokstavsljud, ord och meningar läsas upp, läs tillsammans i kör, läs i stafett.
• Gå laget runt, antingen besvarar eleverna en fråga eller så besvarar de frågan och ställer fråga till nästa elev.
• Beskriv en bild: jag ser… jag ser… jag ser…
• Jämför språken som talas i klassrummet, jämför ordföljd mm

Överbrygga till skriftspråket

En mycket häftig inbyggd funktion i Lärplattan (Ipad) är funktionen diktafon. För att aktivera funktionen: Inställningar- Tangentbord- Aktivera Diktering. Nu kommer det synas en mikrofon i tangentbordet. Det innebär att funktionen tal till skrift är aktiverat.

Nu kan eleverna jobba i appen Skolstil. I bilderna nedan kan man se hur det kan se ut. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Den här funktionen fungerar inte bara i Skolstil, utan kan användas för att tala in skriftliga meddelanden (sms),uppdatera status på FB, söka på Google och ersätter/kompletterar egentligen skriv-funktionen. Har man infogat tangenbord på ett annat språk fungerar funktionen även på dessa språk, dock inte i appen Skolstil.

Nu kan eleverna börja tala in ord/fraser/meningar som ni har förarbetat muntligt tillsammans. Ibland kan diktafonen uppfatta ord fel, då kan eleverna träna på sitt uttal, eller välja att skriva ordet istället.

För att får skiljetecken säger man ”punkt”, ”frågetecken” osv. Det blir också ett sätt att träna på när skiljetecken ska placeras i text.

Stöttning

Olika typer av stöttning inför en skriv/taluppgift av det här slaget kan vara:

• Skriva av ord från ett papper med ord och bilder.
• Skriva av ord där begynnelsebokstaven/ljudet (eller någon annan bokstav/ljud) saknas, eleven får då producera en bokstav själv.
• Skriva till till bilder. Eleven producerar då orden själv.
• Skriva till ”börjor”, börjorna kan fortsätta med bild eller så kan den vara ”öppen”. Jag ser…
• Skriva av lucktexter men producera ”luckorna” utifrån en lista med avsaknade ord, eller utan ”listan”.

Efter att eleven har jobbat i appen Skolstil, kan eleven skriva för hand och läsa sin text för en kompis. Eleven kan ”träna” innan genom att skriva och lyssna i appen.

Planering

Den här typen av övningar kräver planering där frågor över vad man behöver förbereda och planera FÖRE-UNDER- EFTER kan vara till hjälp. Man kan också ställa sig frågan: Hur kan jag visualisera och konkretisera mina instruktioner uppgifterna?

Vad behöver jag förbereda före lektionen, samt före eleverna börjar att arbeta självständigt, alltså förbereda eleverna genom att aktivera deras lärande tillsammans, med varandra?

Vilken typ av stöd behöver eleverna under tiden de ska skriva/tala? Hur kan jag individanpassa uppgiften genom stöttning?

Vad behöver jag förbereda inför efterarbetet? Ska eleverna sitta i smågrupper och läsa för varandra?

Glädjen i att lära

Alla barn har rätt att gå i skolan men krig och beväpnade konflikter i världen drabbar barnen och deras chanser för utbildning.  Skolor hamnar mitt i en krigszon, bristande tillgång till skolpersonal och material samt att många barn riskerar sina liv för att ta sig till skolan, leder till att de inte får uppleva en trygg barndom samtidigt som de berövas rätten till skolgång.

Lärare i den svenska skolan har under de senaste åren haft förmånen att möta och erbjuda dessa elever något som de verkligen har längtat efter. Att gå i skolan, som alla andra barn-  och att lära sig läsa och skriva!

Hülya

 

Med bilder och IT som stöd- Äpplets livscykel

Att planera lektioner för elever som är nya i Sverige och i början på sin språkutveckling i svenska kräver att man använder sig av olika framställningsformer som bro in i det svenska språket. Utmaningen är att inte förenkla uppgifterna kognitivt och lägga innehållet till elevernas språkliga nivå i svenska, snarare handlar det om höga förväntningar och att planera in stöttning. Istället för att förenkla och utelämna ord och begrepp som kan tänkas vara för svåra kan man planera in stöd för att utveckla språket genom interaktion med bilder och animationer som stöd. Men det handlar också om hur man kan använda digitala resurser som stöd i planeringsfasen. (Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.)

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och väcker nyfikenhet och intresse för att eleverna ska lära sig mer om naturen. Förutom ämneskunskaper där eleven ska kunna berätta om förändringar i naturen och ge exempel på livcykler hos djur och växter ska eleven ges  förutsättningar att ställa frågor, samtala och uttrycka sig med naturvetenskapligt innehåll.

I en grupp med nyanlända elever (i skolår 1-5) har vi jobbat med äpplets livcykel. Så här såg mina förberedelser ut och så här blev arbetsgången:

För att hitta inspiration sökte jag på Pinterest. 

Sedan förberedde jag en presentation som underlag för samtal och interaktion. Om du vill använda den hittar du den på Google Drive. Du kan ladda ned den som Power Point och ändra i den om du önskar.

Presentationen blev bildstöd för samtal och interaktion om ämnet. I presentationen finns det en animerad som vi tittade på utan ljud (den är inte på svenska) och där vi själva tillsammans, med stöd av mig, satte ord på vad som hände. Vi jobbade med ord och begrepp på svenska. Det var verb, substantiv men också ämnesspecifika ord och begrepp.

Jag hade skrivit ut bilder som eleverna skulle använda när de lägger äpplets livscykel: Bilder från Montessori. Det står på engelska och det går inte att ändra i pdf-filen men man kan komplettera materialet med egen text på svenska.

Jag hade också skapat en mall för att eleverna skulle klippa ut ovanstående bilder (från Montessori) och limma på mallen för livscykel:

Avslutningsvis hade jag poppat popcorn och förberett papper, lim, penslar och färg för att eleverna genom estetiska uttryck skulle visualisera hur ett äppleträd ser ut nu, på våren. Eleverna målade stammen, limmade popcorn som skulle symbolisera blommorna och målade sedan dessa rosa.

På väggen i klassrummet:

Så här blev det.

Behöver du tips och inspiration är mitt tips att söka på Pinterest med engelska sökord. Det finns en del tips på hur man under hösten kan jobba med temat äpple inom olika ämnen.

Att kartlägga nyanlända elever, Steg 1- mina erfarenheter

I det här inlägget vill jag dela med mig av mina erfarenheter i att kartlägga nyanlända elever med Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 1, Språk och erfarenheter. Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.

Oavsett hur man har organiserat mottagandet av nyanlända elever så ska man kartlägga eleven.

Bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. (Skolverket)

Eftersom jag jobbar på en mottagningsenhet för nyanlända elever i grundskolan, är vårt huvuduppdrag att kartlägga elever som är nya i svenska skolan. Kartläggningen, eller det som framkommer i den, blir ett stöd för rektor på mottagande skola att bedöma i vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras samt hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Det hjälper skolan att gå ifrån generella beslut gällande nyanlända elever som grupp och fokusera på individuella behov som eleven har. Det ställer krav på att kartläggningen verkligen fångar elevens styrkor och utgångsläge för att sedan genom analys bygga på med vilka möjligheter som skolan eventuellt behöver erbjuda för elevens fortsatta utveckling. Förutom att det ställer krav på själva samtalet under kartläggningstillfället, innebär det också att man kan dokumentera vad som framkommer och förmedla detta till rektor och andra personer som möter eleven i skolan.

På Välkomsten, som mottagningsenheten jag jobbar på heter, påbörjar vi kartläggningen med just de delar som är obligatoriska: Steg 1 (Språk och erfarenheter) och Steg 2 (Literacitet och Numeracitet). Det har det blivit ganska många kartläggningstillfällen eftersom vi under en tid haft förmånen att prova ut Skolverkets kartläggningsmaterial. Vi har organiserat oss så att  SVA- läraren kartlägger eleven i Steg 1 och steg 2 Litteracitet. Detta för att Steg 1 till stor del innehåller frågor om språk vilket är lättare för en språklärare att fånga upp och använda  i den fortsatta kartläggningen steg 2 litteracitet. Steg 2 Numeracitet kartläggs av lärare med matematikbehörighet.

Kartläggning steg 1- språk och erfarenheter

Erfarenheter som jag delar med mig av i det här inlägget, är enbart en sammanfattning av mina erfarenheter. Om du ska bilda dig en egen uppfattning och förbereda dig för en eventuell kartläggning behöver du grundligt gå igenom all information som finns på Skolverket gällande kartläggning av nyanlända.

Utmaningen i att utföra kartläggning steg 1, som det här inlägget fokuserar på, är att utforma det så att bli ett givande samtal där jag som kartläggare ska lägga fokus på att upptäcka styrkor som skolan kan bygga vidare på samtidigt som man ringar in vilka behov eleven har. Förutom att eleven inte ska uppleva tillfället som ett förhör eller ett test behöver jag också informera eleven om att det inte är ett test. Samtalet ska mynna ut i att skolan, utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar, får en bild av elevens språk och erfarenheter. För att samtalet ska vara givande behöver jag som kartläggande person vara nyfiken och ställa utforskande frågor som uppmuntrar eleven till att berätta. Därför behöver man under samtalet anpassa frågorna, omformulera och stötta eleven genom att exempelvis ge exempel från sina egna erfarenheter. I och med att samtalet sker på elevens modersmål eller starkaste språk behöver man ha tolk (eller studiehandledare) och tydliggöra vilken roll tolken och man själv har. Det finns material på Skolverkets hemsida som handlar just om vad man ska tänka på under tolkade samtal. Något jag märkt är också att tala om att eleven förväntas svara på frågorna med stöd från vårdnadshavare, så att det blir ett samtal där eleven är aktiv.

De flesta elever som kommer till Sverige talar inte enbart ett språk, utan kan använda flera språk. I frågor som rör språk så är inte min uppgift att bedöma ”hur bra” eleven är i de olika språken utan syftet är att ta reda på hur eleven har använt sig av sina språk, hur eleven har lärt sig språken och hur eleven kan använder sig av språken idag. Och hur skolan kan ta tillvara på elevens språk. Kanske det är så att eleven ska ha modersmålsundervisning på ett språk men får studiehandledning på ett annat språk.

Även om materialet och frågorna är samma för eleverna behöver man som kartläggare vara flexibel och inte alltid ställa alla frågor i den ordning som det är i materialet. Det gäller att snappa upp trådar i elevens svar och vara flexibel när man samtalar. Annars kan kartläggningstillfället lätt likna en intervju där man dokumenterar elevens svar så som eleven berättar utan att följa upp med följdfrågor. Istället kan man återkoppla och ställa frågor som bygger på elevens svar. Då blir samtalet mer naturligt och man får ut mycket mer. Till en början följde jag formuläret ganska slaviskt men i och med att man till slut lär sig materialet och vad man ska få ut av frågorna börjar man röra sig alltmer mellan frågeområdena och min upplevelse är att det då blir ett mer naturligt samtal. Dock behöver jag i slutet av samtalat kolla av om jag fått svar på alla frågor och inte missat något. Det kan vara svårt att dokumentera eftersom svaren kan ge svar på frågor som finns i de olika områdena i Steg 1, men att fånga upp och ställa följdfrågor oavsett område ger ett bättre samtal. Man får också ge eleven tid att tänka och inte forcera fram svar.

Det jag brukar tänka på är att det som framkommer i kartläggningen är elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Ibland har elever uttryckt att det inte alls är bra på ett visst språk där det sedan har visat sig att eleven läser och förstår avancerade texter i språket, och ibland har det varit tvärtom. En pappa som satt med under samtalet blev bestört över att dottern uppgav att hon kunde arabiska, han påtalade flera gånger att det inte var deras modersmål eller att dottern heller inte kunde kommunicera på arabiska, bara hälsa och några enstaka fraser.

Det har också framkommit att elever har lärt sig läsa och skriva på arabiska men att man inte kan språket, inte har förståelse över vad de läser och skriver, utan de avkodar.Om eleven gått i skolan pratar man om vilka ämnen eleven har läst och hur undervisningen har sett ut. Något att tänka på är att ämneskombinationerna ser inte ut som de gör i den svenska skolan, det betyder inte att eleven kan mindre utan detta får man fånga upp i ämneskartläggningen steg 3. Men det kan vara bra att identifiera vilka ämnen som eleven har haft för att prioritera detta i Steg 3, ämneskartläggningen. Som exempel har flera av de elever jag har kartlagt studerat SO ämnen där även biologi har ingått. Fysik och kemi verkar komma in i ett senare skede av skolgången. Det jag menar är att det kan se väldigt olika ut och att man kan utgå från att man tror att det är på ett visst sätt. Man måste fråga även om det verkar självklart.

I flera kartläggningar har det framkommit hur elever som inte läser och skriver använder sig av digitala verktyg för att söka information och kommunicera. Ett exempel är att en elev som kommunicerade med skriftspråket med sin god man, trots att eleven inte kunde läsa och skriva. Genom att tala in ett meddelande på sitt språk kunde hen omvandla talspråket till skrift, som sedan skickades till god man. God man som inte kan elevens modersmål klistrade in texten i Google translate och fick det översatt till svenska. Godman skickade skriftliga meddelande översatta till elevens modersmål som sedan lästes upp i elevens telefonen. Det kan vara klurigt att får reda på den här typen av information eftersom elever har uppfattningen av att den här typen av kommunikation inte är av betydelse i en skolkontext. Ofta svarar dessa elever utifrån ett bristperspektiv på sig själva eftersom de oftast tänker att bristen på skolgång har gjort att de inte kan så mycket. Utmaningen tycker jag är att få eleven att genom samtal berätta om sina erfarenheter  och hur de kommunicerar på olika språk, hur deras eventuella arbetsliv och fritid sett ut och hur de använder sig av olika resurser.  Det är ju först då, när eleven har berättat som jag kan dokumentera elevens styrkor och analysera hur skolan och undervigningen kan ta vara på detta. Hur eleven använder sig av digitala resurser som dator och mobiltelefoner kan användas i elevens fortsatta skolgång. Genom att använda verktyg som är bekanta för eleven kan man ta tillvara på elevens motivation och effektivisera exempelvis elevens läs- och skrivförmåga på det nya språket. Även erfarenheter av datorspel kan vara av betydelse för elevens utveckling av språk med bilder, animationer och text.

Efter Steg 1 som oftast håller sig inom tidsramen 70 minuter, fyller man i en analys, en så kallad kartläggningsprofil. Det är här som jag upplever att man ska sammanfatta elevens styrkor, utvecklingsområden och ge förslag på vilket stöd skolan ska erbjuda. Val av material i Kartläggningen i Steg 2 har sin utgångspunkt i vad som framkommer i Steg 1. Steg 1 är också en av tre profiler, det vill säga bedömningar som sedan ska ligga till grund för planering av elevens fortsatta skolgång. I kartläggning steg 1 får kartläggande lärare ta ställning i och notera vilket eller vilka språk som kan vara aktuella för kartläggningen i Steg 2. Det kan vara så att eleven i ett skolsammanhang har uttryckt ett annat språk än vad som är elevens modersmål. Det innebär att kartläggning steg 1 sker på ett språk och steg 2 på ett annat språk. Kartläggningen, dokumentationsunderlaget och profilen har vi hittills skrivit rent för hand. Men i och med vårt (kartläggarna på Välkomsten) senaste möte kom vi fram till att både dokumentationsunderlaget och kartläggningsprofilen ska renskrivas på dator. Dessa dokument skrivs ut och läggs in i elevens mapp. Till hösten ska vi se över hur vi kan hitta ett bra system för att spara kartläggningarna digitalt, dock kommer pappersformatet att finnas kvar.

Efter flera kartläggningar vet jag idag att den ena kartläggningen inte är den andra lik. Varje tillfälle är unikt och innebär lärande för mig som kartläggande lärare. Det är också givande att ta del av barnens tankar om den svenska skolan och den bild de har med sig av vad skolan är. Det gemensamma för nästa alla elever är att de uttrycker att skolan är viktig och att de delar med sig av sina framtidsdrömmar. Behovet av att prata om den svenska skolan uppstår under samtalet. Där handlar det om att snappa upp frågor och informera om den svenska skolan.

Anledningen till att kartläggningsmaterialet över huvud taget finns är ju att skolan inte följt Skollagen och inte anpassat undervisningen efter elevens förutsättningar och behov.  Så själva kartläggningen är ett verktyg för att ta reda på hur skolan ska anpassa undervisningen till elevens förutsättningar och behov. Och det är just efter kartläggningen som utvecklingsarbetet börjar. Intressant är att koppla kartläggningen till hur skolan har organiserat och anpassat utbildningen för eleven.

Jag kommer längre fram att dela med mig av mina erfarenheter av kartläggningar i Litteracitet och Numeracitet.

Jag vill avsluta det här inlägget med en sammanfattning av hur elev uttryckte sina tankar om framtiden:

”Jag vill bli en berömd fotbollsspelare eller politiker. Politiker kan göra bra saker, eller dåliga saker. Folket gillar inte politiker, därför måste de ha livvakt. Jag ska kanske bli fotbollsspelare, folket gillar fotbollsspelare. Men de måste också ha livvakt. Både politiker och fotbollspelare måste ha livvakt, men fotbollsspelare är älskade. Jag ska nog bli fotbollsspelare”.

Har du någon erfarenhet eller fundering får du gärna skriva i kommentarsfältet nedan!

// Hülya

Källa citat från Skolverket: http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial

Bildkälla: https://pixabay.com/sv/skriftligen-skriva-personen-828911/

#Sett2016

I år deltog jag på Sett-mässan. Det var en fullspäckad dag för min del.

På montern för Lärarnas Riksförbund träffade jag mina ämnesspanarkollegor och spelade in en pod för Lärarpodden. Podden är under bearbetning och publiceras inom kort.

Sedan hade jag en föreläsning. Min presentation från Sett hittar du här.  Jag vill passa på att tacka alla åhörare för tweets, mail och visad uppskattning!

Efter det bar det iväg till Gothia Fortbildnings monter där jag förutom att träffa den trevliga personalen också fick tillfälle att signera böcker.

Och sist men inte minst deltog jag tillsammans med Anna Kaya och  i talkshowen ”Vi möts i Sverige” som anordnades av Tänk Tanken. Videon hittar ni här.

Foto från twitterflödet @LennartAx

 

Skriv en bildtext

Det kollegiala lärandet har haft och har stor betydelse för mig och det känns kul att kunna bidra i olika evenemang. Tack för alla bilder som är hämtade från twitterflödet ❤

// Hülya

Bygga broar till skriftspråket- läsförståelse med flerspråkiga elever

Samma inlägg finns också publicerat på Lärarnas Riksförbund.

Att bygga broar till skriftspråket innebär olika sätt att stötta förståelsen av texter. Även om stöttningen passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte skriver jag i det här inlägget om olika sätt lärare kan planera in stöttning för flerspråkiga elever inför deras möte med texter i olika ämnen.  Om man vill fördjupa sig och få fler exempel kan jag rekommendera böckerna av Pauline Gibbons- det är övningar från Gibbons-böckerna som jag har arbetat och min erfarenhet är att de de ger god stöttning för flerspråkiga elevers läsning. Därav delar jag med mig av några exempel i det här inlägget.

Eftersom det för andraspråkselever är en utmaning att läsa och förstå texter, är det viktigt att undervisningen stöttar eleverna och visar på strategier så att de så småningom blir effektiva, självständiga läsare. Det är vanligt att man i all välvilja förenklar texter som eleven möter, man vill att eleven ska lyckas. Men hur utmanade är det för andraspråkselever att alltid läsa texter som ligger på deras språkliga nivå? Och hur blir vägen in till mer utmanande texter? Istället för att förenkla texter till elevernas språkliga nivå kan man jobba med strategier och stöttning som stöd in i skriftspråket, och jobba med texter med innehåll som är kognitivt krävande. Det kräver en balansgång, stöttningen innebär ju heller inte att elever ska läsa alltför avancerade texter som ligger långt över deras närmsta utvecklingszon.

Elevens förförståelse och kännedom om innehållet är betydelsefullt. En språkligt svårare text i ett bekant ämne är lättare än en språkligt lättare text i ett obekant ämne. Istället för att börja i texten och försöka förklara svårigheter som eleven möter kan man jobba med förförståelse. Att skapa förförståelse ger eleven större chanser att förstå texten när den läses. Förförståelsen är viktig, speciellt för andraspråkselever eftersom elevens kulturella bakgrund sällan matchar textförfattarens kulturella bakgrund och syn på sin omvärld. Den förkunskap eleven har påverkar elevens förståelse av texten. För att överbrygga dessa utmaningar kan man jobba med att bygga broar till de texter man jobbar med. Det handlar om texter som eleverna möter i olika ämnen, alltså även ämnesspecifika texter. Stöttning kan handla om aktiviteter före, under och efter läsning.

Dessa aktiviteter har till syfte att stötta eleven i att förstå texten de läser och ge dem lässtrategier för att förstå kommande texter. Det finns flera exempel, jag listar några här:

Aktiviteter före läsning

Här handlar det in om att lyfta fram svåra ord och förklara dessa utan snarare om att förbereda eleven för textens språkliga och kulturella svårigheter. Att lyfta fram alla nya ord kan i värsta fall låsa elevens förståelse. Min erfarenhet är att inte innan förklara svåra ord utan snarare berätta om texten och aktivera eleverna i samtal om texten innan.

Ord, illustration, bild, titel eller inledning som ledtråd– Genom att lyfta fram ord, titel eller inledning kan man föra ett samtal om vad man tror texten ska handla om. Genom bilder och illustrationer kan eleverna i par eller grupp samtala om vad de tror bilden föreställer och kopplingen till texten.

För mig blev den här övningen uppenbar när en grupp elever förutspådde att illustrationen på ett barn som blev uppvaktad med en bricka med frukost i sängen. Eleverna var övertygade om att barnet på bilden var svårt sjuk och inte kunde kliva upp ur sin säng för äta frukost i köket. Om vi inte hade samtalat om bilden och jag tagit reda på och bemött deras förförståelse hade texten fått en annan innebörd.

Om det inte finns bilder eller illustrationer kan man inför läsning förbereda bilder genom att googla bilder som fotosyntes, evolution, erosion eller andra ämnesspecifika ord eller andra ord som förekommmer i texter som kan vara svåra att förklara, till exempel snowboard, älg etc. Eleverna kan möta bilden innan texten och därmed förberedas vad texten kommer att handla om.

Eleverna kan förutom att förutspå också tala om va dem ser och samtala om vad de vill lära sig genom att ställa frågor till bilderna.

Berätta i stora drag- Som lärare kan du samtala och berätta vad varje stycke handlar på svenska, med bildstöd eller genom att ta hjälp av studiehandledare kan du skapa förförståelse på elevens starkaste språk.

Använd elevens starkaste språk- Finns texten på elevens starkaste språk kan eleven läsa texten på sitt modersmål innan texten läses på svenska. Idag finns det många läromedel som också är inlästa på flera språk. Eller det kanske till och med finns genomgångar eller filmer inspelade på elevens modersmål. 

Aktiviter under läsning

Läs texten högt för eleverna och stanna upp för att samtala om och koppla till elevernas samtal och eventuella förutsägelser innan ni började läsa texten. Sedan kan eleverna läsa texten enskilt eller i par. 

Analysera i ordet och sammanhanget- En fördel är att hellre lyfta obekanta ord som nya ord,  istället för att benämna orden som svåra ord. Istället för att stanna upp vid varje nytt ord för att slå upp det kan man stryka under och använda strategier för att gissa vad ordet kan betyda. Kan man gissa vad ordet betyder genom sammanhanget, genom orden före eller efter? Är delar av ordet bekant? Är begynnelseboktaven stor, kan det vara ett namn? Ger bilderna någon ledtråd till ordet?

Förutspå- Förutspå vad som ska hända genom att stanna upp i texten. Ställ öppna frågor utan fel eller rätt svar.

Sammanfatta innehållet- Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord, dels genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.

Aktiviteter efter läsning

Sönderklippt text- Eleverna får texten sönderklippt för att bygga upp den på nytt. Denna uppgift lämpar sig bäst som par. Därmed kan eleverna samtala om innehållet och språket. Genom samtalet stöttar de varandra när de återskapar texten.

Lucktext-  Genom luckor i texten ska eleverna skriva in rätt ord i luckan. En bekant text som eleverna har jobbat i med utifrån ämne och arbetsområde. Som stöd kan man lista vilka ord ska in i luckorna. Ett annat sätt är att skriva en siffra i luckan. För varje siffra finns det (längre ner på samma papper) en förklaring för det ämnesspecifika ordet/begreppet som ska in i luckan. 

Para ihop bild och text- Välj ut illustrationer/bilder och skriv meningar som passar ihop med bilderna. Eleverna kan arbeta i par och para ihop bild och text.

Sant eller falskt- Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Samtala om innehållet- Samtala om innehållet med frågor där eleven kan koppla det till sin erfarenhetsvärld. Har du varit med om något liknande? Hur hade du gjort?

Jobba vidare- Välj ut karaktärer och händelser och bygg vidare med nya uppgifter. Eleverna kan beskriva en karaktär från texten eller byta ur ord och ändra karaktären på texten.

Har du fler förslag?

Skriv gärna in ditt förslag i kommentarsfältet!

Lästips!

Referenser till inlägget som också är förslag på vidare läsning:

Böckerna nedan är skrivna av Pauline Gibbons

Yngre åren: Stärk språket – stärk lärandet

Äldre åren: Lyft språket – lyft tänkandet

På Nationellt Centrums hemsida beskriver de Gibbons bok för de yngre åren så här:

Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Efter en kortare teoretisk bakgrund ges olika exempel på strategier och arbetssätt som kan vara framgångsrika i mångkulturella klassrum. Begreppet scaffolding (ung. ”stöttning”) och hur detta kan komma till uttryck i praktiken, finns med som en röd tråd genom hela boken.

Gäst i Gomorron Sverige

Under tisdagen, den 29 mars, gästade jag morgonprogrammet på SVT, Gomorron Sverige. Så nervöst och overkligt det kändes! Men samtidigt var jag ärad och glad över att vara inbjuden för att prata om boken som jag har skrivit och nyanlända elevers lärande.

Klockan 05:55 blev jag, min syster och våra döttrar hämtade av en taxi från hotellet. 15 minuter senare satt jag i sminket och hoppades att sminkören skulle sminka (trolla) bort min nästan sömnlösa natt. Allting gick väldigt snabbt. 6:47 var jag på plats och framför kameran och försökte formulera mig och besvara frågor kring min bok och utmaningarna svenska skolan ställs inför.

Cirka 6 minuter senare var det över.

Kanske jag inte fick med allting, men det jag ville förmedla var:

Jag skrev boken för att det finns ett bohov och för att jag fick en förfrågan från Gothia Fortbildning. Behovet av att ta del av olika exempel på hur man kan jobba med nyanlända elever och hur man kan använda digitala resurser i elevernas lärande är stort. Det är en utmaning för skolan, läraren och eleven. Liksom forskningen lyfter fram tar språkutveckling tid. Det är inte något som är unikt för eleverna som kommer till Sverige. Så är det, det tar tid. Därav behöver skolan hitta organisation och arbetsformer för att det ska bli effektivt för eleven. Skolan behöver fokusera på hur man kan göra detta. Ett sätt är att använda digitala resurser och de möjligheter som dessa erbjuder, på ett klokt sätt.

Det är inte eleverna som ska anpassa sig till organisationen och pedagogiken. Det är skolan som ska anpassa sig till eleverna.

Klippet går att se några dagar till: http://www.svt.se/gomorron-sverige/se-program/gomorron-sverige-29-mar-06-25

Det var skönt att ha med min syster och flickorna, tack för att ni följde med och stöttade mig.

Jag vill även tacka alla som har hört av sig till mig efter sändningen.

Lärarkollegor runt om i Sverige, vänner och personer som jag känner och ännu inte lärt känna har hört av sig via mail och meddelanden.

Tack för all återkoppling!

(och tack för alla bilder jag fått från er)

Framme!

Bollibompa-kändis ❤

Sminket.

Kaffe innan sändning.

Poserar för mitt sällskap 🙂

Fin bakgrund!

Kattis och Alexander

Bilder från vänner som tittar

Många apparater!