Den ökade mångfalden i dagens samhälle innebär utmaningar och ställer nya krav på skolan. Klassrummen idag kännetecknas av elever med språklig och kulturell mångfald. Med tanke på att vi möter barn och unga som är nya i svenska språket men kan ett- eller flera andra språk behöver vi ”tänka om” i vår undervisning. Vi behöver gå ifrån den enspråkiga skolmiljön och ta tillvara på flerspråkiga elevers språkliga resurser, även om elevernas resurser är på språk som vi lärare inte behärskar. Detta för att visa vilken resurs flerspåkighet är i elevens lärande men också för individen och samhället. Lärare kan göra stor skillnad men det kräver också en organisation på skolan där lärare får förutsättningar och tid att kunna arbeta enligt forskning. I det här inlägget beskriver jag kort varför vi i skolan inte bara ska tolerera utan medvetet och aktivt arbeta och planera in hur modersmålet (eller elevens starkaste språk) kan vara stöd i elevernas språk – och kunskapsutveckling. I inlägget finns det tips på webbsidor för att arbeta med flera språk (har du några tips får du gärna skriva ned dessa i kommentarsfältet) och jag avslutar med att länka till tidigare publicerade inlägg med konkreta exempel på hur jag har jobbat med translanguaging med nyanlända elever i grundskolan.
Under föregående vecka hade jag förmånen att lyssna professor Jim Cummins som föreläste på Karlstad Universitet. Jag behöver säkert inte överatala någon om hur bra jag tyckte föreläsningen var, för den var väldigt bra, informativ, inspirerande och konkret. Många känner säkert till Cummins 
Fyrfältare där han lyfter fram och visualiserar vilken nivå aktiviteter och undervisning med flerspråkiga elever bör ligga på. Detta för att eleverna ska ligga på utvecklingszonen och mötas av höga förväntningar och hög stöttning. Det är ganska vanligt att man lägger undervisningen på elevens andraspråksnivå med en för enkel nivå på andraspråket och inte ställer krav på andraspåkselever utifrån deras kognitiva nivå. Cummins och flera andra forskare lyfter fram vikten av höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga. Ju mer eleverna lär sig, desto mer stärks elevernas självbild vilket ökar deras engagemang i studierna. I sin föreläsning gav Cummins exempel på en pakistansk elev som beskrev sin första tid i den engelska skolan. Hon beskrev sin första tid med undervisning som innebar att fylla i meningslösa uppgifter med låg kognitiv nivå, som att färglägga bilder. (Läs gärna mer om Cummins föreläsning och förväntningar i länkat inlägg i bloggen: I huvudet på en SVA-fröken. Tack Ulrika Kyrk för dina tankar!)
”Här talar vi endast svenska!”
Oftast är det vår okunskap och rädsla som leder till tillsägelser och regler där vi vill eleverna väl (jag vill i alla fall tro det) Vi uttrycker oss med: ”I skolan talar vi svenska”, ”Tala inte arabiska, tala svenska”. Vill man att eleverna ska tala svenska kan man istället säga: ”Ska vi försöka säga det på svenska?Eller förmedla att man just under det här tillfället ska försöka ta det på svenska, men att man kan använda modersmålet som stöd. Det kan vara så att vi tror att språk ska hållas isär och att elever blir förvirrade av att använda flera språk eller så kan det bero på att vi inte vill skapa utrymme för eleverna att säga eleka saker till varandra. Men vad säger det om vår tilltro på elevernas språk?Det vi säger förmedlar attityder om flerspråkighet där vi oftast överordnar svenska språket och tar ifrån barn och ungdomar de positiva möjligheter som flerspåkighet kan innebära för individen och samhället. Denna syn är också vanlig bland föräldrar, oavsett hur välutbildade föräldrarna är. I alla välvilja kan föräldrar förbjuda sina barn att tala sitt modersmål hemma i hopp om att de då ska utveckla det svenska språket. Men bara för att man lär sig ett nytt språk innebär det inte att man ska sluta använda och utveckla det språk man behärskar. Tvärtom så berikar språk varandra.
Sverige är i hög grad ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle med flerspråkiga elever – därför behöver skolan bedriva en undervisning som bygger på andraspråksforskning. Cummins lyfte fram andraspråksforskning och visade konkreta exempel på hur elevernas flerspråkighet kunde användas i verkligheten. Det vill säga hur man kan stötta flerspråkiga elever i deras språk- och kunskapsutveckling. De exempel Cummins visade var inte enbart texter, bilder och filmer som elever hade skapat med alla sin språk, utan vi fick även ta del av elevernas perspektiv och åsikter, på vilket sätt elevernas språkliga resurser stöttade andraspråksutvecklingen. Kloka elever bekräftade hur deras modersmål hjälpte dem att lära sig det nya språket och lära sig om språket. Jag rekommenderar alla lärare i skolan att läsa Cummins bok.
Eleven språk- som problem eller som en resurs för lärande?
Om vi i skolan intar en negativ attityd till elevernas språk kan eleverna på sikt ta över den negativa attityden, trots att deras språk är en resurs och en del av elevernas identitet. Därför är det också viktigt att inte förbjuda elevernas modersmål. I antologin Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet skriver professor Eva Sundgren i sitt kapitel bland annat om språkattityder och dess påverkan. Det ges exempel från Tornedalen där barn under 1900-talet förbjöds att tala sitt modersmål finska, ett förbud som inte begränsades till klassrummen utan även gällde rasterna på skolan. Denna attityd lever kvar i många skolor, men också i samhället.
Vår syn påverkar mer än vad man kan tro. Lärarens attityd och förhållningssätt till flerspråkighet påverkar undervisningen och aktiviteterna som planeras in. Ofta är det också så att man som lärare känner hopplöshet och tror att man måste kunna elevernas språk för att kunna planera in aktiviteter där eleverna kan ta hjälp sina språk. Ja, det hade ju naturligtvis underlättat att man kunde alla språk som talas av eleverna- men det är inte nödvändigt.
Synen på flerpråkighet som ett språksystem
Till skillnad från tidigare forskning betraktas idag språk och tvåspråkighet som att språk är delar av en komplett språklig helhet som kompletterar varandra. Under sin föreläsning visualiserade Cummins detta med en bild på två dolda isberg överlappade på varandra. Enligt Cummins tar de dolda delarna av isbergen inte plats i olika delar av våra hjärnor. De uppstickande topparna av isberget är de delar som syns och representerar de enskilda språken. Trots olika synliga delar av språken ingår de alltså i ett gemensamt språksystem (under vattenytan på isberget). Inom translanguaging ifrågasätter man om det överhuvudtaget går att tala om första- och andraspråk. I en annan konferens, Symposium 2015, lyfte Ofelia Garcia fram språkförmågan som ett dynamiskt och komplext nätverk där språken flätas in i varandra (du kan läsa mer i antologin Flerspråkighet som resurs ). Garcia lyfter fram två strategiska principer som lärare bör ha för att för att lyckas med translanguaging:
- Social rättvisa: Alla språk har lika värde och är en källa till kunskap och lärande. Att inte värdera den ena språket högre än det andra.
- Social praktik: Gäller den praktiska undervisningen som lärare planerar och tillämpar. Här ska elevernas språkliga resurser användas i meningsfulla sammanhang med aktiviteter som som inte enbart är stöd för stunden utan ger eleverna strategier på hur flerspråkiga resurser kan användas för lärande.
Egen bearbetning för att visualisera språksystem inom translanguaging.
Min erfarenhet i arbetet med nyanlända elever är att jag som lärare inte behöver kunna alla språk som talas i klassrummet, men jag kan visa eleverna på strategier för hur de kan använda sitt modersmål som stöd för lärande. Genom att kommunicera med studiehandledare, söka på webbresurser kan jag förbereda språklig stöttning på språk som talas i klassrummet. Jag kan organisera min undervisning så att de elever som talar samma språk har möjlighet att bearbeta språk- och ämnesstoff på sitt modersmål. När de talar på ett språk de behärskar pratar de också om det svenska språket. Eleverna kan uppmanas till att tänka och skriva på sitt modersmål för att sedan tillsammans med en studiehandledare och översättningsverktyg bearbeta och översätta till svenska språket.
För att ta del av hur du medvetet kan använda dig av tranlanguaging i undervisningen, kika in på Nationellt Centrum i svenska som andraspråk som har samlat artiklar, föreläsningar och filmer:
Tips på flerspråkiga som ni hittar på webben!
En Wiki med lärresurser på olika språk: https://studiehandledning.wikispaces.com/
Vivlio förlag säljer tvåspråkiga böcker: http://www.vivlio.se/
Inläsningstjänst har studiestöd på modersmålet: https://www.inlasningstjanst.se/studiestod.html
Webbresurser som är flerspråkiga
Matematik på flera språk: Webbmatte
Matematik med ordlistor med bilder från Gleerups: Koppargruvan, Silvergruvan, Guldgruvan har kompletterade material, se under extramaterial under respektive bok du är intresserad av. Exempel på hur det kan se ut:
https://www.gleerups.se/gleerups/extramaterial/f-6/pdf-filer/40649782_guldgruvan_matteord_ara.pdf
Matteordlistor Tema Modersmål:
http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/arkiv/164-uncategorised/1611-mattebegrepp
Begreppsordlistor arabiska från Liber förlag: https://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Begreppslistor-pa-arabiska-i-SO-NO-och-teknik/
Studi har videon med undertexter på flera språk, kika i deras YouTubekanal: https://www.youtube.com/user/StudiSverige/videos
Liber har även webbappar för fler läromedel i olika ämnen, sök på webbapp på deras hemsida och det läromedel ni använder. Så här kan det se ut:
Modersmålet som verktyg och tankeredskap- Mina tidigare inlägg här på bloggen
Se följande blogginlägg med exempel på hur vi har använt oss av elevernas flerspråkighet som resurs:
https://frokenhulya.wordpress.com/2014/12/07/att-se-flersprakighet-som-en-rikedom/
https://frokenhulya.wordpress.com/2015/09/13/kreativ-presentation-pa-flera-sprak/
https://frokenhulya.wordpress.com/2015/04/13/i-mitt-klassrum-att-forutspa-med-sekvensbilder/
https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/
https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/hur-skaller-en-hund-pa-ett-annat-sprak/
https://frokenhulya.wordpress.com/2013/11/12/valla-jag-forstar-studiehandledning-i-mitt-klassrum/
Små medel kan göra stor skillnad och effekterna av att lyckas i skolan kan ändra livschanserna för unga människor!
Lycka till!
iyi şanslar!
Hülya
Lästips
Referenser
Cummins, Jim, Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2017
Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015, Första upplagan, Stockholm, 2016
Lahdenperä, Pirjo, (red) Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet, Första upplagan, Stockholm, 2017
Specifikt för förskolan:
Håland Anveden, Pia, Den inkluderande förskolan en handbok ; språk och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper, Hallgren & Fallgren, Stockholm, 2017
Hülya 
En reaktion till “Translanguaging- flerspråkighet som resurs”