Språkutveckling med sekvensbilder

Varför sekvensbilder?

(Inlägget finns också på Lärarnas Riksförbund då jag bloggar som #ämnesspanare för LR)

Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Berättande till bilder kan användas för språkutveckling i flera språk än just svenska som andraspråk, till exempel modersmålet, engelska och moderna språk. Man kan också skriva meningar till varje bild där övningen är att para ihop rätt meningar till bilderna. På det sättet tränar eleverna sin läsförståelse.

Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sin språkliga nivå. I bilden nedan arbetar eleverna i språkgrupper, där de uppmuntras till att diskutera handlingen på sitt modersmål, skriva på svenska med hjälp av översättningsverktyg. Detta för att berättelsen inte ska begränsas av elevernas språkliga nivå i svenska som andraspråk. Allt skrivande föregås av en muntlig bearbetning för att eleverna ska samla på sig så många ord och begrepp som möjligt. När eleverna spelar in berättarröst tränar de på att läsa sitt manus och uttrycka sig muntligt. De tränar på uttal och repeterar många gångar innan de är nöjda med resultatet. Lärandet fortsätter när eleverna tar del av varandras berättelser.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hur kan jag använda sekvensbilder?

Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt:

Med sekvensbilder kan eleverna:

• Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till.
• Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv.
• Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna).
• Reflektera över hur man kan göra och inte göra. Jämföra med hur man själv skulle göra i samma situation.
• Formulera egna frågor till bilderna.
• Hitta på dialoger till personerna i bilderna.
• Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut.
• Para ihop ord och meningar med rätt bild (förutsätter att man förbereder och klipper ut ord och meningar).
• Skärmövning, eleverna sitter mittemot varandra med en skärm mellan för att de inte ska se varandras bilder. Eleverna har fått varannan sekvens av bilderna och ska nu beskriva handlingen på sina bilder. Samtalet eleverna har ska leda till att de så småningom kan lägga bilderna i rätt ordning.

Tips!

Vill du ha ett konkret exempel så kan du kika in på min blogg där jag beskriver hur jag använt mig av sekvensbilder i en grupp nyanlända elever årskurs 1-3. Inlägget hittar du här.

Använd appen Imovie för att skapa berättelser i filmformat. Eleverna har då möjlighet att infoga berättarröst och text till bilderna. För att skapa berättelser i bokformat kan man använda sig av appen Book Creator.

En annan app som bygger på att samla sekvensbilder och träna på att lägga bilderna i rätt ordning är appen Making Sequnces. I appen finns det sekvensbilder som man ska lägga i rätt ordning. Man kan med fördel använda det för att eleverna ska träna på att berätta med ”röd tråd” Appen är självrättande och man kan även skapa egna sekvensserier.

Var hittar jag sekvensbilder?

Sekvensbilder finns att köpa på läromedelsförlag. Sica förlag säljer språklådor – de hittar du här. Det finns också lärarhandledningar på internet: Exempel på lärarhandledning till språklåda Flo. Det finns även språklådor med illustrationer som passar de äldre eleverna. Språklådan Pappa Moll använde jag flitigt när jag hade äldre elever på SFI (svenska för invandrare). Det är läraren som har friheten att planera hur de kan användas i undervisningen.

Man kan också söka sekvensbilder på webben. Jag har sparat sidor med sekvenbilder på webbtjänsten Pinterest. De hittar du här. Anledningen till att jag använder Pinterest är att länkar sparas visuellt, med bilder från sidan väl synlig. Jag får snabbt en överblick i vad det är jag har sparat. Dessutom kan jag söka och spara sidor som andra lärare har sparat samt följa personer eller deras ”boards” (mappar som är kategoriserade i det man sparar). Jag kan (för det mesta) mycket enkelt skriva ut bilderna, gratis.

Lycka till!