Att se flerspråkighet som en rikedom!

Här kommer en mycket läsvärd artikel och sevärd filmsnutt från SVT som handlar om flerspråkighet och den rikedom den är!

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/forskare-gor-alla-flersprakiga

Den enda nackdelen är att elever inte tillåts att använda flerspråkigheten. Där tror jag att vi som arbetar i skolan kan göra skillnad!

Det jag ofta fick höra av den äldre generationen i min släkt var att språk var en rikedom. I turkiskan hette det att varje språk  är som en person ”bir dil bir insan” – ju fler språk desto flera personer är du. Visst kan det låta tokigt när man direktöversätter som jag har gjort nu men det som förmedlas på turkiska är att språk är en rikedom.

Att vara flerspråkig innebär inte alltid att man är ”dubbel enspråkig”. Med det menar jag att vi som är flerspråkiga inte alltid är lika starka i våra språk i alla domäner eftersom vi väljer att använda olika språk i olika domäner. När jag blir arg vill jag tex uttrycka mig på turkiska (många gånger tyst inom mig när personen i fråga inte kan turkiska) när jag diskuterar pedagogik gör jag det helst på svenska. Men om jag nu vill diskutera pedagogik på turkiska kan jag göra det med det försprång jag har genom att jag kan ord och begrepp och dess innebörd på svenska. Att vara flerspråkig har fler fördelar, ett är till exempel det kulturella kapital man får genom att växa upp med traditioner, normer och värden från flera föränderliga kulturer. Dessutom har flerspråkigheten stor betydelse i utveckling av identitet.

Jag har haft förmånen att arbeta på Kronanskola där man såg och ser flerspråkighet som en tillgång. Modermålsundervisning skedde under ”bästa sändningstid ” som Eva Dahl rektor för 7-9 på Kronan uttryckte sig. Se gärna filmklipp här.

Tyvärr väljer alltför många elever att inte delta i modersmålsundervisningen för att man tycker att det tar energi och tid från övriga ämnen. Det är synd eftersom språk berikar varandra och att ha ett starkt modersmål och kunna använda det är en tillgång i alla ämnen. Dock behöver vi uppmuntra eleverna till att använda alla sina språk. Ibland få jag påminna elever att ”det är ok att räkna/tänka på ditt modersmål” då eleverna ställer in sig på svenska till den grad att alla ämnen tenderar till att bli svenskämnen. Även föräldrar behöver komma ifrån att ursäkta sig för att de inte pratar svenska med eleverna. Föräldrar behöver uppmuntras till att utveckla barnens modersmål. De behöver stöd i att förstå hur viktiga och betydelsefullt deras modersmål är. Att förlita sig på att modersmålsundervisning en timme i veckan räcker för språkutveckling är inte realistiskt. Jag har skrivit lite om tips på hur man kan utveckla barnens modersmål här.

Så här tänker jag i mitt arbete i klassrummet:

• Var nyfiken på elevens modersmål, fråga (eller ta reda på) om ord, meningsbyggnad, ordföljd, ordspråk mm.
• Jämför språken, genom att inta ett kontrastiv perspektiv.
• Uppmuntra eleven till att använda sina språk, tänka på sitt modersmål och ge eleven längre tid för att uttrycka sig genom att eleven kan tänka på sitt modersmål och hitta orden på svenska
• Använd digitala verktyg för att översätta ord och begrepp, visa eleverna strategier för att lära sig när de inte förstår.
• Smaka på olika språk, uttala och var inte så fokuserad på att uttala ”rätt” (namn är en annan ska förstås), förmedla att kommunikationen är överordnad uttalet.
• Synliggör elevernas modersmål på det ni har på väggarna i klassrummet.
• Uppmuntra elever att skriva på sitt modersmål och sedan med hjälp av studiehandledare/modersmålslärare översätta sin text. Då lär sig eleven den svenska som motsvarar elevens kognitiva nivå.

Vill du slå hål på flera myter kring flerspråkighet, titta gärna på föreläsningen med Eva-Kristina Salameh, med.dr och leg. logoped som föreläser om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Hon avfärdar myter och berättar om vilka metoder som kan användas för bedömning av flerspråkiga barn med språkstörning

http://www.ur.se/Produkter/184554-UR-Samtiden-Lika-varde-Stod-for-flersprakiga-barn

Vill du läsa mer om hur jag använder mig av modersmålet som resurs i elevernas språk- och kunskapsutveckling har jag flera inlägg att dela med mig av:

https://frokenhulya.wordpress.com/2012/09/02/ett-namn-moter-perspektiv/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/29/flersprakighet-en-rikedom/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/hur-skaller-en-hund-pa-ett-annat-sprak/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/12/07/vart-bidrag-till-laslyftet-skonlitteratur-med-nyanlanda/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

 https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

https://frokenhulya.wordpress.com/2013/11/12/valla-jag-forstar-studiehandledning-i-mitt-klassrum/

Modersmålets betydelse & flerspråkig kartläggning

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM anordnar kursen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för modersmålslärare och specialpedagoger/speciallärare. Eftersom jag och min kollega går kursen delar jag i det här inlägget med mig av vad vi fick ta del av under första kurstillfället på SPSM i Göteborg.

Kursen inleddes med att kursledarna (Fahimeh Behesthi, Charlotta Möller) berättade om vilka uppgifter och skyldigheter SPSM har. Förutom information om själva kartläggningsmaterialet fick vi en genomgång om flerspråkighet, betydelsen av elevens modersmål och utvecklingsområden för flerspråkiga elevers måluppfyllelse.

Bakgrund

Det kan vara svårt att veta vad som är vad när man arbetar med elever som flerspråkiga eller nyanlända. Är det bristande språkkunskaper eller är det annat som ligger bakom? Den frågan har jag ställt mig några gånger. Det handlar inte om att man vill diagnostisera men man behöver veta om det är det nya språket som är svårt eller om det är svårigheter som finns oberoende av det nya språket. Det gäller att vara vaksam så att elevens flerspråkighet inte blir en ursäkt och förklaringen till svårigheter som kan bero på annat. På kursen refererade SPSM till Myrberg (2009) som menar att det är viktigt att identifiera svårigheter tidigt. Annars finns risken att eleven även blir resistent till god pedagogik. I Skolverkets allmänna råd, Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd står det att det är viktigt att man i utredningar av flerspråkiga elever samarbetar med modersmålsläraren eller tolk, för att få så god bild som möjligt av elevens kunskaper. Därav ska materialet för kartläggning användas på elevens starkaste språk.

Skolinspektionen

Enligt Skolinspektionens granskning finns det flera utvecklingsområden för att flerspråkiga elever ska högre måluppfyllelse. (ursäkta bildkvalitén)

Brister från granskningen

Granskningens resultat

Bättre kartläggningar och gemensamma strategier behövs

Framgångsfaktorer

Modersmålets betydelse

Det togs också upp att elevens starkaste språk är en tillgång som borde användas i all undervisning. Även forskare är eniga i att ett starkt modersmål underlättar och berikar andraspråksinlärningen. Bland annat nämndes en skola i Norge som erbjuder eleverna modersmålsundervisning varje morgon eftersom de hade märkt att det ger goda resultat i elevernas övriga ämnen.

Kartläggningsmaterialet

Kartläggningsmaterialet som SPSM erbjuder, med tillhörande tvåspråkiga lärarhandledningar och elevhäften med prov är från början utvecklat av Liv Bøyesen vid Nasjonalt senter for flerkulturell opplaering (NAFO) i Norge. Materialet (inte alla modersmål) är översatt till svenska. Kartläggningen ska ske på eleven starkaste språk och det finns material på flera språk. För mer information om kartläggningsmaterialet finns på SPSMs hemsida. Materialet är avsett för elever som man misstänker är i svårigheter.

Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i att kartlägga flerspråkiga elevers läs- och skrivförmåga på modersmålet för att bättre kunna upptäcka specifika läs- och skrivsvårigheter. Målet är att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse för flerspråkiga eleven i alla ämnen. Det är viktigt att tänka på vad som är syftet med att använda materialet.

• Vilket är elevens starkaste språk?
• Vilken undervisning har eleven fått ta del av innan?
• Hur följer vi upp testresultatet?
• På vilket sätt fortsätter vi att arbeta utifrån de brister vi ser?

Viktigt att tänka på är att inte jämföra elevernas resultat med andra elever från samma land- det är fler faktorer som är av betydelse. Elevens språkinlärningshistoria som kultur, traditioner, skiljer sig. Även språkets struktur skiljer sig därav är jämförelser inte något man rekommenderar. Enligt SPSM kritiserar forskare jämförelser mellan fler- och enspråkiga eleven men även jämförelser mellan flerspråkiga elever kritiseras.

Det jag tar med mig av kurstillfället är att

• elevens starkaste språk är av betydelse för all inlärning
• skolan borde organiseras så att elevernas modersmål utvecklas och används i högre grad
• man bör fundera kring hur, vad och varför man använder kartläggningsmaterial och hur man går vidare när man har kartlagt

På återseende!

Hülya Basaran

Flerspråkighet – en rikedom!

När man som jag arbetar med nyanlända elever som är nybörjare i svenska är det fullt naturligt att det inte enbart är svenskan som tar plats i klassrummet. Jag har alltid arbetat i språkrika klassrum och sett vilken rikedom det är. I klassrummet och i mötet med mina elever och vårdnadshavare tar jag varje tillfälle i akt för att förmedla hur viktig alla språk som eleverna talar är, speciellt modersmålet.

Synen på flerspråkighet har dessvärre inte utvecklats nämnvärt.

Den dagen då flerspråkighet förknippas med skolframgång och flerspråkighet ses som en tillgång i samhället- då har vi kommit långt!

I sin senaste krönika i tidningen Alfa skriver Anna Kaya om flerpråkighet och om att det är en enspråkig norm i ett flerspråkigt samhälle. Läs den här!

Foto: Flickr: woodleywonderworks

En komponentrapport bearbetas på elevernas modersmål

Elever som är nya i Sverige och svenska skolan har arbetat med Fotosyntesen i biologi .

Det är en grupp med elever med olika skolbakgrund inskrivna i skolår 4-6. Arbetet är också en del i att observera vilka förkunskaper eleverna har med sig i ämnet.

Att jag inte talar elevernas modersmål samt att studiehandledningen är begränsad ställer krav på hur kunskapen ska bearbetas. Ingången till kunskap i ämnet har inneburit att vi har tittat på och analyserat bilder och filmer. Vi har också ställt hypoteser inför undersökningar, sått frön och under alla olika moment samtalat om vad en växt behöver för att kunna växa. Samtalet och talspråket kring bilderna och filmerna har varit ingången till det ämnesspecifika språket i biologi.

Texten bearbetas även på elevernas modersmål som ingång till ord och begrepp på svenska. Vi har tillsammans skrivit en enklare komponentrapport med utgångspunkt i blommans olika delar och dess funktion. Se bilder nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Om att språka på modersmålet

I skolans värld tar vi många gånger för givet att flerspråkiga elever klarar sig bra om de kan översätta eller får hjälp med att översätta ord och fraser till sitt modersmål. Men det är inte så enkelt. Att man är flerspråkig innebär inte att man har ett välutvecklat modersmål- eller ett utvecklat skolspråk på sitt modersmål.

Forskare menar att ett välutvecklat modersmål ger bättre förutsättningar att lära sig andra språk.  Intresset för flerspråkighet bland forskarna och allmänheten är stort. Som flerspråkig person (turkiska, svenska), förälder med barn som är flerspråkiga och som lärare på en språkrik skola får jag dagligen ta del av fördelarna med flerspråkighet och vinsterna med att ha ett välutvecklat modersmål. I min yrkesroll märker jag vilken betydelse modersmålet har när man lär sig ett andraspråk.

I det här inlägget delar jag med mig lite hur man kan göra för att utveckla modersmålet hos sina barn om man är flerspråkig.

Samtal- Samtala och kommunicera på modersmålet i olika sammanhang genom social interaktion där barnet är språkligt aktiv. Ställ inte enbart frågor som kan besvaras med ja eller nej. Låt samtalen vara kreativa i både form och innehåll vilket sker naturligt när barnen träffar släktingar, vuxna och får ta del av ord från olika diskurser, umgängen. Berätta för barnet vad som kan sägas och hur och låt barnet vara delaktig i de konversationer som sker på modersmålet.

Ge instruktioner på modersmålet, undvik att förenkla- förtydliga istället.

Läs, återberätta, lyssna- Berätta sagor berättelser eller om roliga händelser för barnet på modersmålet.

Läs/titta på film på modersmålet och låt barnet återberätta handlingen. Barnet kan återberätta hur han/hon gjorde vid olika tillfällen. Låt barnet återberätta om vad som har hänt under dagen. Stötta barnet.

Läs böcker på modersmålet, är det för svårt kan du läsberätta- det vill säga läsa och återberätta. Försök att hitta sådant som barnet är intresserad av. Det kan också vara ungdomstidningar, roliga historier eller faktaböcker om husdjuret etc.

Sjung- Lyssna på musik på modersmålet och sjung med. Skriv av låttexterna eller låt barnet söka efter låttexterna på nätet. Sjung med (även om det låter förfärligt). Prata om texten och om artisten. Väck barnets intresse för musik på modersmålet. Fråga om ord som du tror är nya för barnet, sätt orden i nya meningar. Lek med texten, byt ut ord eller skriv en ny text till musiken.  Sjung karaoke. Det finns mycket bra på Youtube.

Lär barnet ramsor på modersmålet.

Kodväxla- Att kodväxla innebär kort att växla språk i samma kontext. Tidigare har man sett ned på detta fenomen och hävdat att det beror på talarens otillräckliga kunskap i det ena språket. Men dagens forskning visar att kodväxling sker på ett systematiskt och grammatiskt medvetet sätt. Undersökningen inom kodväxling är bred och delas in i olika grupper.

Den senaste forskningen gläder mig eftersom jag själv alltid (med dåligt samvete) har kodväxlat på olika sätt och även uppmuntrat mina barn att kodväxla. Vi har till och med tillämpat turkisk grammatik på ord i svenska och använt det i ”turkiska meningar”. Ett ord vi använder är tex ”jacka” och om vi då ska säga ”ta på dig jackan” säger vi det på turkiska men använder vi en ändelse från turkiskan på ordet ”jacka” på svenska: Jackani giy. Detta kan tänkas vara svårt för barnen att förstå vilket som är vilket- men enligt mina erfarenheter de lär sig i ett ganska tidigt skede vad som är vad och kodväxlar inte på samma sätt till personer som inte kan båda språken.

Att kodväxla kräver grammatiska färdigheter och skapar (enligt mina erfarenheter) språkmedvetenhet hos barnet.

Uppmärksamma skillnader- Ibland direktöversätter man fraser från sitt modersmål eller tvärtom, vilket kan låta lite tokigt- detta märker jag ofta i min yrkesroll och uppmärksammar eleverna på att man använder språket på olika sätt. Det kan tex vara:

I svenska säger vi att vi har hål i tanden- i turkiskan säger vi att man har en rutten tand eller att man har en ”ruttenhet” i tanden.

På svenska heter det ”sitter i fängelse” på turkiska använder man ”ligger i fängelse”.

I svenskan beordrar vi ofta med en fråga; kan du öppna fönstret- i andra språk är man rakt på sak vilket kan upplevas att man är för hård.

Uppmärksamma bokstäverna och bokstavsljuden- vilka bokstavsljud har modersmålet- vilka bokstav/bokstäver har samma ljud i svenskan?

Grammatik- Man behöver inte vara duktig på grammatik för att jämföra strukturer i olika språk. Ta en mönstermening och jämför;  ”Jag cyklar till skolan”- var hamnar orden på modersmålet, på samma plats som i svenskan?

Uppmärksamma vilken ordföljd svenskan har jämfört med modersmålet. Använd en mening på båda språken för att se ordföljden. Använd tvärtom, prata modersmålet med svensk ordföljd eller tvärtom!

Om språket är agglutinerande (språk som ändrar form med ändelser) så lek med språken- lägg till ändelser från modersmålet på svenska ord- hur låter det?

Språka på- Som förälder kan jag inte förlita mig på att enbart modersmålsundervisningen en timme i veckan är tillräckligt för att mitt barn ska behärska sitt modersmål i olika sammanhang. Det kräver därför aktiviteter kring modersmålet.

Glöm inte att väcka lusten hos barnet för sitt modersmål. Ha tålamod och låt barnet svara på svenska men uppmuntra barnet att kommunicera på sitt modersmål. Ett välutvecklat modersmål ger förutsättningar för barnet att lära sig andra språk. Att vara flerspråkig innebär förutom att kunna tala flera språk- också att man ingår i olika kulturella kontexter, kontexter där kommunikationen har betydelse. Språk handlar förutom om att behärska språket också om att skapa och stärka sin självkänsla och identitet.

Se flerspråkighet som en rikedom, för det är det! Att behärska sitt modersmål handlar inte enbart om att lära sig det utan det handlar om att lära sig det genom att använda det!

Här kan du läsa mer om fördelarna med flerspråkighet.

Här kan du läsa mer om modersmål på skolverkets sida om modersmål.

En bild från kylskåpet- kodväxling kan även ske så här, enligt mina barn.

Studiehandledning på svenska

”Hur ska jag lära mig svenska, ni kan ju inte arabiska!” (Elev, inskrivningssamtal HT 2011)

”Jag vill ha studiehandledning på svenska, jag lär mig på svenska!” (Samma elev, utvecklingssamtal HT 2012)

Ovanstående citat är inte bara inledningen utan även anledningen till att jag skriver det här inlägget.

Sedan höstterminen 2012 arbetar vi med studiehandledning på svenska (Grundskola f-6). Syftet är främst att stötta de elever som efter några terminer i förberedelseklass deltar i lektioner (alla lektioner för några elever) i sin ordinarie klass. Studiehandledningen på svenska innebär att vi, två pedagoger kombinerar vår tjänst i förberedelseklassen med att vara ute som stöd i klasser som eleverna går i.

I samråd med klassläraren försöker vi utforma studiehandledningen efter elevens behov, de behov som uppstår ”på vägen”. Studiehandledningen som eleven får på svenska innebär inte att studiehandledningen på modersmålet minskar, utan tanken är att de ska komplettera varandra och att det ska ge just extra stöd. Förutom extra stöd så är även syftet med studiehandledning på svenska att eleverna så småningom ska utveckla strategier för sitt lärande.

Omorganisationen är ett steg i att arbeta för att skapa bättre möjligheter för eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling. Efter nya riktlinjer från regeringen i hur vi ska förbättra skolresultaten för nyanlända elever kan vi se att vårt arbetssätt har stöd och bekräftelse i regeringens förslag, med mål att elever ska ingå i den ordinarie undervisningen så fort som möjligt.

Även om studiehandledning på svenska är av kompensatorisk karaktär så handlar det inte enbart om att fylla brister eller kunskapsluckor hos eleven. Stödet och arbetssättet blir även att lärare och studiehandledare samarbetar kring pedagogiska åtgärder för högre måluppfyllelse. Ett samarbete som inte handlar om elever med behov av särskilt stöd utan istället om elever i behov av särskilt stöd, beroende av kontext. Detta synsätt leder också till att det inte blir diskussioner om eleven, utan istället om pedagogiken och organisationen av den. Utmaningen är att få det att fungera organisatoriskt. Det kräver ett ständigt arbete på grund av nya behov som uppstår. Syftet är:

• att stötta eleven för att utveckla strategier för sitt lärande
• att eleven får stöd på plats i klassrummet (ibland grupprum med/utan klasskamrater) men sker mitt i verksamheten och inte vid sidan av
• att eleven jobbar med samma arbetsområde och får stöd från studiehandledare och klasskamrater, kunskapen produceras tillsammans med klasskamraterna
• att eleven ska bli medveten av vilka kunskapskrav som förväntas i olika ämnen
• att studiehandledaren (stundtals) blir resurs för hela elevgruppen
• att studiehandledaren blir mer insatt i arbetsområdet när han/hon arbetar på plats i klassrummet och därmed har större möjligheter att se behov som uppstår i olika sammanhang

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Men studiehandledning på modersmål och svenska bör vara ett komplement till det övriga språkutvecklande arbetssättet.

Ämnesundervisning ställer höga krav på elevens språkförmåga och för att inte bristen på språkkunskaper ska fälla eleven i andra ämnen behöver skolan fokusera på att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Som ämneslärare kan man vaggas in i en falsk trygghet och tänka att studiehandledning på modersmålet eller översättning av svåra begrepp till modersmålet är tillräckligt. Studiehandledningen på elevens modersmål ger eleven stöd i studierna men är också mycket begränsad med tid för studiehandledaren (som oftast har flera skolor som arbetsplats med många olika elever och ämnen att anpassa sig till) och läraren att sätta sig in i ämnesområdet och planera. Studiehandledning på svenska eller modersmålet borde därför vara ett extra stöd till det språkutvecklande arbetet som pågår i klassrummet och inte ses som en åtgärd i sig.

Det är inte en självklarhet att ”översättning” av skolspråk och kunskaper till modersmål ökar elevens förståelse och måluppfyllelse. Studiehandledning i ämnen som exempelvis NO, matematik, geografi med mera handlar inte enbart av att ”översätta”. Det är inte en självklarhet att eleven kan de svenska ämnesbegreppen på sitt modersmål. Eleven behöver stöd i ämnen genom ett språkutvecklande arbetssätt som innebär undervisning med förförståelse, kontextualiseringar, metaforer samt genom att gå från det konkreta till det abstrakta. Det är just i det här arbetet som studiehandledning i svenska kan gör skillnad. Att arbeta kunskapsutvecklande på olika sätt, på svenska.

Att föra en dialog med eleven och prata om hur han eller hon lär sig bäst eller vilka arbetssätt eleven känner sig bekväm i är ett bra sätt för att fundera kring vilka arbetssätt, digitala verktyg eller metoder som fungerar. Jag tror att språkutvecklande arbetssätt på svenska gynnar alla elever, oavsett modersmål.

Ett namn möter perspektiv

En fråga. Funderingar. Reflektion. Grammatik. Lärande.

Jag: Kan du skriva mitt namn på ditt modersmål?
Eleven: Hur stavas det?
Jag: Jag vet inte. Det vet du. Jag kan inte ditt modersmål. Skriv som det låter!

Eleven uttalar mitt namn högt. Upprepar det flera gånger.

Eleven: Är det långt u eller långt a?
Jag: Varför undrar du det?
Eleven: Jag måste skriva, det är olika.
Jag: Hur menar du! Berätta!

Ett namn, den här gången mitt namn inleder en diskussion om språk, stavning och grammatik. Eleven berättar och förklarar, pekar på sin skrift. Jag lär mig vad jag ska fokusera på, skillnaderna och likheterna. Det blir ett kontrastivt perspektiv- grammatik. Vi fortsätter med att jämföra språkstrukturer. Inga läromedel, inga fylleriuppgifter. Det är på riktigt.