RSS Flöde

#Sett2016

Postat den
#Sett2016

I år deltog jag på Sett-mässan. Det var en fullspäckad dag för min del.

På montern för Lärarnas Riksförbund träffade jag mina ämnesspanarkollegor och spelade in en pod för Lärarpodden. Podden är under bearbetning och publiceras inom kort.

Sedan hade jag en föreläsning. Min presentation från Sett hittar du här.  Jag vill passa på att tacka alla åhörare för tweets, mail och visad uppskattning!

Efter det bar det iväg till Gothia Fortbildnings monter där jag förutom att träffa den trevliga personalen också fick tillfälle att signera böcker.

ChDFddMWYAQ0ixE

Och sist men inte minst deltog jag tillsammans med Anna Kaya och  i talkshowen ”Vi möts i Sverige” som anordnades av Tänk Tanken. Videon hittar ni här.

Foto från twitterflödet @LennartAx

 

Skriv en bildtext

Det kollegiala lärandet har haft och har stor betydelse för mig och det känns kul att kunna bidra i olika evenemang. Tack för alla bilder som är hämtade från twitterflödet❤

// Hülya

Bygga broar till skriftspråket- läsförståelse med flerspråkiga elever

Postat den

Samma inlägg finns också publicerat på Lärarnas Riksförbund.

bro

Att bygga broar till skriftspråket innebär olika sätt att stötta förståelsen av texter. Även om stöttningen passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte skriver jag i det här inlägget om olika sätt lärare kan planera in stöttning för flerspråkiga elever inför deras möte med texter i olika ämnen.  Om man vill fördjupa sig och få fler exempel kan jag rekommendera böckerna av Pauline Gibbons- det är övningar från Gibbons-böckerna som jag har arbetat och min erfarenhet är att de de ger god stöttning för flerspråkiga elevers läsning. Därav delar jag med mig av några exempel i det här inlägget.

Eftersom det för andraspråkselever är en utmaning att läsa och förstå texter, är det viktigt att undervisningen stöttar eleverna och visar på strategier så att de så småningom blir effektiva, självständiga läsare. Det är vanligt att man i all välvilja förenklar texter som eleven möter, man vill att eleven ska lyckas. Men hur utmanade är det för andraspråkselever att alltid läsa texter som ligger på deras språkliga nivå? Och hur blir vägen in till mer utmanande texter? Istället för att förenkla texter till elevernas språkliga nivå kan man jobba med strategier och stöttning som stöd in i skriftspråket, och jobba med texter med innehåll som är kognitivt krävande. Det kräver en balansgång, stöttningen innebär ju heller inte att elever ska läsa alltför avancerade texter som ligger långt över deras närmsta utvecklingszon.

Elevens förförståelse och kännedom om innehållet är betydelsefullt. En språkligt svårare text i ett bekant ämne är lättare än en språkligt lättare text i ett obekant ämne. Istället för att börja i texten och försöka förklara svårigheter som eleven möter kan man jobba med förförståelse. Att skapa förförståelse ger eleven större chanser att förstå texten när den läses. Förförståelsen är viktig, speciellt för andraspråkselever eftersom elevens kulturella bakgrund sällan matchar textförfattarens kulturella bakgrund och syn på sin omvärld. Den förkunskap eleven har påverkar elevens förståelse av texten. För att överbrygga dessa utmaningar kan man jobba med att bygga broar till de texter man jobbar med. Det handlar om texter som eleverna möter i olika ämnen, alltså även ämnesspecifika texter. Stöttning kan handla om aktiviteter före, under och efter läsning.

Dessa aktiviteter har till syfte att stötta eleven i att förstå texten de läser och ge dem lässtrategier för att förstå kommande texter. Det finns flera exempel, jag listar några här:

Aktiviteter före läsning

Här handlar det in om att lyfta fram svåra ord och förklara dessa utan snarare om att förbereda eleven för textens språkliga och kulturella svårigheter. Att lyfta fram alla nya ord kan i värsta fall låsa elevens förståelse. Min erfarenhet är att inte innan förklara svåra ord utan snarare berätta om texten och aktivera eleverna i samtal om texten innan.

Ord, illustration, bild, titel eller inledning som ledtråd– Genom att lyfta fram ord, titel eller inledning kan man föra ett samtal om vad man tror texten ska handla om. Genom bilder och illustrationer kan eleverna i par eller grupp samtala om vad de tror bilden föreställer och kopplingen till texten.

För mig blev den här övningen uppenbar när en grupp elever förutspådde att illustrationen på ett barn som blev uppvaktad med en bricka med frukost i sängen. Eleverna var övertygade om att barnet på bilden var svårt sjuk och inte kunde kliva upp ur sin säng för äta frukost i köket. Om vi inte hade samtalat om bilden och jag tagit reda på och bemött deras förförståelse hade texten fått en annan innebörd.

Om det inte finns bilder eller illustrationer kan man inför läsning förbereda bilder genom att googla bilder som fotosyntes, evolution, erosion eller andra ämnesspecifika ord eller andra ord som förekommmer i texter som kan vara svåra att förklara, till exempel snowboard, älg etc. Eleverna kan möta bilden innan texten och därmed förberedas vad texten kommer att handla om.

Eleverna kan förutom att förutspå också tala om va dem ser och samtala om vad de vill lära sig genom att ställa frågor till bilderna.

Berätta i stora drag- Som lärare kan du samtala och berätta vad varje stycke handlar på svenska, med bildstöd eller genom att ta hjälp av studiehandledare kan du skapa förförståelse på elevens starkaste språk.

Använd elevens starkaste språk- Finns texten på elevens starkaste språk kan eleven läsa texten på sitt modersmål innan texten läses på svenska. Idag finns det många läromedel som också är inlästa på flera språk. Eller det kanske till och med finns genomgångar eller filmer inspelade på elevens modersmål. 

Aktiviter under läsning

Läs texten högt för eleverna och stanna upp för att samtala om och koppla till elevernas samtal och eventuella förutsägelser innan ni började läsa texten. Sedan kan eleverna läsa texten enskilt eller i par. 

Analysera i ordet och sammanhanget- En fördel är att hellre lyfta obekanta ord som nya ord,  istället för att benämna orden som svåra ord. Istället för att stanna upp vid varje nytt ord för att slå upp det kan man stryka under och använda strategier för att gissa vad ordet kan betyda. Kan man gissa vad ordet betyder genom sammanhanget, genom orden före eller efter? Är delar av ordet bekant? Är begynnelseboktaven stor, kan det vara ett namn? Ger bilderna någon ledtråd till ordet?

Förutspå- Förutspå vad som ska hända genom att stanna upp i texten. Ställ öppna frågor utan fel eller rätt svar.

Sammanfatta innehållet- Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord, dels genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.

Aktiviteter efter läsning

Sönderklippt text- Eleverna får texten sönderklippt för att bygga upp den på nytt. Denna uppgift lämpar sig bäst som par. Därmed kan eleverna samtala om innehållet och språket. Genom samtalet stöttar de varandra när de återskapar texten.

Lucktext-  Genom luckor i texten ska eleverna skriva in rätt ord i luckan. En bekant text som eleverna har jobbat i med utifrån ämne och arbetsområde. Som stöd kan man lista vilka ord ska in i luckorna. Ett annat sätt är att skriva en siffra i luckan. För varje siffra finns det (längre ner på samma papper) en förklaring för det ämnesspecifika ordet/begreppet som ska in i luckan. 

Para ihop bild och text- Välj ut illustrationer/bilder och skriv meningar som passar ihop med bilderna. Eleverna kan arbeta i par och para ihop bild och text.

Sant eller falskt- Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Samtala om innehållet- Samtala om innehållet med frågor där eleven kan koppla det till sin erfarenhetsvärld. Har du varit med om något liknande? Hur hade du gjort?

Jobba vidare- Välj ut karaktärer och händelser och bygg vidare med nya uppgifter. Eleverna kan beskriva en karaktär från texten eller byta ur ord och ändra karaktären på texten.

Har du fler förslag?

Skriv gärna in ditt förslag i kommentarsfältet!

Lästips!

Referenser till inlägget som också är förslag på vidare läsning:

Böckerna nedan är skrivna av Pauline Gibbons

Yngre åren: Stärk språket – stärk lärandet

Äldre åren: Lyft språket – lyft tänkandet

På Nationellt Centrums hemsida beskriver de Gibbons bok för de yngre åren så här:

Boken är närmast att betrakta som en handbok för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Efter en kortare teoretisk bakgrund ges olika exempel på strategier och arbetssätt som kan vara framgångsrika i mångkulturella klassrum. Begreppet scaffolding (ung. ”stöttning”) och hur detta kan komma till uttryck i praktiken, finns med som en röd tråd genom hela boken.

Gäst i Gomorron Sverige

Postat den
Gäst i Gomorron Sverige

Under tisdagen, den 29 mars, gästade jag morgonprogrammet på SVT, Gomorron Sverige. Så nervöst och overkligt det kändes! Men samtidigt var jag ärad och glad över att vara inbjuden för att prata om boken som jag har skrivit och nyanlända elevers lärande.

Klockan 05:55 blev jag, min syster och våra döttrar hämtade av en taxi från hotellet. 15 minuter senare satt jag i sminket och hoppades att sminkören skulle sminka (trolla) bort min nästan sömnlösa natt. Allting gick väldigt snabbt. 6:47 var jag på plats och framför kameran och försökte formulera mig och besvara frågor kring min bok och utmaningarna svenska skolan ställs inför.

Cirka 6 minuter senare var det över.

Kanske jag inte fick med allting, men det jag ville förmedla var:

Jag skrev boken för att det finns ett bohov och för att jag fick en förfrågan från Gothia Fortbildning. Behovet av att ta del av olika exempel på hur man kan jobba med nyanlända elever och hur man kan använda digitala resurser i elevernas lärande är stort. Det är en utmaning för skolan, läraren och eleven. Liksom forskningen lyfter fram tar språkutveckling tid. Det är inte något som är unikt för eleverna som kommer till Sverige. Så är det, det tar tid. Därav behöver skolan hitta organisation och arbetsformer för att det ska bli effektivt för eleven. Skolan behöver fokusera på hur man kan göra detta. Ett sätt är att använda digitala resurser och de möjligheter som dessa erbjuder, på ett klokt sätt.

Det är inte eleverna som ska anpassa sig till organisationen och pedagogiken. Det är skolan som ska anpassa sig till eleverna.

Klippet går att se några dagar till: http://www.svt.se/gomorron-sverige/se-program/gomorron-sverige-29-mar-06-25

Det var skönt att ha med min syster och flickorna, tack för att ni följde med och stöttade mig.

Jag vill även tacka alla som har hört av sig till mig efter sändningen.

Lärarkollegor runt om i Sverige, vänner och personer som jag känner och ännu inte lärt känna har hört av sig via mail och meddelanden.

Tack för all återkoppling!

(och tack för alla bilder jag fått från er)

 

Artikel i ttela: Hon lär ut med hjälp av digitala verktyg 

Postat den

I dagens tidning finns en artikel om mig och min undervisning. Eftersom den inte publicerats digitalt har jag fotograferat sidorna för de som vill läsa!

img_0389
Som PDF:

Basaran TTELA sid 1 3 mars 2016 H B inspirerar till lärande med ny teknik

Basaran TTELA sid 2 3 mars 2016 H B inspirerar till lärande med ny teknik

// Hülya

Språkutveckling med sekvensbilder

Postat den
Språkutveckling med sekvensbilder

Varför sekvensbilder?

(Inlägget finns också på Lärarnas Riksförbund då jag bloggar som #ämnesspanare för LR)

Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Berättande till bilder kan användas för språkutveckling i flera språk än just svenska som andraspråk, till exempel modersmålet, engelska och moderna språk. Man kan också skriva meningar till varje bild där övningen är att para ihop rätt meningar till bilderna. På det sättet tränar eleverna sin läsförståelse.

Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sin språkliga nivå. I bilden nedan arbetar eleverna i språkgrupper, där de uppmuntras till att diskutera handlingen på sitt modersmål, skriva på svenska med hjälp av översättningsverktyg. Detta för att berättelsen inte ska begränsas av elevernas språkliga nivå i svenska som andraspråk. Allt skrivande föregås av en muntlig bearbetning för att eleverna ska samla på sig så många ord och begrepp som möjligt. När eleverna spelar in berättarröst tränar de på att läsa sitt manus och uttrycka sig muntligt. De tränar på uttal och repeterar många gångar innan de är nöjda med resultatet. Lärandet fortsätter när eleverna tar del av varandras berättelser.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hur kan jag använda sekvensbilder?

Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt:

Med sekvensbilder kan eleverna:

  • Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till.
  • Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv.
  • Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna).
  • Reflektera över hur man kan göra och inte göra. Jämföra med hur man själv skulle göra i samma situation.
  • Formulera egna frågor till bilderna.
  • Hitta på dialoger till personerna i bilderna.
  • Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut.
  • Para ihop ord och meningar med rätt bild (förutsätter att man förbereder och klipper ut ord och meningar).
  • Skärmövning, eleverna sitter mittemot varandra med en skärm mellan för att de inte ska se varandras bilder. Eleverna har fått varannan sekvens av bilderna och ska nu beskriva handlingen på sina bilder. Samtalet eleverna har ska leda till att de så småningom kan lägga bilderna i rätt ordning.

Tips!

Vill du ha ett konkret exempel så kan du kika in på min blogg där jag beskriver hur jag använt mig av sekvensbilder i en grupp nyanlända elever årskurs 1-3. Inlägget hittar du här.

Använd appen Imovie för att skapa berättelser i filmformat. Eleverna har då möjlighet att infoga berättarröst och text till bilderna. För att skapa berättelser i bokformat kan man använda sig av appen Book Creator.

En annan app som bygger på att samla sekvensbilder och träna på att lägga bilderna i rätt ordning är appen Making Sequnces. I appen finns det sekvensbilder som man ska lägga i rätt ordning. Man kan med fördel använda det för att eleverna ska träna på att berätta med ”röd tråd” Appen är självrättande och man kan även skapa egna sekvensserier.

Var hittar jag sekvensbilder?

Sekvensbilder finns att köpa på läromedelsförlag. Sica förlag säljer språklådor – de hittar du här. Det finns också lärarhandledningar på internet: Exempel på lärarhandledning till språklåda Flo. Det finns även språklådor med illustrationer som passar de äldre eleverna. Språklådan Pappa Moll använde jag flitigt när jag hade äldre elever på SFI (svenska för invandrare). Det är läraren som har friheten att planera hur de kan användas i undervisningen.

Man kan också söka sekvensbilder på webben. Jag har sparat sidor med sekvenbilder på webbtjänsten Pinterest. De hittar du här. Anledningen till att jag använder Pinterest är att länkar sparas visuellt, med bilder från sidan väl synlig. Jag får snabbt en överblick i vad det är jag har sparat. Dessutom kan jag söka och spara sidor som andra lärare har sparat samt följa personer eller deras ”boards” (mappar som är kategoriserade i det man sparar). Jag kan (för det mesta) mycket enkelt skriva ut bilderna, gratis.

Lycka till!

Boken om mitt arbete

Postat den
Boken om mitt arbete

Efter min föreläsning på konferensen Flerspåkighet i fokus 2015, frågade Gothia fortbildning om jag kan tänka mig att skriva en bok om mina erfarenheter och mitt sätt att arbeta med elever som är nya i svenska skolan. Frågan kändes ny men inte främmande. Så jag tackade ja och har under ett halvår ägnat delar av min fritid för att skriva.

Det känns spännande att personer runt omkring mig har höga förväntningar på mig och erbjuder mig att göra saker jag inte trodde var möjligt.

Med anledning av att boken nu är utgiven hade jag  två releasepartyn under föregående vecka för att fira detta! Ett på förlaget i Stockholm och ett på Kronan i Trollhättan. Det kändes så roligt att få dela denna speciella stund med nära och kära både i Stockholm och Trollhättan, och det kändes alldeles speciellt att fira på Kronan. Innehållet i boken handlar till stor del om hur jag utvecklade arbetssätt tillsammans med mina rektorer, kollegor och naturligtvis elever från Kronan. Extra speciellt under kvällen var talet som mina rektorer från Kronan och talet som min kollega från Välkomsten höll. TACK!

Boken heter Nyanlända elever i mitt klassrum- språkutveckling med digitala resurser.

 

boken

 

Boken finns att beställa på Gothia, Bokus, Adlibris – och på de ställe där man kan beställa böcker😉

Skolvärlden har även skrivit en artikel om boken, och flera artiklar om mig och min bok är på gång:)

Artikel i Skolvärlden

Så nu kan jag titulera mig som författare, vilket känns häftigt:)

Hülya

Gör en snögubbe- träna på att följa instruktioner

Postat den
Gör en snögubbe- träna på att följa instruktioner

I väntan på att det ska snöa har jag letat efter pyssel där eleverna kan skapa en snögubbe utan snö. Att pyssla är ett uppskattat sätt att träna på att läsa, tolka, och omsätta instruktioner till handling. När jag vill vara kreativ hamnar jag oftast på Pinterest. Jag hamnade på flera exempel som visar hur man kan skapa snögubbar av strumpor.

I det här inlägget delar jag med mig av vårt pyssel (att skapa en snögubbe med strumpa och ris) så att du också kan använda det med dina elever.

Film på hur man gör en snögubbe

Den här filmen kan man titta på innan man ger sig på de skriftliga instruktionerna. För att träna verb/processer kan du gärna stoppa filmen och fråga vad som görs. Klicka på rubriken ovan för att komma till filmen.

Skärmavbild 2015-12-13 kl. 13.39.12

Instruktioner

De skriftliga instruktionerna innehåller en bild på de snögubbar som eleverna på Välkomsten har skapat. Det finns text och bilder på vad eleverna behöver. För att träna ord och begrepp är tanken  att eleverna ska skriva vad de behöver under varje bild.

Sedan går eleverna vidare till att följa instruktionerna i den ordning som är numrerad. Innan man släpper eleverna till att börja skapa själva eller i par kan man gå igenom alla verb/processer som är grönmarkerade i instruktionen. Det vill säga att man pratar om vad eleven ska göra och vad eleven behöver för att göra det.

Klicka på rubriken för att se och ladda ned instruktionen.

Fortsätt med språkutvecklande övningar

När snögubbarna är klara kan eleverna skriva en beskrivande text till sin snögubbe. Dessa texter kan sedan läsas upp av läraren eller en elev som inte har skrivit texten, övriga elever kan gissa vilken snögubbe den upplästa texten beskriver. Om man vill fortsätta med den här övningen kan man redan i början förbereda flera olika sorter av tygbitar med olika mönster, färger osv. Som stöd för elevens skrivande kan man skriva börjor eller en lucktext där eleven fyller i med beskrivning om sin snögubbe. Eleven kan också skriva en beskrivande text på sitt modersmål och tillsammans med studiehandledare översätta texten till svenska.

För att träna verb/ processer kan man jobba med sista övningen på sidan 3 där eleverna ska placera verben på rätt plats i instruktionen.

Skärmavbild 2015-12-13 kl. 13.35.34

 

 

Lycka till!

 

 

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 2 086 andra följare

%d bloggare gillar detta: