Tankar om islam, kvinnan och slöjan

I det här inlägget skriver jag lite om religionen islam, inte teorin utan praktiserandet. Detta för att jag under en tid har funderat kring de föreställningar som finns om män och kvinnor som utövar religionen. Bland annat speglar media islam som en homogen religion där det inte finns utrymme för mångfald bland muslimer. Terrordåd i världen hänvisas till islam och det blir religionen och alla dess utövare som får ”skulden” när det istället handlar om terrorism.

Det finns mycket att skriva om i det här ämnet. Men det här inlägget handlar främst om kvinnan och slöjan eftersom en kvinna med slöja oftast betraktas som förtryckt av sin omgivning. Man tror att hennes make/pappa har tvingat på henne slöjan. Att den beslöjade kvinnan ifråga inte har något att säga till om, man tror kanske till och med att hon behandlas som en piga hemma. Det är ett västerländskt synsätt som präglar den största föreställningen i dagens samhälle där slöjan likvärderas med förtryck.

Tyvärr råder det en alltmer homogen bild av islam och muslimer. Man tror att alla muslimska män är ”kvinnoförtryckare och fanatiker”. Det man oftast glömmer är att det även finns mångfald kring de som utövar religionen islam. Att teorin ser ut på ett sätt betyder inte att den tolkas och praktiseras likadant av alla muslimer. Men islam är inte en homogen religion. Muslimer kommer från olika länder och kulturer, från stad och landsbygd, har olika utbildningar och erfarenheter, talar olika språk och har olika politiska uppfattningar.

Allt detta har en stor betydelse till hur man handlar som muslim. Att jag väljer att skriva om slöjan som symbol betyder inte att alla muslimska kvinnor bär slöja. Att en muslimsk kvinna inte bär slöja betyder heller inte att hon inte bär slöja för att hon är ”försvenskad” eller integrerad, hon kan ändå vara djupt troende muslim.

Slöjan som social symbol: Muslimska kvinnor känner samhörighet med varandra när de bär slöja. De har religionen gemensamt. Var de än befinner sig i världen, kan de se vilka som tillhör ”deras tro”. Många muslimska kvinnor ser slöjan
som frihet. Med slöjan skyddas kvinnan och minimerar möjligheterna till att reducera kvinnan till ett objekt som utnyttjas och används för att behaga och tillfredställa männens behov. I dagens samhälle blir kvinnan exploaterad, hennes sexualitet blir öppet utnyttjad i reklambranschen, främst för att  sälja olika produkter men också för att attrahera männen. Detta talar klart om att män och kvinnor inte är jämlika. Medias ständiga budskap om hur en kvinna ”bör se ut” och hur hon bör klä sig uppfattas som ett bevis på det. Tidningarna skriver alltmer om hur kvinnan ska pudras, rakas, färgas, putsas, sminkas, bantas, tränas, vaxas för att hon ska ”passa in”. Med slöjan visar den muslimska kvinnan att hon inte bryr sig om det yttre utan det är det inre och hennes intelligens som räknas.

Slöjan som religiös symbol: Kvinnan är djupt troende och vill utöva sin religion med allt vad det innebär. Med sin slöja vill hon visa att hon är djupt troende och vill ha respekt från sin omgivning. Det finns olika tolkningar i ”slöjfrågan”. Några menar att det i koranen står att kvinnor ska skyla sina behag, andra menar på att det står att kvinnan ska bära slöja. Att bära slöja blir en tolkningsfråga.

Slöjan som politisk symbol: I många muslimska länder har kvinnorna börjat ”klä sig” mer och mer. Vissa kvinnor har stora svarta dräkter och visar endast ena ögat. I de länder som det är påtvingat av staten måste kvinnan nagla fast sina slöjor i hårfästet. När fundamentalister tog makten (som i Iran)  blev slöjan obligatorisk för kvinnan. Fundamentalister vänder sig mot de västerländska tankarnas inflytande.  Islamska fundamentalister vill inte att deras länder tar efter förhållandena i Västerlandet. De accepterar den moderna teknologin, men i övrigt anser de att sharias regler räcker för att skapa ett gott islamiskt samhälle.  Den islamistiska staten ska se till att sharia följs.  Att ha olika partier är otänkbart. Med denna tillämpning försvinner demokratin och det blir ett diktatoriskt samhälle. Frågan är om det då främst inte handlar om maktgalna människor som vill tillämpa diktatur med religionen som ursäkt. 

Islam framställs ofta som kristendomens motpol. Men det finns stora likheter mellan kristendomen och islam. Tyvärr så har många fundamentalister inom islam återspeglat islam som en makt- begär och krigslysten religion vilket inte stämmer överens med verkligheten.

Vi bör samtala och diskutera om religion med våra elever. Jag tror det är betydelsefullt att visa på likheterna mellan religionerna främst för att motverka fördomar och föreställningar om ”den andra religionen”. Sedan tror jag det är viktigt att vi samtalar om och diskuterar mångfald inom de olika religionerna. Samt visar på religionerna i dess historiska sammanhang.

Vi kan inte vara rädda för att ta diskussioner, utan vi bör diskutera och ställa frågor- väcka tankar. Annars är det lätt att eleverna anammar medias bild av islam. Och det skapar i förlängningen polariseringar.