Språkutveckling med sekvensbilder

Varför sekvensbilder?

(Inlägget finns också på Lärarnas Riksförbund då jag bloggar som #ämnesspanare för LR)

Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Berättande till bilder kan användas för språkutveckling i flera språk än just svenska som andraspråk, till exempel modersmålet, engelska och moderna språk. Man kan också skriva meningar till varje bild där övningen är att para ihop rätt meningar till bilderna. På det sättet tränar eleverna sin läsförståelse.

Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sin språkliga nivå. I bilden nedan arbetar eleverna i språkgrupper, där de uppmuntras till att diskutera handlingen på sitt modersmål, skriva på svenska med hjälp av översättningsverktyg. Detta för att berättelsen inte ska begränsas av elevernas språkliga nivå i svenska som andraspråk. Allt skrivande föregås av en muntlig bearbetning för att eleverna ska samla på sig så många ord och begrepp som möjligt. När eleverna spelar in berättarröst tränar de på att läsa sitt manus och uttrycka sig muntligt. De tränar på uttal och repeterar många gångar innan de är nöjda med resultatet. Lärandet fortsätter när eleverna tar del av varandras berättelser.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hur kan jag använda sekvensbilder?

Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt:

Med sekvensbilder kan eleverna:

• Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till.
• Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv.
• Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna).
• Reflektera över hur man kan göra och inte göra. Jämföra med hur man själv skulle göra i samma situation.
• Formulera egna frågor till bilderna.
• Hitta på dialoger till personerna i bilderna.
• Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut.
• Para ihop ord och meningar med rätt bild (förutsätter att man förbereder och klipper ut ord och meningar).
• Skärmövning, eleverna sitter mittemot varandra med en skärm mellan för att de inte ska se varandras bilder. Eleverna har fått varannan sekvens av bilderna och ska nu beskriva handlingen på sina bilder. Samtalet eleverna har ska leda till att de så småningom kan lägga bilderna i rätt ordning.

Tips!

Vill du ha ett konkret exempel så kan du kika in på min blogg där jag beskriver hur jag använt mig av sekvensbilder i en grupp nyanlända elever årskurs 1-3. Inlägget hittar du här.

Använd appen Imovie för att skapa berättelser i filmformat. Eleverna har då möjlighet att infoga berättarröst och text till bilderna. För att skapa berättelser i bokformat kan man använda sig av appen Book Creator.

En annan app som bygger på att samla sekvensbilder och träna på att lägga bilderna i rätt ordning är appen Making Sequnces. I appen finns det sekvensbilder som man ska lägga i rätt ordning. Man kan med fördel använda det för att eleverna ska träna på att berätta med ”röd tråd” Appen är självrättande och man kan även skapa egna sekvensserier.

Var hittar jag sekvensbilder?

Sekvensbilder finns att köpa på läromedelsförlag. Sica förlag säljer språklådor – de hittar du här. Det finns också lärarhandledningar på internet: Exempel på lärarhandledning till språklåda Flo. Det finns även språklådor med illustrationer som passar de äldre eleverna. Språklådan Pappa Moll använde jag flitigt när jag hade äldre elever på SFI (svenska för invandrare). Det är läraren som har friheten att planera hur de kan användas i undervisningen.

Man kan också söka sekvensbilder på webben. Jag har sparat sidor med sekvenbilder på webbtjänsten Pinterest. De hittar du här. Anledningen till att jag använder Pinterest är att länkar sparas visuellt, med bilder från sidan väl synlig. Jag får snabbt en överblick i vad det är jag har sparat. Dessutom kan jag söka och spara sidor som andra lärare har sparat samt följa personer eller deras ”boards” (mappar som är kategoriserade i det man sparar). Jag kan (för det mesta) mycket enkelt skriva ut bilderna, gratis.

Lycka till!

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

Sekvensbilder används flitigt  i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.

Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.

Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).

Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).

Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.

Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.

Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:

• klippa ut bilderna
• lägga bilderna i ordning
• berätta till bilderna
• limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
• Skriva till varje bild
• Rita en framsida

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.

Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.

Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉

Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.

Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.

Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube:

Appar för språkutveckling med nyanlända

Här kommer några exempel på appar som vi använder med nyanlända elever i deras språkutveckling!

För fler tips på appar kan du se mina boards på Pinterest, dessa uppdaterar jag kontinuerligt: http://www.pinterest.com/hulbas/ Se boards som börjar på Appar.

U-talk Classic svenska

I appen kan man lyssna på grundläggande ord och fraser på svenska som är visualiserade med bilder. Appen innehåller interaktiva övningar inom olika kategorier och övningarna har olika svårighetsgrader.  Appen ger feedback och synliggör även lärprocessen med poängsystem på en linje.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/utalk/

Svenska på en månad

Svenska på en månad är en app med färdiga områden som heter lektioner i appen. Lektionerna är sorterade i olika kategorier: allmänna ord, färger och proportioner, pronomen, temperatur, möbler, familj mm. Man kan välja att träna innehållet med olika metoder. Appen går även att användas till genomgångar med syfte att samtala kring bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/svenska-pa-en-manad/

Bitsboard

En mångsidig app för att träna språket. Antingen kan man ladda ned färdiga flaschcards från biblioteket och ändra eller skapa egna. När man skapat flaschcards med bilder, text och ljud kan man öva med flera olika metoder.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/?s=bitsboard

 Making Sequences

Använd befintliga sekvensbilder eller så kan man lägga till egna bilder, text och ljud. Man kan träna svenska genom att samtala eller skriva till bilderna, träna på att återberätta en händelse med tidsord eller att skriva en instruktion till bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/making-sequences/

Se bokstavsljuden

Tränar fonologisk medvetenhet. Appen har två användningsområden. Ett för uttalsträning då man kan lyssna på bokstavsljuden med animationer på hur munnen och tungan skapar ljuden. Det andra användningsområdet bygger på att kunna identifiera begynnelsebokstaven i olika ord.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/se-bokstavsljuden/

 

Bokstavspussel

App som tränar den fonologiska medvetenheten genom att dra bokstäver till rätt plats. I appen ingår bilder och det går att skapa egna övningar genom att lägga till bilder, text och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/bokstavspussel/

Alfavux

App för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet. Förutom att träna på att läsa och skriva ökar eleven ordförrådet.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/alfavux/

Imovie

Intuitiv och enkel app för att berätta med film. Det finns färdiga mallar inom olika teman. I appen kan man skapa filmer med elevernas egna illustrationer, foton eller genom att filma.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/imovie/

Skolstil 2

Åldersneutral- skrivapp med talsyntes- skriv i appen och få texten uppläst, dela sedan texten i appen Explain everything  för att bifoga bild, rita till och spela in när du själv läser texten!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/skolstil-2/

Explain everything

Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller så skapar ni en gemensam berättelse. Appen är intuitiv och det är fantasin som sätter gränser. Infoga texten som eleven har skrivit i Skolstil2 och fortsätt med illustrationer och inspelning av ljud. Kombinera bild, text, video och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/explain-everything/

Book Creator

Skapa böcker genom att infoa text, bild, ljud eller rita i appen.  Böckerna kan publiceras som e-pub om skolan har ett e-bibiotek. Se elevbok här: http://kronanskola.bookis.se/brand/mowlid-abdi-ali/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/book-creator/

Pages

Skapa snygga textdokument utifrån mallar. I appen kan man  kombinera text, bild, former, diagram och tabeller. Exempel på arbete med appen: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/pages/

 

 Comic life

Skapa egna serier med bilder och text. Infoga pratbubbla och bildeffekter!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/comic-life/

E-biblioteket

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på Pappas appar om hur man kan låna e-böcker på biblioteket! Tänk att ha ett bibliotek i paddan, tillgängligt dygnet runt! Ja, det är faktiskt möjligt. Även om utbudet inte är lika stort som pappersböcker finns det en hel del att välja mellan. Att man har tillgång till böcker via paddan eller sin Iphone skapar också möjligheter för att eleverna ska kunna låna och läsa på sin egen enhet!

Det är gratis för privat bruk men om eleverna ska ladda ner e-böcker till sina paddor eller mobiler för att använda dem i skolan, måste skolan själv abonnera på den tjänsten. Du kan läsa mer här.

Det enda som behövs förutom en Ipad är:

• lånekort på biblioteket med tillhörande pin-kod
• appen Bluefire Reader, den är också gratis

Detta bildspel kräver JavaScript.

För mer information kring proceduren kan du titta in på Pappas appar och följa instruktionerna på sidan!

Kombinera med andra appar

Att jag har boken i paddan möjliggör också att jag kan skärmdumpa bilderna (fotografera skärmen, vet dock inte hur lagligt det är, är noga med att använda det för eget bruk och inte dela)  och infoga dem i en annan app- exempelvis Making Sequences. Appen är till för att skapa sekvensserier med egna bilder eller så kan man använda de sekvensserier som finns i appen (texten och ljudet är inte på svenska i de redan befintliga sekvensserierna. I appen infogar jag bilder från boken, egen text och ljud. Jag kan välja olika antal bilder i min sekvensserie men max fem bilder i en serie.  I texten kan man infoga tidsord som först, sedan, efteråt, efter det, till sist. Det bästa med appen är att man kan skapa sekvensserier anpassade till elevernas språkliga nivå eller så kan eleverna skapa texten till bilderna tillsammans.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För exempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med skönlitteratur kan du läsa mitt inlägg här.

Ett foto- flera berättelser

– Ja, vem är det här barnet?

Jag visar bilden, fotografiet på ett barn som gråter. Fotografiet som jag har hittat på clipart och skrivit ut. Nu sitter fotografiet uppe på tavlan i klassrummet. På den här lektionen består gruppen av tio elever inskrivna från skolår 1-4 som har varit i Sverige från tre månader till ett år, de flesta utan skolbakgrund.

Eleverna tittar nyfiket, de samtalar med varandra. De samtalar på sitt modersmål. Vem är det här barnet? Varför gråter han? Först utreder eleverna om det är någon som jag-  fröken känner.  Nej, svarar jag.

Innan eleverna talar jag om vad jag förväntar mig av eleverna:

• Du ska titta på bilden.
• Du ska tänka ensam eller tillsammans med din bänkkamrat.
• Du ska berätta vad du/ni tänker, det finns inga rätt eller fel.

Vi börjar med att prata vem den här pojken är. Det blir livliga diskussioner över vem han är, hur gammal han är, varifrån han kommer, vilka språk han talar. Jag märker att de gärna diskuterar och argumenterar för sina val.

Nej, säger N. Han är inte från Syrien. Har har gult hår. Han är svensk. En annan elev menar att han kanske kommer från USA, eller att han kommer från England. Det är intressanta diskussioner. Vi tränar på att formulera oss: Jag tror att han är/kommer från/talar… 

Vi funderar tillsammans. Eleverna är aktiva, de lyssnar på varandra och samtalar. Jag stöttar och förtydligar, ställer frågor för att eleverna ska utveckla sina svar.

Jag ställer nästa fråga: Varför gråter han?

De flesta elever är överens. Han får inte köpa godis.

Ja, ok säger jag. Var är han då? De pekar på affären som ligger intill skolan. Sedan blir det tyst, alla verkar överens. Hmm, jag funderar hur jag ska aktivera eleverna och hur uppgiften inte ska dö ut här. Visst, en ledsen pojke som inte får köpa godis, men jag känner mig inte så nöjd. Syftet var att finna flera berättelser kring samma bild, en övning där syftet är att stimulera tankar och känslor för att eleverna ska träna på att uttrycka sig på svenska. Att med språket som redskap tänka, kommunicera och lära. Och att göra detta högt, tillsammans.

Nästa frågor som eleverna utgår från blir:

Varför gråter pojken om han befinner sig:

• på en lekplats
• på fotbollsplan
• i skolan
• i ett köpcenter
• hemma

Det blir många berättelser. Flera av eleverna berättar om egna erfarenheter. N berättar hur ledsen hon blev när hon gick ifrån sin mamma i ett köpcenter. Eleverna lyssnar aktivt på varandra. De är intresserade av varandras erfarenheter. Jag ställer frågor som eleverna inte enbart kan besvara med ett ja eller nej. Vi diskuterar hur man kan gå tillväga i olika situationer på olika ställen. Vad gör man om man går ifrån sin mamma/pappa i ett köpcenter? Vad säger man? Hur känner man sig? Alla elever är delaktiga i olika grad, några berättar på sitt modersmål till en kompis som översätter till svenska, några pratar med riktigt bra flyt och några använder kroppsspråket som en brygga till talet. Elevernas berättelser skapar inre bilder om fotografiet, om vad som kan ha hänt före och vad som kan hända efter bilden.

Nästa steg är att alla får ett exemplar av fotografiet. De ska nu producera en kort berättelse om just den här bilden. Bilden har stimulerat deras tankar och känslor som vi sedan har utvecklat tillsammans muntligt – för att det så småningom ska gynna ut i individuellt arbete. Eleverna får skriva eller berätta muntligt, de får använda Ipad om de vill. Eleverna uppmuntras till att arbeta tillsammans och hjälpa varandra.

Det här ska vara med i berättelsen:

• En presentation av pojken.
• En förklaring över varför han gråter (vad du tror).

Några väljer att tala in sin berättelse, de filmar bilden och talar in med kameran i Ipad. Några väljer att limma bilden i sin skrivbok och att skriva texten där. Några skriver i appen Skolstil i sin Ipad. Det blir olika berättelser och olika uttrycksformer kring en bild.

Övningen har förutom att träna på språket skapat samvaro hos eleverna. Deras erfarenheter och berättelser har bidragit till att de känner varandra lite mer nu än de gjorde innan uppgiften. Vilket är betydelsefullt för att skapa en gruppkänsla i klassen.

Vi läser/tittat/ lyssnar på berättelserna tillsammans i klassen. Det känns lustfyllt. Ett foto – flera berättelser.

Skapa med Pages

I det här inlägget vill jag tipsa om en app som tillhör en av mina favoriter. Det är appen Pages som jag använder ganska flitigt privat och i skolan.

I Pages kan man skapa textdokument och det går att infoga bilder, tabeller, diagram och former. Det finns många mallar att välja mellan. Man kan välja mellan olika mallar inom olika kategorier som mall till flygblad, affischer, cv, brev, rapporter, essän och mycket mer.

Det bästa med Pages tycker jag är just alla mallar som redan finns inlagda och som man kan börja arbeta i. Det underlättar arbetet väsentligt. Dessutom blir det snyggt utan att man behöver anstränga sig nämnvärt.

I klassen brukar vi skriva gemensamma texter utifrån det arbetsområde som vi arbetar med i klassen. Texten infogar jag sedan i den mall som liknar ett bildcollage, där infogar jag även bilder som vi har tagit eller som eleverna har ritat. Planschen sätter vi sedan upp i klassrummet. Fortsättningsvis kommer jag även att använda Pages som stöttning för eleverna genom att skapa planscher när vi arbetar med genrepedagogik, planscher som synliggör syfte, struktur och språkliga drag och som stöd när eleverna planerar sin text.

Min ambition är att eleverna ska använda Pages i olika ämnen, eftersom den även finns som app nedladdad på klassens Ipad. Det finns många möjligheter. Det finns mallar för brev, rapport, broschyrer mm och kan användas i fler ämnen än just svenska. En fördel är att man kan lägga till tangentbord under inställningar på paddan så att eleverna även kan skriva på sitt modersmål.  För utskrift mailar jag dokumentet och skriver sedan ut via en dator.

Jag har även använt mig flitigt av Pages, till exempel när jag skriver dokument som brev till olika ställen eftersom mallen ger ett proffsigt intryck. Nedan följer några exempel på hur det kan se ut:

En plansch om regler som vi har på skolan:

Visa det här dokumentet på Scribd

Pages kan också användas för att skapa försättsblad till elevernas skrivböcker (som de kan limma på en vanlig skrivbok). Det är smidigt att infoga bilder som man tar själv med kameran, eller spara ned bilder från exempelvis Flickr eller andra sidor med bilder som är fria att ladda ned och dela, se exempel:

Visa det här dokumentet på Scribd

Visa det här dokumentet på Scribd

Ju mer jag använder Pages desto fler sätt kommer jag på att använda appen.

Om du vill veta mer om appen kan du läsa recensionen som finns på Skolappar: Pages

Språk- och skrivutveckling med digitala verktyg

Min erfarenhet i det praktiska arbetet med språkutveckling är att digitala verktyg inte enbart är ett verktyg som ersätter något, utan att det också stöttar eleverna i deras språkutveckling. När det praktiska arbetet med att forma bokstäver för hand, skriva i rätt riktning inte upptar elevens och pedagogens tid och engagemang kan vi arbeta med språkutveckling, med fokus på språket. Det vill säga att med digitala verktyg eliminera hinder och ge eleven den tillfälliga, men nödvändiga hjälp/ stöttning som krävs för att eleven på ett framgångsrikt sätt ska kunna koncentrera sig på det som ska utvecklas. Språket.

I det här inlägget kommer jag att skriva (övergripande) om hur vi använder oss av digitala verktyg i språkutvecklingen med elever som lär sig svenska. Även om innehållet passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte utgår jag i min berättelse från mitt arbete, en förberedelsegrupp med elever som är inskrivna i skolår 1-6 med varierad skolbakgrund.

I elevernas lärande ligger fokus främst på språkutveckling där eleverna även får använda/ producera med språket. När eleverna ska skriva, använder vi oss av digitala verktyg (dator/lärplatta) där skrivprogram/app kombineras med talsyntes där bokstavsljuden, ord och mening läses upp.

Jag kan se nedanstående effekter/vinster när vi använder oss av digitala verktyg i olika skrivprocesser:

• Skrivriktningen blir rätt per automatik i skrivprogrammet.
• Finmotoriken utgör inte hinder i språk- och skrivutvecklingen (finmotoriken kan eleven träna på andra sätt).
• Bokstäverna hamnar i ”rätt läge” med tanke på läslig handstil, vilket är fördelaktigt då syftet är att utveckla/stimulera läs- skriv- och språkutvecklingen.
• Det går att flytta text, stycken och förändra/förbättra texten utan att sudda och skriva om.
• Eleven hör bokstavsljud, ord och meningar, vid osäkerhet kan eleven lyssna sig fram till rätt bokstavsljud genom att trycka på tangenterna och lyssna på ljudet.
• Verktygen skapar motivation till att skriva mer, kombinera med att eleven använder digitalt lexikon, eller föreslå att eleven kan skiva ord de ännu inte kan på svenska, på sitt modersmål i den svenska texten- för att slå upp i ett senare skede. Då stannar inte berättelse-skrivandet upp. Eleven kan då skriva en berättelse utifrån kognitiv nivå och inte anpassa berättelsen efter ordförrådet på svenska.
• Att skriva av en berättelse (som kan vara en trygghet för många elever) blir ett lärande när de under tiden lyssnar på bokstavsljuden, orden och meningarna. De får syn på ljud, stavning, ord och ordföljd.
• Ni kan skriva ut elevernas produktioner och arbeta med texten på olika nivåer beroende den språkliga nivån. Ringa in bokstaven Aa eller alla verb/substantiv/adjektiv. Arbeta med grammatiken.

Många frågar om vi enbart arbetar digitalt. Mitt svar är naturligtvis: Nej. Vi använder oss av de verktyg som passar beroende på vad eleverna ska utveckla.
Det är syftet med övningen som styr arbetsmetod och val av verktyg.

I skolan borde vi prata mer om lärande med digitala verktyg, med fokus på lärande!

Språkutveckling- multimodalt och digitalt

Hur arbetar du med digitala verktyg i undervisningen?

Hur kan man arbeta med digitala verktyg med nyanlända?

Det är frågor som jag ofta stöter på. Det gläder mig att fler och fler har upptäckt fördelarna med digitala verktyg för språkutveckling och andraspråksutveckling. Det är svårt att berätta om hur arbetet sker, men jag gör ett försök genom att sammanställa några verktyg nedan i punktform.

Gunther Kress, professor i pedagogik definierar begreppet multimodalitet till att beskriva kommunikationsformer. Dessa kommunikationsformer blir enligt Kress multimodala om de består av flera sätt att representera/återskapa ett innehåll. Multimodala verktyg blir således verktyg (föremål och tecken) med vilka man på flera olika sätt kan kommunicera kring ett innehåll.

Multimodal kan man säga innefattar visuell kommunikation där man använder fler uttryckssätt än text för att kommunicera sitt budskap. Man kan också säga att det handlar om att vidga textspråket, förstärka texten med foton, bilder och ljud.

Multimodalitet är ganska vanligt inom skolans värld. I läroböcker och i litteratur  är det vanligt att skriftspråket förstärks med illustrationer och fotografier. Illustrationer som förstärker språket så att vi även kan tolka och prata om bilder. När vi använder digitala verktyg förstärks skriftspråket ytterligare, det är till exempel med ljud. Med dagens teknik har det blivit ännu enklare för eleverna (och lärarna) att använda sig av verktyg som är multimodala där man lätt kan dela med sig av resultatet, till exempel på elevernas blogg.

I arbetet med digitala verktyg försöker jag avdramatisera de verktyg som vi använder och istället fokusera på görandet och lärandet.

• Vital talsyntes- finns på skolans datorer och hur vi använder verktyget i textskapandet kan du läsa mer om här.
• Smartboard– interaktiv tavla med tillhörande mjukvaran Notebook-  har många olika användningsområden. Används för att visualisera textspråket, spegla böcker, bilder med dokumentkameran, skapa interaktiva övningar, bearbeta texter och bilder från internet, samt att eleverna får skapa övningar  för varandra (dubbelt lärande). Eftersom Smartboarden har touchfunktion kan eleverna använda sig av webbresurser tillsammans på Smartboarden.
• Olika sidor på internet beroende på arbetsområde – Digitala spåret, Lexin animationstema, bildtema, lexikon. Här ser eleverna bild/film och ljud.
• Youtube– här publicerar vi våra filmer och bäddar inte det på vår blogg, vi tittar också på filmklipp på andras ”kanaler”
• Soundcloud– här spelar jag in veckans diktamen samt väljer ut ljud producerade av andra för språkinlärning, dessa bäddas in i klassbloggen. Eleverna kan med appen spela in eget ljud väldigt enkelt.
• Screencast-O-Matic – Ett skärminspelningsprogram på internet, bra resurs för att flippa. Eleverna har även producerat egna filmer. För inspiration kan du klicka här.
• Voki– eleverna skapar avatarer efter uppgifter de får. De väljer ”figur”, språk, bakgrund mm. Eleverna kan prata in eget ljud eller skriva vad avataren ska säga. För inspiration klicka här och här.
• Storybird– Skapa en bok efter olika bildteman. För inspiration klicka här.
• Matematik- Språkutveckling i matematik, genomgång med grupp på Smartboard och sedan färdighetsträning på olika sidor.Kunskapsstjärnan,  Mattemästaren, Arcademic, skill builders, Nomp.
• Olika sidor för matbutiker- skärmdumpar deras digitala reklamblad och visar det på smartboarden. Eleverna får träna läsförståelse och matematik, exempelvis Netto. Sidor med öppettider, busstider mm kan också användas!

Ovanstående var en del av det vi använder. Vi använder även Ipad, men det kommer ett annat inlägg om det framöver!

Referenser: Kress, Gunther R., and Theo Van Leeuwen. Multimodal Discourse: The Modes and Media of Contemporary Communication. London, 2001.