Sparad i Alla inlägg

Språkutveckling med sekvensbilder

Varför sekvensbilder?

(Inlägget finns också på Lärarnas Riksförbund då jag bloggar som #ämnesspanare för LR)

Ett omtyckt inslag för att träna den narrativa förmågan i elevernas språkutveckling är att använda sig av sekvensbilder. Det är bilder eller foton som eleverna ska lägga i den ordning som de tycker att det blir en röd tråd i berättandet. Genom samtal och interaktion med lärare eller en kompis kan eleverna träna logiskt tänkande och lägga bilderna i kronologisk ordning. Genom bilderna som utgångspunkt har eleverna möjlighet att träna på att utrycka sitt berättande både muntligt och skriftligt. Med utmanande frågor till bilderna utökar de sitt ordförråd och tränar på grammatik i ett meningsfullt sammanhang. Berättande till bilder kan användas för språkutveckling i flera språk än just svenska som andraspråk, till exempel modersmålet, engelska och moderna språk. Man kan också skriva meningar till varje bild där övningen är att para ihop rätt meningar till bilderna. På det sättet tränar eleverna sin läsförståelse.

Det finns säkert en mängd olika sätt som man kan använda sekvensbilder. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan delta och utvecklas utifrån sin språkliga nivå. I bilden nedan arbetar eleverna i språkgrupper, där de uppmuntras till att diskutera handlingen på sitt modersmål, skriva på svenska med hjälp av översättningsverktyg. Detta för att berättelsen inte ska begränsas av elevernas språkliga nivå i svenska som andraspråk. Allt skrivande föregås av en muntlig bearbetning för att eleverna ska samla på sig så många ord och begrepp som möjligt. När eleverna spelar in berättarröst tränar de på att läsa sitt manus och uttrycka sig muntligt. De tränar på uttal och repeterar många gångar innan de är nöjda med resultatet. Lärandet fortsätter när eleverna tar del av varandras berättelser.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hur kan jag använda sekvensbilder?

Sekvensbilder, eller foton kan användas på olika sätt:

Med sekvensbilder kan eleverna:

  • Lägga en berättelse i kronologisk ordning och skriva eller prata till.
  • Träna på att återberätta och använda annat tempus och tidsord som först, sedan, efter en stund, till slut osv.
  • Träna läsförståelse genom att para ihop text och bild (förutsätter att läraren har skrivit texter till bilderna).
  • Reflektera över hur man kan göra och inte göra. Jämföra med hur man själv skulle göra i samma situation.
  • Formulera egna frågor till bilderna.
  • Hitta på dialoger till personerna i bilderna.
  • Använda början på bilderna och fortsätta med ett eget påhittat slut.
  • Para ihop ord och meningar med rätt bild (förutsätter att man förbereder och klipper ut ord och meningar).
  • Skärmövning, eleverna sitter mittemot varandra med en skärm mellan för att de inte ska se varandras bilder. Eleverna har fått varannan sekvens av bilderna och ska nu beskriva handlingen på sina bilder. Samtalet eleverna har ska leda till att de så småningom kan lägga bilderna i rätt ordning.

Tips!

Vill du ha ett konkret exempel så kan du kika in på min blogg där jag beskriver hur jag använt mig av sekvensbilder i en grupp nyanlända elever årskurs 1-3. Inlägget hittar du här.

Använd appen Imovie för att skapa berättelser i filmformat. Eleverna har då möjlighet att infoga berättarröst och text till bilderna. För att skapa berättelser i bokformat kan man använda sig av appen Book Creator.

En annan app som bygger på att samla sekvensbilder och träna på att lägga bilderna i rätt ordning är appen Making Sequnces. I appen finns det sekvensbilder som man ska lägga i rätt ordning. Man kan med fördel använda det för att eleverna ska träna på att berätta med ”röd tråd” Appen är självrättande och man kan även skapa egna sekvensserier.

Var hittar jag sekvensbilder?

Sekvensbilder finns att köpa på läromedelsförlag. Sica förlag säljer språklådor – de hittar du här. Det finns också lärarhandledningar på internet: Exempel på lärarhandledning till språklåda Flo. Det finns även språklådor med illustrationer som passar de äldre eleverna. Språklådan Pappa Moll använde jag flitigt när jag hade äldre elever på SFI (svenska för invandrare). Det är läraren som har friheten att planera hur de kan användas i undervisningen.

Man kan också söka sekvensbilder på webben. Jag har sparat sidor med sekvenbilder på webbtjänsten Pinterest. De hittar du här. Anledningen till att jag använder Pinterest är att länkar sparas visuellt, med bilder från sidan väl synlig. Jag får snabbt en överblick i vad det är jag har sparat. Dessutom kan jag söka och spara sidor som andra lärare har sparat samt följa personer eller deras ”boards” (mappar som är kategoriserade i det man sparar). Jag kan (för det mesta) mycket enkelt skriva ut bilderna, gratis.

Lycka till!

Annonser
Sparad i Alla inlägg

Kreativ presentation på flera språk!

När man jobbar med nyanlända är en vanlig övning att man får träna på att presentera sig. Det gemensamma för eleverna är att de är nya i Sverige och behöver träna på att presentera sig på svenska. Den här övningen är skapad utifrån inspiration av en bild på ett pyssel som jag såg på Pinterest.

Övningen jag skriver om här är en enkel övning som uppskattas av elever och även lärare som jag har delat med mig till. Filerna finns bifogade om man vill använda sig av samma material, se längst ner i inlägget.

Arbetsgång

Övningen som jag beskriver här är upplagd från att gå från det muntliga till det skriftliga och tar cirka tre lektioner:

  • Gemensam talövning.
  • Gemensam och individuell skriftlig övning.
  • Läsa instruktioner och för att skapa din personliga presentation.
  • Presentera dig på flera språk utifrån skriftlig presentation.
  • Gemensamma samtal om hur ordföljden blir på svenska jämfört med de språk som finns representerade i klassen.
  • Jobba med verben i instruktionen, digital lucktext på instruktionen.

Talövning

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.21.41

Under talövningen sitter vi i ring och utgår från våra talkort (talkorten finns bifogade som fil). Talkorten är ett stöd till det muntliga. Även om eleven inte har knäckt läskoden har de stöd i hur många ord som ingår i det som ska sägas. Jag börjar säga första meningen och alla får säga högt efter mig för att ”smaka” på orden och känna hur det känns att uttala tillsammans för att sedan kunna säga och uttala det själv.

Jag säger: Jag heter Hülya, Vad heter du? Visar talkortet för mina elever och vänder mig till personen som ska svara. Personen som ska svara får kortet och vi fortsätter.

Skriftlig övning

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.21.09

Sedan går vi över till skriftspråket. Innan eleverna får mallen som de ska skriva i skriver vi i min mall tillsammans. Vi jobbar på den interaktiva tavlan där samma övning finns uppe. Vi läser meningarna högt tillsammans och eleverna ger förslag på vad det ska stå i luckan. Jag fyller i min turkiska presentation genom att säga det jag skriver högt (har man svenska som modersmål kan välja det andraspråk man kan tex engelska, tyska, spanska etc) . Detta gör jag för att eleverna också ska skriva samma presentation på sitt modersmål. Dock finns inte de svenska meningarna översatta till elevens modersmål utan det blir också en övning i att förstå den svenska presentationen och omsätta den till sitt modersmål.

Eleverna får mallen och skriver. Eleverna uppmuntras till att använda digitala verktyg för de ord de behöver översätta. Det finns inga studiehandledare (arabiska och somaliska) under lektionerna med de kommer in korta stunder när eleverna inte kan stötta varandra.

Något händer och eleverna börjar prata om språket. Nu börja eleverna undra om de ska översätta exakt som det står på svenska eftersom ordföljden inte är likadan på modersmålet. Jag visar min presentation som exempel för att visa att ordföljden inte är likadan på mina två modersmål, svenska och turkiska.

Nästa lektion

Pyssel

Skärmavbild 2015-09-13 kl. 10.40.55

Jag presenterar nu den instruktionen som eleverna ska jobba med. Jag visar också hur min skriftliga presentation har blivit en presentation på grönt papper med huvud, ansikte och garn som hår. Jag visar materialet som behövs när vi går igenom instruktionen. Det finns olika färger på papper, garn och olika storlekar på ögon. Vi skrattar åt min presentation eftersom jag har limmat fast de största ögonen 🙂

Det unika med den här instruktionen är att en annan grupp av elever har skrivit den tillsammans med mig efter att vi gjort samma övning. Jag berättar detta för min elevgrupp och de verkar imponerade. Jag skapar förförståelse och går igenom steg för steg, med bildstöd, vad de ska göra. Sedan får de instruktionen och börjar jobba.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa lektion- redovisning

Presentation

När eleverna är klara får de gå fram och läsa sin presentation högt på svenska och på sitt modersmål. Åhörarna får ställa frågor om elevens modersmål. Vi frågar utifrån det gemensamma språket svenska. Vilket ord motsvara heter, kan vi gissa? På vilken plats kommer åldern i meningen på elevens modersmål, kan man ha den ordföljden på svenska?Den här typen av övning är bra för att eleverna ska inta ett kontrastivt perspektiv på modersmålet och målspråket svenska.

Efter alla redovisningar har vi applåderat alla elever och lärt oss lite mer svenska och flera ord på andra språk.

Lucktext

Vi tittar tillsammans på den skriftliga instruktionen. Vi läser och stryker under alla verb (processer) som sker i övningen. Eleverna får visa med verktyg och kroppen. Sedan kör vi en frågesport på Kahoot där verktygen är kopplade till verben, som sax- klipp.

En rolig övning som mynnar ut i fina presentationer att hänga upp i klassrummet:

IMG_0136

Jag kommer skriva ett annat inlägg om hur vi jobbade när vi skulle skriva instruktionen som finns med i bifogad plansch. Planschen är skapad i appen Pages.

Nedan finns alla filer att ladda ned:

På återseende!

// Hülya

Sparad i Alla inlägg

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

Sekvensbilder används flitigt  i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.

Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.

Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

1356089992435

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).

IMG_7616

Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).

FullSizeRender

Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.

IMG_7619

Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.

Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:

  • klippa ut bilderna
  • lägga bilderna i ordning
  • berätta till bilderna
  • limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
  • Skriva till varje bild
  • Rita en framsida

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.

IMG_7621

Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.

Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉

Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.

Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.

Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube:

Sparad i Alla inlägg, Modersmål

Att se flerspråkighet som en rikedom!

Här kommer en mycket läsvärd artikel och sevärd filmsnutt från SVT som handlar om flerspråkighet och den rikedom den är!

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/forskare-gor-alla-flersprakiga

Den enda nackdelen är att elever inte tillåts att använda flerspråkigheten. Där tror jag att vi som arbetar i skolan kan göra skillnad!

Det jag ofta fick höra av den äldre generationen i min släkt var att språk var en rikedom. I turkiskan hette det att varje språk  är som en person ”bir dil bir insan” – ju fler språk desto flera personer är du. Visst kan det låta tokigt när man direktöversätter som jag har gjort nu men det som förmedlas på turkiska är att språk är en rikedom.

Att vara flerspråkig innebär inte alltid att man är ”dubbel enspråkig”. Med det menar jag att vi som är flerspråkiga inte alltid är lika starka i våra språk i alla domäner eftersom vi väljer att använda olika språk i olika domäner. När jag blir arg vill jag tex uttrycka mig på turkiska (många gånger tyst inom mig när personen i fråga inte kan turkiska) när jag diskuterar pedagogik gör jag det helst på svenska. Men om jag nu vill diskutera pedagogik på turkiska kan jag göra det med det försprång jag har genom att jag kan ord och begrepp och dess innebörd på svenska. Att vara flerspråkig har fler fördelar, ett är till exempel det kulturella kapital man får genom att växa upp med traditioner, normer och värden från flera föränderliga kulturer. Dessutom har flerspråkigheten stor betydelse i utveckling av identitet.

Jag har haft förmånen att arbeta på Kronanskola där man såg och ser flerspråkighet som en tillgång. Modermålsundervisning skedde under ”bästa sändningstid ” som Eva Dahl rektor för 7-9 på Kronan uttryckte sig. Se gärna filmklipp här.

Tyvärr väljer alltför många elever att inte delta i modersmålsundervisningen för att man tycker att det tar energi och tid från övriga ämnen. Det är synd eftersom språk berikar varandra och att ha ett starkt modersmål och kunna använda det är en tillgång i alla ämnen. Dock behöver vi uppmuntra eleverna till att använda alla sina språk. Ibland få jag påminna elever att ”det är ok att räkna/tänka på ditt modersmål” då eleverna ställer in sig på svenska till den grad att alla ämnen tenderar till att bli svenskämnen. Även föräldrar behöver komma ifrån att ursäkta sig för att de inte pratar svenska med eleverna. Föräldrar behöver uppmuntras till att utveckla barnens modersmål. De behöver stöd i att förstå hur viktiga och betydelsefullt deras modersmål är. Att förlita sig på att modersmålsundervisning en timme i veckan räcker för språkutveckling är inte realistiskt. Jag har skrivit lite om tips på hur man kan utveckla barnens modersmål här.

Så här tänker jag i mitt arbete i klassrummet:

  • Var nyfiken på elevens modersmål, fråga (eller ta reda på) om ord, meningsbyggnad, ordföljd, ordspråk mm.
  • Jämför språken, genom att inta ett kontrastiv perspektiv.
  • Uppmuntra eleven till att använda sina språk, tänka på sitt modersmål och ge eleven längre tid för att uttrycka sig genom att eleven kan tänka på sitt modersmål och hitta orden på svenska
  • Använd digitala verktyg för att översätta ord och begrepp, visa eleverna strategier för att lära sig när de inte förstår.
  • Smaka på olika språk, uttala och var inte så fokuserad på att uttala ”rätt” (namn är en annan ska förstås), förmedla att kommunikationen är överordnad uttalet.
  • Synliggör elevernas modersmål på det ni har på väggarna i klassrummet.
  • Uppmuntra elever att skriva på sitt modersmål och sedan med hjälp av studiehandledare/modersmålslärare översätta sin text. Då lär sig eleven den svenska som motsvarar elevens kognitiva nivå.

Vill du slå hål på flera myter kring flerspråkighet, titta gärna på föreläsningen med Eva-Kristina Salameh, med.dr och leg. logoped som föreläser om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Hon avfärdar myter och berättar om vilka metoder som kan användas för bedömning av flerspråkiga barn med språkstörning

http://www.ur.se/Produkter/184554-UR-Samtiden-Lika-varde-Stod-for-flersprakiga-barn

Vill du läsa mer om hur jag använder mig av modersmålet som resurs i elevernas språk- och kunskapsutveckling har jag flera inlägg att dela med mig av:

https://frokenhulya.wordpress.com/2012/09/02/ett-namn-moter-perspektiv/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/29/flersprakighet-en-rikedom/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/hur-skaller-en-hund-pa-ett-annat-sprak/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/12/07/vart-bidrag-till-laslyftet-skonlitteratur-med-nyanlanda/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

 https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

https://frokenhulya.wordpress.com/2013/11/12/valla-jag-forstar-studiehandledning-i-mitt-klassrum/

Sparad i Alla inlägg, Kartläggning, Modersmål

Modersmålets betydelse & flerspråkig kartläggning

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM anordnar kursen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för modersmålslärare och specialpedagoger/speciallärare. Eftersom jag och min kollega går kursen delar jag i det här inlägget med mig av vad vi fick ta del av under första kurstillfället på SPSM i Göteborg.

Kursen inleddes med att kursledarna (Fahimeh Behesthi, Charlotta Möller) berättade om vilka uppgifter och skyldigheter SPSM har. Förutom information om själva kartläggningsmaterialet fick vi en genomgång om flerspråkighet, betydelsen av elevens modersmål och utvecklingsområden för flerspråkiga elevers måluppfyllelse.

Bakgrund

Det kan vara svårt att veta vad som är vad när man arbetar med elever som flerspråkiga eller nyanlända. Är det bristande språkkunskaper eller är det annat som ligger bakom? Den frågan har jag ställt mig några gånger. Det handlar inte om att man vill diagnostisera men man behöver veta om det är det nya språket som är svårt eller om det är svårigheter som finns oberoende av det nya språket. Det gäller att vara vaksam så att elevens flerspråkighet inte blir en ursäkt och förklaringen till svårigheter som kan bero på annat. På kursen refererade SPSM till Myrberg (2009) som menar att det är viktigt att identifiera svårigheter tidigt. Annars finns risken att eleven även blir resistent till god pedagogik. I Skolverkets allmänna råd, Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd står det att det är viktigt att man i utredningar av flerspråkiga elever samarbetar med modersmålsläraren eller tolk, för att få så god bild som möjligt av elevens kunskaper. Därav ska materialet för kartläggning användas på elevens starkaste språk.

Skolinspektionen

Enligt Skolinspektionens granskning finns det flera utvecklingsområden för att flerspråkiga elever ska högre måluppfyllelse. (ursäkta bildkvalitén)

Modersmålets betydelse

Det togs också upp att elevens starkaste språk är en tillgång som borde användas i all undervisning. Även forskare är eniga i att ett starkt modersmål underlättar och berikar andraspråksinlärningen. Bland annat nämndes en skola i Norge som erbjuder eleverna modersmålsundervisning varje morgon eftersom de hade märkt att det ger goda resultat i elevernas övriga ämnen.

IMG_6455-1

Kartläggningsmaterialet

Kartläggningsmaterialet som SPSM erbjuder, med tillhörande tvåspråkiga lärarhandledningar och elevhäften med prov är från början utvecklat av Liv Bøyesen vid Nasjonalt senter for flerkulturell opplaering (NAFO) i Norge. Materialet (inte alla modersmål) är översatt till svenska. Kartläggningen ska ske på eleven starkaste språk och det finns material på flera språk. För mer information om kartläggningsmaterialet finns på SPSMs hemsida. Materialet är avsett för elever som man misstänker är i svårigheter.

Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i att kartlägga flerspråkiga elevers läs- och skrivförmåga på modersmålet för att bättre kunna upptäcka specifika läs- och skrivsvårigheter. Målet är att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse för flerspråkiga eleven i alla ämnen. Det är viktigt att tänka på vad som är syftet med att använda materialet.

  • Vilket är elevens starkaste språk?
  • Vilken undervisning har eleven fått ta del av innan?
  • Hur följer vi upp testresultatet?
  • På vilket sätt fortsätter vi att arbeta utifrån de brister vi ser?

Viktigt att tänka på är att inte jämföra elevernas resultat med andra elever från samma land- det är fler faktorer som är av betydelse. Elevens språkinlärningshistoria som kultur, traditioner, skiljer sig. Även språkets struktur skiljer sig därav är jämförelser inte något man rekommenderar. Enligt SPSM kritiserar forskare jämförelser mellan fler- och enspråkiga eleven men även jämförelser mellan flerspråkiga elever kritiseras.

Det jag tar med mig av kurstillfället är att

  • elevens starkaste språk är av betydelse för all inlärning
  • skolan borde organiseras så att elevernas modersmål utvecklas och används i högre grad
  • man bör fundera kring hur, vad och varför man använder kartläggningsmaterial och hur man går vidare när man har kartlagt

På återseende!

Hülya Basaran

Sparad i Alla inlägg, Modersmål

Flerspråkighet – en rikedom!

När man som jag arbetar med nyanlända elever som är nybörjare i svenska är det fullt naturligt att det inte enbart är svenskan som tar plats i klassrummet. Jag har alltid arbetat i språkrika klassrum och sett vilken rikedom det är. I klassrummet och i mötet med mina elever och vårdnadshavare tar jag varje tillfälle i akt för att förmedla hur viktig alla språk som eleverna talar är, speciellt modersmålet.

Synen på flerspråkighet har dessvärre inte utvecklats nämnvärt.

Den dagen då flerspråkighet förknippas med skolframgång och flerspråkighet ses som en tillgång i samhället- då har vi kommit långt!

I sin senaste krönika i tidningen Alfa skriver Anna Kaya om flerpråkighet och om att det är en enspråkig norm i ett flerspråkigt samhälle. Läs den här!

Foto: Flickr: woodleywonderworks
Sparad i Alla inlägg, Modersmål

Om att språka på modersmålet

I skolans värld tar vi många gånger för givet att flerspråkiga elever klarar sig bra om de kan översätta eller får hjälp med att översätta ord och fraser till sitt modersmål. Men det är inte så enkelt. Att man är flerspråkig innebär inte att man har ett välutvecklat modersmål- eller ett utvecklat skolspråk på sitt modersmål.

Forskare menar att ett välutvecklat modersmål ger bättre förutsättningar att lära sig andra språk.  Intresset för flerspråkighet bland forskarna och allmänheten är stort. Som flerspråkig person (turkiska, svenska), förälder med barn som är flerspråkiga och som lärare på en språkrik skola får jag dagligen ta del av fördelarna med flerspråkighet och vinsterna med att ha ett välutvecklat modersmål. I min yrkesroll märker jag vilken betydelse modersmålet har när man lär sig ett andraspråk.

I det här inlägget delar jag med mig lite hur man kan göra för att utveckla modersmålet hos sina barn om man är flerspråkig.

Samtal- Samtala och kommunicera på modersmålet i olika sammanhang genom social interaktion där barnet är språkligt aktiv. Ställ inte enbart frågor som kan besvaras med ja eller nej. Låt samtalen vara kreativa i både form och innehåll vilket sker naturligt när barnen träffar släktingar, vuxna och får ta del av ord från olika diskurser, umgängen. Berätta för barnet vad som kan sägas och hur och låt barnet vara delaktig i de konversationer som sker på modersmålet.

Ge instruktioner på modersmålet, undvik att förenkla- förtydliga istället.

Läs, återberätta, lyssna- Berätta sagor berättelser eller om roliga händelser för barnet på modersmålet.

Läs/titta på film på modersmålet och låt barnet återberätta handlingen. Barnet kan återberätta hur han/hon gjorde vid olika tillfällen. Låt barnet återberätta om vad som har hänt under dagen. Stötta barnet.

Läs böcker på modersmålet, är det för svårt kan du läsberätta- det vill säga läsa och återberätta. Försök att hitta sådant som barnet är intresserad av. Det kan också vara ungdomstidningar, roliga historier eller faktaböcker om husdjuret etc.

Sjung- Lyssna på musik på modersmålet och sjung med. Skriv av låttexterna eller låt barnet söka efter låttexterna på nätet. Sjung med (även om det låter förfärligt). Prata om texten och om artisten. Väck barnets intresse för musik på modersmålet. Fråga om ord som du tror är nya för barnet, sätt orden i nya meningar. Lek med texten, byt ut ord eller skriv en ny text till musiken.  Sjung karaoke. Det finns mycket bra på Youtube.

Lär barnet ramsor på modersmålet.

Kodväxla- Att kodväxla innebär kort att växla språk i samma kontext. Tidigare har man sett ned på detta fenomen och hävdat att det beror på talarens otillräckliga kunskap i det ena språket. Men dagens forskning visar att kodväxling sker på ett systematiskt och grammatiskt medvetet sätt. Undersökningen inom kodväxling är bred och delas in i olika grupper.

Den senaste forskningen gläder mig eftersom jag själv alltid (med dåligt samvete) har kodväxlat på olika sätt och även uppmuntrat mina barn att kodväxla. Vi har till och med tillämpat turkisk grammatik på ord i svenska och använt det i ”turkiska meningar”. Ett ord vi använder är tex ”jacka” och om vi då ska säga ”ta på dig jackan” säger vi det på turkiska men använder vi en ändelse från turkiskan på ordet ”jacka” på svenska: Jackani giy. Detta kan tänkas vara svårt för barnen att förstå vilket som är vilket- men enligt mina erfarenheter de lär sig i ett ganska tidigt skede vad som är vad och kodväxlar inte på samma sätt till personer som inte kan båda språken.

Att kodväxla kräver grammatiska färdigheter och skapar (enligt mina erfarenheter) språkmedvetenhet hos barnet.

Uppmärksamma skillnader- Ibland direktöversätter man fraser från sitt modersmål eller tvärtom, vilket kan låta lite tokigt- detta märker jag ofta i min yrkesroll och uppmärksammar eleverna på att man använder språket på olika sätt. Det kan tex vara:

I svenska säger vi att vi har hål i tanden- i turkiskan säger vi att man har en rutten tand eller att man har en ”ruttenhet” i tanden.

På svenska heter det ”sitter i fängelse” på turkiska använder man ”ligger i fängelse”.

I svenskan beordrar vi ofta med en fråga; kan du öppna fönstret- i andra språk är man rakt på sak vilket kan upplevas att man är för hård.

Uppmärksamma bokstäverna och bokstavsljuden- vilka bokstavsljud har modersmålet- vilka bokstav/bokstäver har samma ljud i svenskan?

Grammatik- Man behöver inte vara duktig på grammatik för att jämföra strukturer i olika språk. Ta en mönstermening och jämför;  ”Jag cyklar till skolan”- var hamnar orden på modersmålet, på samma plats som i svenskan?

Uppmärksamma vilken ordföljd svenskan har jämfört med modersmålet. Använd en mening på båda språken för att se ordföljden. Använd tvärtom, prata modersmålet med svensk ordföljd eller tvärtom!

Om språket är agglutinerande (språk som ändrar form med ändelser) så lek med språken- lägg till ändelser från modersmålet på svenska ord- hur låter det?

Språka på- Som förälder kan jag inte förlita mig på att enbart modersmålsundervisningen en timme i veckan är tillräckligt för att mitt barn ska behärska sitt modersmål i olika sammanhang. Det kräver därför aktiviteter kring modersmålet.

Glöm inte att väcka lusten hos barnet för sitt modersmål. Ha tålamod och låt barnet svara på svenska men uppmuntra barnet att kommunicera på sitt modersmål. Ett välutvecklat modersmål ger förutsättningar för barnet att lära sig andra språk. Att vara flerspråkig innebär förutom att kunna tala flera språk- också att man ingår i olika kulturella kontexter, kontexter där kommunikationen har betydelse. Språk handlar förutom om att behärska språket också om att skapa och stärka sin självkänsla och identitet.

Se flerspråkighet som en rikedom, för det är det! Att behärska sitt modersmål handlar inte enbart om att lära sig det utan det handlar om att lära sig det genom att använda det!

Här kan du läsa mer om fördelarna med flerspråkighet.

Här kan du läsa mer om modersmål på skolverkets sida om modersmål.

20130811-101924.jpg
En bild från kylskåpet- kodväxling kan även ske så här, enligt mina barn.