En dag i parken- träna svenska och läsförståelse med bilder!

Vi har jobbat med ord och begrepp utifrån årstider och vad man kan göra respektive årstid. Det här inlägget utgår från en illustration föreställande en sommardag i parken. Jag arbetade med den här illustrationen med nyanlända elever på Välkomsten strax innan sommarlovet i slutet på vårterminen 2015.

Illustrationen är från läromedlet Tala svenska direkt. Läromedlet Tala svenska direkt är ett läromedel för muntlig inlärning i svenska som andraspråk.  Det är ett läromedel som jag har med mig från min tid som lärare på SFI. Läromedlet är upplagt kring samhällsinriktade och språkliga teman och har en systematisk metodik för muntlig inlärning. Bildordboken innehåller över 700 färgbilder som spänner sig över områden som mat, kläder, bostad, besök i affär, skola, yrken, hälsovård, traditioner, natur samt olika grammatiska moment. Jag använder de delar som passar min elevgrupp och kompletterar bilderna med övningar som jag själv skapar till bilderna. Mitt syfte är med att använda boken är att spegla de detaljrika bilderna på tavlan, och ha bilden som utgångspunkt för det talade och skrivna språket. Jag speglar bilden med dokumentkameran och kompletterar med övningar.

Så här är uppgiften upplagd:

1. Gemensam bildpromenad
2. Arbete i par, slå upp ord i de färdiga fraserna.
3. Koppla ihop fraser med rätt person/personer på bilden.
4. Utveckla fraserna till meningar genom att sätta rätt pronomen framför frasen. Ska det vara han, hon eller de?
5. Skriv en fråga till meningen genom att använda frågeord och välja rätt pronomen.
6. Arbeta i par, fråga-svar.

Förutom att träna på svenska har eleverna fått vara aktiva genom en uppgift som kräver att eleverna använder översättningsverktyg som hjälp.

Gemensam bildpromenad

Bilden finns speglad på den interaktiva tavlan. Tillsammans pratar vi om vad vi ser på bilden. Tillsammans kan uttrycka ord och begrepp som de har lärt sig. Vi börjar med substantiv, går över till verb och vi går igenom pronomen han, hon och de. Vi tittar på pronomen på olika språk som finns uppsatt i klassrummet.

Arbete i par- koppla fraser med illustrationerna 

Eleverna får listan med fraserna. De har iPad och kan översätta från sitt modersmål till svenska. De översätter de svenska ord som de inte förstår. Eleverna har klippt ut fraserna och lägger de på bilden där det stämmer överens med bilden.

Utveckla fraserna till meningar

Arbetet fortsätter med att eleverna skriver rätt pronomen framför frasen. De väljer mellan att skriva han, hon eller de.

Skriv fråga

Eleverna får träna på att skriva en fråga till varje mening. De får använda sig av han, hon eller de. Eller så kan de välja att använda flickan, pojken, kvinnan, mannen. Genom att skriva fråga får eleverna träna sig på att använda samma frågeord, VAD, flera gånger.

 

Arbeta i par, fråga- svar

Eleverna jobbar i par. En elev ställer frågan och en elev svarar. De turas om flera gånger så att alla elever får möjlighet att fråga och svara.

Filma och spela in berättarröst

Eleverna får filma bilden och berätta vad de ser på bilden.

Filer med påståenden och uppgifter är skapade i Google drive, om du har tillgång till bilden kan du använda dig av samma dokument som vi använde:

Sommariparken (2)

Andra bilder:

Jag har börjat samla bilder som jag kan använda som utgångspunkt i elevernas språkutveckling. Min lista med bilder hittar du här: https://www.pinterest.com/hulbas/samtalsbilder/

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

Sekvensbilder används flitigt  i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.

Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.

Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).

Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).

Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.

Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.

Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:

• klippa ut bilderna
• lägga bilderna i ordning
• berätta till bilderna
• limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
• Skriva till varje bild
• Rita en framsida

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.

Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.

Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉

Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.

Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.

Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube:

Hitta olikheter- utveckla svenskan!

 

En populär uppgift som är språkutvecklande är att arbeta med nästan snarlika bilder som har några olikheter. Att arbeta med nyanlända elever som är nybörjare i svenska kräver att man planerar in övningar där eleven uppmuntras till att tala svenska. Det här är en övning som kräver att eleven ska uttrycka sig på svenska. Vilket de också gärna gör, uttrycker sig på svenska.

Så här gör vi:

Jag har två snarlika bilder uppe på smartboarden. Eleverna får svara på vad som är olika. Tanken är att de ska tala svenska alltså inte peka, eller komma fram till tavlan för att ringa in. De ska säga vad som är felet och jag ska ringa in. Om de inte kan ordet får de säga vilken färg det har eller var på bilden felet är. Det är en populär övning där många gärna vill svara. I början på elevernas språkutveckling jobbar vi tillsammans där eleverna får stötta varandra för att hitta ord och begrepp på svenska. Den här övningen är också ett bra sätt att träna prepositioner. Jag upprepar orden och eleverna säger efter mig under hela övningen.

Nästa steg i språkutvecklingen är att arbeta med två snarlika bilder två och två där eleverna utan att visa bilden beskriver bilderna för varandra för att hitta olikheterna. Den här övningen finns i Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet” och kallas där för skärmövning.

Hur hittar jag bilder?

• Köp en språklåda som heter Differento- vad är skillnaden från Sica förlag. Scanna bilderna till Smartboarden eller fota för att spegla till tavlan. Har dokumentkamera/Ipad kan du fota med den.
• Googla finn fem fel och lägga in bilderna på Smartboarden (eller annat program som man använder). Google gärna på engelska (find differences) för större utbud 😉
• Språkmosaik har bilder i sitt kopieringsunderlag.

Här är bilder hur det kan se ut på Smartboarden:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Besök av Skolverket

Vi har haft besök i klassrummet!

Skolverket har besökt oss för att filma hur vi arbetar med texter. Tio elever som går på Välkomsten och är nya i svenska skolan och jag  har medverkat. Vi har jobbat med boken Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf.

Vi har under lektionstillfället visat hur vi samtalar före, under och efter läsning. Vad vi gjorde den dagen kan ni se på filmen när den publiceras på Skolverkets sida Läs och skrivportalen. Läs och skrivportalen är en satsning med syfte att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga.

Träna på att återberätta vår dag

Det var en fredag som Anna Österlund från Skolverket och Magnus och Robert från Teknomedia besökte oss. Jag tog en del bilder för att kunna samtala om vår dag efteråt. Vi har med utgångspunkt i fotografierna tränat oss på att återberätta vad som hände den fredagen. Sedan har vi utifrån sexfältaren samtalat och skrivit en gemensam text om vår spännande dag. Eleverna har även fått illustrera till texten. Sedan samlade vi allt på en plansch som vi har satt upp i klassrummet!

Nedan kan du se resultatet!