Sparad i Alla inlägg, IKT

I mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt & digitala verktyg

Digitala verktyg går att kombinera med språkutvecklande arbetssätt och öppnar upp för en sociokulturell miljö med aktiva elever med lärande i fokus. Att arbeta med samma sak på olika sätt, att repetera och utgå från talspråket (och kroppsspråket) som en bro in till skriftspråket med uppgifter från elevernas upplevelser skapar sammanhang för språkligt lärande. Digitala verktyg är inte en ”happening” i klassrummet- utan det är verktyg som används av lärare och elever, som stöd, för att förbereda övningar, frågesport, översättningsverktyg, bilder, talsyntes mm. Digitala verktyg är något som vi använder oss dagligen i lärandet ibland blir det ett verktyg i lärarens förberedelser och ibland i elevens lärande.

Att använda digitala verktyg med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt är just vad det här inlägget handlar om.

Nedan följer exempel på arbetssätt för en grupp elever som går sina första åtta veckor i årskurs 4-6 på Välkomsten. En arbetsgång som tar sin utgångspunkt i en utflykt till pulkabacken som jag och min kollega har planerat och arbetat med tillsammans.

  • Utflykt, fotografering (kamera/ Ipad).
  • Bildspel, samtal till fotografierna (smartboard).
  • Sexfältare, med frågeord på elevernas modersmål samt svenska (översättning med lexin och google translate).
  • Gemensam text utifrån sexfältaren med tidsord (skrivprogram, talsyntes).
  • Bilderbok, en bok med bilder från utflykten och vår gemensamma text, samt fri skrivning.
  • Sönderklippt text, som används tillsammans med sexfältaren.
  • Lucktext, verben plockas bort från den text vi har skrivit tillsammans.
  • Digital lucktext (Webbtjänsten, Kahoot).
  • Korsord, lucktext på texten, sök verben (digitalt konstruerad, skolplus).
  • Sök verben (digitalt konstruerad, Skolpus).
  • Plansch med foton och gemensam text (planschmall i Pages app).

Utflykt

Under en utflykt till pulkabacken fotograferar vi samtliga aktiviteter vi gör med eleverna. Vi kommunicerar, samtalar och sätter ord på allt vi gör.

Bildspel

Vi tittar tillsammans på fotografierna från utflykten och samtalar om vad vi har gjort. Bilderna presenteras i den ordning som vi har upplevt allt. Vi sätter ord på saker och ting samt på allt vi har gjort. Vi bekantar oss med tidsord (först, sedan, till slut).

Vad ser vi på fotot? Vem är på fotot? Vad gjorde vi? Hur kändes det?

(eleverna kan också få fotografierna och placera dessa i rätt ordning med tidsord som hjälp)

Sexfältare

Sexfältare med frågeord på elevernas modersmål samt svenska. Vi svarar på frågorna i sexfältaren från kopieringsunderlaget i Låt språket bära (Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring). Eftersom elevernas modersmål/starkaste språk används som resurs i deras språkutveckling har jag använt mig av översättningsverktyg för att slå upp frågeorden på de språk som finns representerade i klassen. Foton från utflykten finns med som stöd. Alla elever får uttala frågeorden för sitt språk högt. Vi går från muntligt berättande till skriftspråket.

Hur ska vi formulera oss? Vilket ord är ”göra-ord, verb”? Varför heter det ”värmde” och inte ”värmer”? Vad vill frågeorden ha svar på?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gemensam text

Vi skriver en gemensam text utifrån vårt samtal som hade sin utgångspunkt i fotografierna från utflykten och frågeorden från sexfältaren. Vi skriver texten och ska sedan skriva in de tre tidsorden först, sedan, till slut. Jag förklarar vad som händer i en mening när tidsord placeras. När eleverna har fått föklarat verbets placering kan de tillsammans utan min hjälp placera in övriga två och ändra ordföljden. Vi jobbar med språket, med innehållet och formen.

Hur formulerar vi oss? Vad ska vi ha med och varför just det? Vad händer med ordföljden när vi lägger in tidsord? Var ska vi ha in tidsorden?Kan vi testa på flera meningar?

Här kan man med fördel använda sig av talsyntes och talande tangentbord när man skriver så att eleverna får lyssna på texten som växer fram.

 

gemensam textBilderbok

Eleverna skapar en bilderbok med den gemensamma texten. De kan skriva fritt till en bild samt lägga till text på övriga bilder som vi har skrivit till. Eleverna får använda översättningsverktyg i sitt skrivande.

Eleverna jobbar individuellt och har den gemensamma texten som stöd.

IMG_7534

Sönderklippt text

Den gemensamt skrivna texten klipps isär och eleverna placerar in texten på rätt plats i sexfältaren. Den sönderklippta texten ska placeras vid rätt frågeord så att det besvarar det som efterfrågas med frågeorden.

Lucktext

Den gemensamma texten blir en lucktext där alla verb är borttagna.

lucktext

Digital lucktext

Meningarna från lucktexten används för att skapa en frågesport i Kahoot. Det är elevernas gemensamma text som vi har skapat en digital lucktext av, en quiz. Kahoot är ett digitalt responsverktyg på webben som man kan använda sig av för att skapa olika övningar.

Varje fråga innehåller en mening med en lucka istället för verbet samt att våra foton från utflykten finns med som stöd. I svarsalternativen finns fyra verb att välja mellan. Med Kahoot kan eleverna jobba enskilt, i par eller i grupp men man besvarar frågorna samtidigt. Eleverna loggar in och använder Ipad som responsverktyg och jag startar frågorna på datorn och projektorn.

Innan vi startar frågesporten repeterar vi genom att  läsa vår gemensamma text, sedan läser vi texten med luckor och väljer rätt verb till luckan tillsammans därefter startar Kahoot. Eleverna vill gärna delta i frågesporten flera gånger för att förbättra sitt resultat. Det är ett lustfyllt sätt att repetera övningarna. Länk till vår Kahoot om utflykten: https://play.kahoot.it/#/k/c3205289-5086-4e4e-bdf2-95bef26b6b96

IMG_7539

Korsord

Jag skapar korsord av lucktexten på Skolplus. Korsordet skapas på två nivåer. Ett med verben synliga längst ner och ett korsord utan några synliga verb. Genom korsordet möter eleverna meningarna ännu en gång. De fåt ta ställing till vilket verb som ska in i meningen samt träna stavning genom korsordet (man behöver köpa licens för tjänsten i Skolplus, annars kan man använda sig av www.puzzle-maker.com)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sök verben

Jag skapar ”sökövning” av den gemensamt skrivna texten. Det gäller att hitta verben bland alla bokstäver! En rolig extrauppgift! (skapa sökövning på  www.puzzle-maker.com)

Plansch

En plansch skapas av våra fotografier och den gemensamma texten. I appen Pages finns det mallar som kan användas för olika ändamål. Planschen sätts upp bland elevernas bilderböcker.

pages

 

Eleverna har fått repetera för att lära sig svenska. Att repetera gynnar elever när de får möta ord, meningar och fraser på olika sätt och känna igen och känna att de lyckas.

Nästa steg är att jobba med att skapa nya meningar med de ”göra-ord”, verb som eleverna har lärt sig. Att vi har bilderböckerna och planschen uppsatta i klassrummet lockar eleverna till läsning. När vi sedan ska skriva en instruerande text kan vi jämföra den nya texttypen med den återberättande text vi har skrivit tidigare!

Fler inlägg som handlar om arbetet med olika texttyper hittar du här:

Brev: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Återberättande text: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

Faktatext: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

Komponentrapport: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

 

Sparad i Alla inlägg, ipad

Appar för språkutveckling med nyanlända

Här kommer några exempel på appar som vi använder med nyanlända elever i deras språkutveckling!

För fler tips på appar kan du se mina boards på Pinterest, dessa uppdaterar jag kontinuerligt: http://www.pinterest.com/hulbas/ Se boards som börjar på Appar.

U-talk Classic svenska

I appen kan man lyssna på grundläggande ord och fraser på svenska som är visualiserade med bilder. Appen innehåller interaktiva övningar inom olika kategorier och övningarna har olika svårighetsgrader.  Appen ger feedback och synliggör även lärprocessen med poängsystem på en linje.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/utalk/

Svenska på en månad

Svenska på en månad är en app med färdiga områden som heter lektioner i appen. Lektionerna är sorterade i olika kategorier: allmänna ord, färger och proportioner, pronomen, temperatur, möbler, familj mm. Man kan välja att träna innehållet med olika metoder. Appen går även att användas till genomgångar med syfte att samtala kring bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/svenska-pa-en-manad/

Bitsboard

En mångsidig app för att träna språket. Antingen kan man ladda ned färdiga flaschcards från biblioteket och ändra eller skapa egna. När man skapat flaschcards med bilder, text och ljud kan man öva med flera olika metoder.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/?s=bitsboard

 Making Sequences

Använd befintliga sekvensbilder eller så kan man lägga till egna bilder, text och ljud. Man kan träna svenska genom att samtala eller skriva till bilderna, träna på att återberätta en händelse med tidsord eller att skriva en instruktion till bilderna.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/making-sequences/

542362472

Se bokstavsljuden

Tränar fonologisk medvetenhet. Appen har två användningsområden. Ett för uttalsträning då man kan lyssna på bokstavsljuden med animationer på hur munnen och tungan skapar ljuden. Det andra användningsområdet bygger på att kunna identifiera begynnelsebokstaven i olika ord.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/se-bokstavsljuden/

 

Bokstavspussel

App som tränar den fonologiska medvetenheten genom att dra bokstäver till rätt plats. I appen ingår bilder och det går att skapa egna övningar genom att lägga till bilder, text och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/bokstavspussel/

Alfavux

App för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet. Förutom att träna på att läsa och skriva ökar eleven ordförrådet.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/alfavux/

Imovie

Intuitiv och enkel app för att berätta med film. Det finns färdiga mallar inom olika teman. I appen kan man skapa filmer med elevernas egna illustrationer, foton eller genom att filma.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/imovie/

Skolstil 2

Åldersneutral- skrivapp med talsyntes- skriv i appen och få texten uppläst, dela sedan texten i appen Explain everything  för att bifoga bild, rita till och spela in när du själv läser texten!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/skolstil-2/

Explain everything

Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller så skapar ni en gemensam berättelse. Appen är intuitiv och det är fantasin som sätter gränser. Infoga texten som eleven har skrivit i Skolstil2 och fortsätt med illustrationer och inspelning av ljud. Kombinera bild, text, video och ljud.

Läs recension: http://www.skolappar.nu/explain-everything/

Book Creator

Skapa böcker genom att infoa text, bild, ljud eller rita i appen.  Böckerna kan publiceras som e-pub om skolan har ett e-bibiotek. Se elevbok här: http://kronanskola.bookis.se/brand/mowlid-abdi-ali/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/book-creator/

Pages

Skapa snygga textdokument utifrån mallar. I appen kan man  kombinera text, bild, former, diagram och tabeller. Exempel på arbete med appen: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Läs recension: http://www.skolappar.nu/pages/

 

432537882

 Comic life

Skapa egna serier med bilder och text. Infoga pratbubbla och bildeffekter!

Läs recension: http://www.skolappar.nu/comic-life/

Sparad i Alla inlägg, Konferenser

Tankar från #SETT2014

(SETT– Scandinavian Educational Technology Transformation- Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativt lärandet).

Det har varit lärorikt på många ”SETT” 🙂 Jag har fått ta del av erfarenheter och tankar genom föreläsningar av lärare som har delat med sig av sina erfarenheter, dessutom har jag träffat skolfolk som jag har kommunicerat via sociala medier.  Jag har också fått hålla i en föreläsning där jag har delat med mig av mina erfarenheter med att använda blogg och digitala verktyg i nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Det är härligt att vara en del av den utveckling som sker kring nyanlända elevers lärande, och extra kul när personer jag aldrig träffat kommer fram och presenterar sig för att skapa nätverk.

Nedan kommer lite tankar om de föreläsningar jag fick lyssna på. Det var naturligtvis många många fler föreläsningar som lockade, men vissa föreläsningar köade jag bort- jag kom inte in eftersom det blev fullt 😦

Teach for India!

Srini Swaminathans föreläsning:  ”Magic, joy and dreams” var en känsloresa. Srini är lärare i Indien som nu arbetar i den ideella organisationen Teach For India. Srinis föreläsning var den föreläsning som gick rakt in i hjärtat, som berörde och påverkade mig mest. Jag tror inte någon lämnade salen oberörd!

Srini berättade hur tacksam han var för att hans mamma-  trots att de levde under svåra förhållanden- stöttade och motiverade honom för att studera, eftersom utbildning gör stor skillnad i en människas liv.  Utbildning skapar handlingsfrihet för individer och skapar möjligheter för att ta sig ur förhållanden man inte valt att leva i.

Tacksamheten han kände för moderns kamp för honom valde han att gottgöra genom att studera till lärare och arbeta på skolor på tuffa områden, områden där lärare gärna inte väljer att arbeta. För att kunna göra den skillnad som modern gjort i hans liv- ville alltså Srini gottgöra genom att göra skillnad i andra barns liv.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Srini berättade att det i dessa områden är ganska vanligt att barn enbart studerar i fem år och sedan hoppar av sin utbildning- och att hans vision var att motivera dessa barn och ungdomar att studera med lust och glädje. Han menar att det ska vara roligt att gå i skolan. Vi fick se filmklipp på hur elever tog sig till skolan barfota i monsunregnet, och hur de uttryckte sin glädje över att få gå i skolan. Det handlade om den inre motivationen som segrade över de yttre förutsättningarna. Barnen ville gå i skolan.

Jag blev imponerad över hur Srini använde de näst intill obefintliga resurser som fanns för elevernas lärande. Han visade förkläden som användes som mobil-whiteboardtavla, Bollywoodplanscher som blev filmduk och hur 42 elever använda sig av en (!) laptop i klassrummet. Srini delade också med sig av hur han trots astma deltog i en löptävling för att vinna en Ipad, ett lärverktyg som då var relativt ny och dyr. Srini kämpade för att vinna den för att han skulle kunna använda den i klassrummet med eleverna.

Trots att det handlar om Indien och förutsättningar som vi troligtvis aldrig kommer att utsättas för i den här delen av världen fanns det mycket i Srinis föreläsning som man kan omsättas till den egna verksamhet. Jag blev helt tagen av den pedagogiska och didaktiska kreativitet som han visade exempel på. Han förmedlade också hur viktigt det är med utbildning och vilken skillnad det kan göra i en persons liv. Och vilken betydelse lärare har för att göra skillnad!

Något som är likt min verksamhet är exempelvis hur två geografiskt nära områden kan ha olika socioekonomisk status, olika skolresultat med stor skillnad på måluppfyllelse. Olika förhållanden som barn inte har valt att växa upp i, men som kan förändras med utbildning, eftersom utbildning skapar förutsättningar för delaktighet i samhället. Att arbeta i ett så kallat ”segregerat område” här i Sverige innebär utmaningar som utifrån sett kan uppfattas som ”problem”. Men jag tänker att  jag som lärare inte kan påverka de yttre förutsättningarna- heller inte skylla på de yttre förutsättningarna. Jag väljer att arbeta med elevernas inre motivation i kombination med att ha höga förväntningar som med val av arbetssätt måste vara realistiska. Även glädjen som mina elever visar över att gå i skolan är på många sätt lik den glädje som Srinis elever visar. En annan likhet är att det är lärarens uppgift att skapa glädje och omvandla olika resurser till pedagogiska resurser för elevernas lärande. Det handlar sammanfattningsvis om lust, glädje och motivation till lärande oavsett barn, land och område.

Internet i skolvardagen- hur och varför?

Kristina Alexanderson arbetar som chef för Internet i skolan på stiftelsen för Internetinfrastruktur samt att hon är Creative Commons Seriges ombudsman. Många av oss känner henne via Webbstjärnan. Jag har via Twitter varit i kontakt med Kristina och ställt frågor i mitt och elevernas arbetet med klassbloggen. Supporten har fungerat kanonbra där jag har fått svar snabbt.  Kristina berättade om vikten av att skolarbetet är meningsfullt och ”på riktigt”. Webbstjärnan är en enorm resurs där lärare och elever kan ta del av filmer, och visuella beskrivningar vad som är viktigt att tänka på när man publicerar på Internet. Att börja arbeta, skapa, publicera och kommunicera på Internet istället för att ”läsa om” hur man ska göra skapar en större medvetenhet hos både lärare och elever. Jag är imponerad över det arbete som sker i Webbstjärnan och hur betydelsefullt det är för att främja och utveckla internetanvändningen i skolan.

Det flerstämmiga klassrummet- verklighet med digitala verktyg

Jag lyssnadeäven på Katarin Lycken Reuters föreläsning: Det flerstämmiga klassrummet- verklighet med digitala verktyg. Katarina arbetar som förstelärare på Östra Reals gymnasium och Guldäpplepristagare 2013. Jag kände igen mig när hon berättade hur webbresurser hade förändrat hennes sätt att arbeta. Effekterna Katarina lyfte var bland annat att:

  • HUR, VAR och När förändras när IT kan förpacka lärande på andra sätt
  • flippade klassrum är demokratisering av lärande
  • IT skapar flerstämmighet

Katarina berättade om hur filmade lärargenomgångar, flippat klassrum, med filmer som eleverna kunde ta del av innan lektioner förändrade läraktiviteterna i klassrummet eftersom förarbetet, det vill säga att titta på filmer skapar utrymme för att elever blir mer aktiva i klassrummet. Hon beskrev hur klassrummet och arbetssättet blir flerstämmigt. Digitala verktyg bidrar till exempel till att vi behöver tänka till om placeringen för olika aktiviteter när  eleverna  inte bara ska sitta och lyssna. Dessutom delade Kristina med sig av en del praktiska tips som att skriva namn på kortlek och förbereda placering av eleverna innan – med syfte att eleverna ska diskutera med varandra och inte alltid med kompisen som de alltid väljer att sitta med.

Sammanfattningsvis har de varit lärorika dagar som jag genom det här inlägget ville dela med mig av. Vill du läsa om min föreläsning har Annelie Drewsen skrivit om den på Pedagog Stockholm. Länk finns här.

 

Sparad i Alla inlägg

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever –  med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. 

Det övergripande syftet i förberedelseklassen är:

  • formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Innehåll:

  • Faktatexter för barn och hur deras innehåll organiseras, deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
  • Utveckla ordförrådet och kunna använda begrepp som förekommer i faktatexter som barn- unge, han-hane, hon-hona mm
  • Skapande av texter där ord och bild samspelar

Cirkelmodellen

I det här upplägget har vi använt oss av de planeringsmodeller som finns att skriva ut i tillhörande DVD till  Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson och Anniqa Sandell.

Bygga upp kunskaper i ämnesområdet

  • Vi skapar en tankekarta med utgångspunkt i frågan: Vad vet vi om djuret?  Vi listar: Vad ska vi lära oss om djuret? Vi jämför vår lista med planeringsmodellen (sexfältare: djur) från Låt språket bära. Nu har vi en komplett lista och vet vilken information vi ska söka efter.
  • Vi tittar på en film om Brunbjörnen från UR: http://www.ur.se/Produkter/178225-Vilda-djur-Brunbjorn Filmen och planeringsmodellen bidrar till att skapa förförståelse inför faktatexten. För elever som ännu inte har knäckt läskoden har vi utgått från en filmen och skrivit en kortare faktatext tillsammans utifrån planeringsmodellen. I den andra elevgruppen har vi arbetat med både film och faktatexter med större fokus på skriftspråket.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Studera texter inom genren för att få förebilder

  • Vi läser faktatext om brunbjörnen. Filmen skapar förförståelse om faktatexten, vi börjar med innehåll och går över till språkets uppbyggnad.
  • Vi fyller i planeringsmodellen och jämför med våra kunskaper vi fyllde i om djuret tidigare. Vi tittar på språket och dess stilistiska drag på olika sätt: analyserar text, jämför med en saga om djuret med övningar på smartboarden. Övningar som bygger på att kunna urskilja faktatext från exempelvis en saga. Vi lär oss vad något är genom att jämföra med vad det inte är. Vi jämför med saga, vilket vi har arbetat med tidigare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriva en gemensam text

  • Vi skriver en gemensam faktatext utifrån de uppgifter vi har fyllt på i planeringsmodellen. Hur ska vi formulera vår text? Vi diskuterar ordval, struktur och formuleringar.
  • Vi ritar bilder till våra texter. Att teckna djur är inte så lätt. Vi tar stöd för att kunna teckna med tips samlade från Pinterestboard och filmer skapad i appen Videoscribe. Länkar: Pinterest, Videoscribe . Det är ett enormt stöd att steg för steg kunna följa hur man kan teckna. Eleverna uppskattar stödet de får för att utveckla sin förmåga att teckna, de är (ofta) väldigt stolta och  nöjda över sitt resultat.
  • Vi skapar för mottagare, en faktafilm som även ger utrymme för att träna på uttal och visa på förståelsen av innehållet genom att skapa bilder som samspelar med text och ljud. Samt att eleverna pratar mycket när de arbetar med olika appar i lärplattan, det blir en form av ”lägereld” när de samarbetar för att skapa. Filmerna skapas i appen Imovie.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriva en individuell text

  • Eleverna arbetar individuellt/par/grupp och skriver en faktatext om valfritt djur med planeringsmodellen som stöd.  De skapar film i appen Imovie med sina tecknade bilder.Vi använder våra kunskaper om djuret samt våra tecknade bilder till att skapa filmer för att lära andra om djuret. Filmen om skogsharen nedan ingår i den här fasen, eleverna har arbetat i grupp med stöd av vuxen. Fler filmer/böcker är på gång.

Vi kommer att arbeta med faktatexter ett tag och eleverna kommer inte enbart skapa filmer utan även böcker i appen BookCreator så att andra kan låna deras faktaböcker på skolans E-bibliotek. När vi är ”klara” med arbetsområdet faktatexter om djur i skogen kommer vi att använda oss av kamratbedömning genom att eleverna får ta del av varandras filmer och böcker och bedöma utifrån two stars and a wish.

Nedan kan ni se filmerna. De finns även på klassens blogg: http://kronanfbk.wordpress.com/2014/03/06/faktafilm/

Elever i skolår 1 skapade den här filmen:

Elever i skolår 2 och 3 skapade den här filmen:
Elever i skolår 3 och 4 skapade den här filmen:

Sparad i Alla inlägg, ipad

Skapa med Pages

I det här inlägget vill jag tipsa om en app som tillhör en av mina favoriter. Det är appen Pages som jag använder ganska flitigt privat och i skolan.

I Pages kan man skapa textdokument och det går att infoga bilder, tabeller, diagram och former. Det finns många mallar att välja mellan. Man kan välja mellan olika mallar inom olika kategorier som mall till flygblad, affischer, cv, brev, rapporter, essän och mycket mer.

Det bästa med Pages tycker jag är just alla mallar som redan finns inlagda och som man kan börja arbeta i. Det underlättar arbetet väsentligt. Dessutom blir det snyggt utan att man behöver anstränga sig nämnvärt.

I klassen brukar vi skriva gemensamma texter utifrån det arbetsområde som vi arbetar med i klassen. Texten infogar jag sedan i den mall som liknar ett bildcollage, där infogar jag även bilder som vi har tagit eller som eleverna har ritat. Planschen sätter vi sedan upp i klassrummet. Fortsättningsvis kommer jag även att använda Pages som stöttning för eleverna genom att skapa planscher när vi arbetar med genrepedagogik, planscher som synliggör syfte, struktur och språkliga drag och som stöd när eleverna planerar sin text.

Min ambition är att eleverna ska använda Pages i olika ämnen, eftersom den även finns som app nedladdad på klassens Ipad. Det finns många möjligheter. Det finns mallar för brev, rapport, broschyrer mm och kan användas i fler ämnen än just svenska. En fördel är att man kan lägga till tangentbord under inställningar på paddan så att eleverna även kan skriva på sitt modersmål.  För utskrift mailar jag dokumentet och skriver sedan ut via en dator.

Jag har även använt mig flitigt av Pages, till exempel när jag skriver dokument som brev till olika ställen eftersom mallen ger ett proffsigt intryck. Nedan följer några exempel på hur det kan se ut:

En plansch om regler som vi har på skolan:

Pages kan också användas för att skapa försättsblad till elevernas skrivböcker (som de kan limma på en vanlig skrivbok). Det är smidigt att infoga bilder som man tar själv med kameran, eller spara ned bilder från exempelvis Flickr eller andra sidor med bilder som är fria att ladda ned och dela, se exempel:


Ju mer jag använder Pages desto fler sätt kommer jag på att använda appen.

Om du vill veta mer om appen kan du läsa recensionen som finns på Skolappar: Pages

Sparad i Alla inlägg, IKT

Tips – Digitala spåret

För att träna svenska är Digitala spåret en enorm webbresurs som jag utnyttjar på flera olika sätt i elevernas språkutveckling. Jag började att använda sidan när jag arbetade som lärare på SFI och har sedan fortsatt att använda det även i grundskolan med elever som är nybörjare i svenska språket.

Vad är Digitala spåret?

Saxat från sidan: Digitala spåret är ett projekt som har utfört av lärare på Botkyrka vuxenutbildning. Projektet har initierats av CFL, Centrum för flexibelt lärande, en myndighet som nu har upphört och vars verksamhet övergått till skolverket. I korthet har målet varit att stimulera språkträning för SFI, svenska för invandrare och SAS, svenska som andraspråk.

Målet är att kunna studera enligt två språkmodeller.

Kursmodell 1 är upplagd och strukturerad i form av olika teman; familjen, bostad, ekonomi, arbete, kärlek, utbildning, hälsa, fritid, litteratur, populärvetenskap, etc.

Kursmodell 2 utgår från olika färdighetsområden i svenska språket och är upplagd efter dessa; lyssna och förstå, samtal, tal, läsförståelse, skriftliga färdigheter.

Hur jag använder sidan för nyanlända elever skolår 1-6

Första intrycket när man öppnar en övning kan vara att man tycker att övningarna liknar traditionell färdighetsträning utanför en större kontext. Där tycker jag läraren har en viktigt roll i för- och efterarbetet eller att förtydliga och förklara just det valda momentet, för att det ska bli meningsfullt för eleven. Sedan tycker jag heller inte att man ska förkasta färdighetsträning, det behövs också  i språkutveckling. Fördelen med sidan tycker jag är att övningarna är multimodala, det vill säga att det ofta  är ljud, bild, och text. När eleverna tex övar ordkunskap ser de inte enbart text och bild- de kan också höra hur ordet uttalas. Eleverna vill gärna utföra övningarna, många gånger tills de får alla rätt. Eftersom övningarna är självrättande får eleverna omedelbar feedback och kan öva sig fram till rätt svar.

Det finn en del att välja mellan, på olika nivåer. Nivåerna är A-B-C-D-SVA- GY, där A står för nybörjare och GY för gymnasienivå. De olika nivåerna gör att det blir ett stort utbud av övningar- men också en djungel att hitta i för de yngre eleverna. Därför brukar jag länka till de övningar jag tycker eleverna behöver träna i klassbloggen (beskriver mer nedan), eller så kortar jag länken på korta.nu som jag sedan skriver upp på tavlan i klassrummet.

Genomgångar på smartboard

Jag väljer ut övningar utifrån det arbetsområde vi arbetar med. Det finns en del att välja mellan som årstider, familj, grammatik och ordkunskap. arbetsområdena kan man träna på olika sätt. Jag använder mig också av övningarna i genomgångar som jag har i helklass. Vi läser, lyssnar, skriver och utför interaktiva övningar tillsammans. Övningarna används för att komplettera det vi arbetar med annars, för att introducera eller för att repetera.

Länka till övningar på vår klassblogg

Fördelen med många (tyvärr inte alla) övningar på Digitala spåret är när övningen har en egen URL-adress. Fördelen med det är att jag kan kan länka till övningen i vår klassblogg. När man sedan klickar på länken kommer man direkt till övningen. Det underlättar även att döpa om länken (det gör man i bloggen när man infogar länken).

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 17.30.23

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 17.32.48

Övningarna finns på vår klassblogg och eleverna kan träna även utanför skoltid. Ovanstående övning är också en av de övningar jag använder i helklass som sedan eleverna får träna både digitalt och analogt. Övningen har jag sedan för att komplettera skapat i pappersform, den finns också inlagd i klassbloggen där jag eller eleverna lätt kan hitta den och skriva ut. Tyvärr är det så att övningarna kräver en annan webbläsare än Safari på Ipad, där använder jag mig av Puffin.

Digitala Spåret är en resurs som jag gärna använder och därför gärna tipsar om!

Sparad i Alla inlägg, IKT, ipad

Språk- och skrivutveckling med digitala verktyg

Min erfarenhet i det praktiska arbetet med språkutveckling är att digitala verktyg inte enbart är ett verktyg som ersätter något, utan att det också stöttar eleverna i deras språkutveckling. När det praktiska arbetet med att forma bokstäver för hand, skriva i rätt riktning inte upptar elevens och pedagogens tid och engagemang kan vi arbeta med språkutveckling, med fokus på språket. Det vill säga att med digitala verktyg eliminera hinder och ge eleven den tillfälliga, men nödvändiga hjälp/ stöttning som krävs för att eleven på ett framgångsrikt sätt ska kunna koncentrera sig på det som ska utvecklas. Språket.

I det här inlägget kommer jag att skriva (övergripande) om hur vi använder oss av digitala verktyg i språkutvecklingen med elever som lär sig svenska. Även om innehållet passar alla elever oavsett om de är flerspråkiga eller inte utgår jag i min berättelse från mitt arbete, en förberedelsegrupp med elever som är inskrivna i skolår 1-6 med varierad skolbakgrund.

I elevernas lärande ligger fokus främst på språkutveckling där eleverna även får använda/ producera med språket. När eleverna ska skriva, använder vi oss av digitala verktyg (dator/lärplatta) där skrivprogram/app kombineras med talsyntes där bokstavsljuden, ord och mening läses upp.

Jag kan se nedanstående effekter/vinster när vi använder oss av digitala verktyg i olika skrivprocesser:

  • Skrivriktningen blir rätt per automatik i skrivprogrammet.
  • Finmotoriken utgör inte hinder i språk- och skrivutvecklingen (finmotoriken kan eleven träna på andra sätt).
  • Bokstäverna hamnar i ”rätt läge” med tanke på läslig handstil, vilket är fördelaktigt då syftet är att utveckla/stimulera läs- skriv- och språkutvecklingen.
  • Det går att flytta text, stycken och förändra/förbättra texten utan att sudda och skriva om.
  • Eleven hör bokstavsljud, ord och meningar, vid osäkerhet kan eleven lyssna sig fram till rätt bokstavsljud genom att trycka på tangenterna och lyssna på ljudet.
  • Verktygen skapar motivation till att skriva mer, kombinera med att eleven använder digitalt lexikon, eller föreslå att eleven kan skiva ord de ännu inte kan på svenska, på sitt modersmål i den svenska texten- för att slå upp i ett senare skede. Då stannar inte berättelse-skrivandet upp. Eleven kan då skriva en berättelse utifrån kognitiv nivå och inte anpassa berättelsen efter ordförrådet på svenska.
  • Att skriva av en berättelse (som kan vara en trygghet för många elever) blir ett lärande när de under tiden lyssnar på bokstavsljuden, orden och meningarna. De får syn på ljud, stavning, ord och ordföljd.
  • Ni kan skriva ut elevernas produktioner och arbeta med texten på olika nivåer beroende den språkliga nivån. Ringa in bokstaven Aa eller alla verb/substantiv/adjektiv. Arbeta med grammatiken.
  • Många frågar om vi enbart arbetar digitalt. Mitt svar är naturligtvis: Nej. Vi använder oss av de verktyg som passar beroende på vad eleverna ska utveckla.
    Det är syftet med övningen som styr arbetsmetod och val av verktyg.

    I skolan borde vi prata mer om lärande med digitala verktyg, med fokus på lärande!

    Språkutveckling Ipad