RSS Flöde

Modersmålets betydelse & flerspråkig kartläggning

Postat den
Modersmålets betydelse & flerspråkig kartläggning

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM anordnar kursen Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning för modersmålslärare och specialpedagoger/speciallärare. Eftersom jag och min kollega går kursen delar jag i det här inlägget med mig av vad vi fick ta del av under första kurstillfället på SPSM i Göteborg.

Kursen inleddes med att kursledarna (Fahimeh Behesthi, Charlotta Möller) berättade om vilka uppgifter och skyldigheter SPSM har. Förutom information om själva kartläggningsmaterialet fick vi en genomgång om flerspråkighet, betydelsen av elevens modersmål och utvecklingsområden för flerspråkiga elevers måluppfyllelse.

Bakgrund

Det kan vara svårt att veta vad som är vad när man arbetar med elever som flerspråkiga eller nyanlända. Är det bristande språkkunskaper eller är det annat som ligger bakom? Den frågan har jag ställt mig några gånger. Det handlar inte om att man vill diagnostisera men man behöver veta om det är det nya språket som är svårt eller om det är svårigheter som finns oberoende av det nya språket. Det gäller att vara vaksam så att elevens flerspråkighet inte blir en ursäkt och förklaringen till svårigheter som kan bero på annat. På kursen refererade SPSM till Myrberg (2009) som menar att det är viktigt att identifiera svårigheter tidigt. Annars finns risken att eleven även blir resistent till god pedagogik. I Skolverkets allmänna råd, Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd står det att det är viktigt att man i utredningar av flerspråkiga elever samarbetar med modersmålsläraren eller tolk, för att få så god bild som möjligt av elevens kunskaper. Därav ska materialet för kartläggning användas på elevens starkaste språk.

Skolinspektionen

Enligt Skolinspektionens granskning finns det flera utvecklingsområden för att flerspråkiga elever ska högre måluppfyllelse. (ursäkta bildkvalitén)

Modersmålets betydelse

Det togs också upp att elevens starkaste språk är en tillgång som borde användas i all undervisning. Även forskare är eniga i att ett starkt modersmål underlättar och berikar andraspråksinlärningen. Bland annat nämndes en skola i Norge som erbjuder eleverna modersmålsundervisning varje morgon eftersom de hade märkt att det ger goda resultat i elevernas övriga ämnen.

IMG_6455-1

Kartläggningsmaterialet

Kartläggningsmaterialet som SPSM erbjuder, med tillhörande tvåspråkiga lärarhandledningar och elevhäften med prov är från början utvecklat av Liv Bøyesen vid Nasjonalt senter for flerkulturell opplaering (NAFO) i Norge. Materialet (inte alla modersmål) är översatt till svenska. Kartläggningen ska ske på eleven starkaste språk och det finns material på flera språk. För mer information om kartläggningsmaterialet finns på SPSMs hemsida. Materialet är avsett för elever som man misstänker är i svårigheter.

Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i att kartlägga flerspråkiga elevers läs- och skrivförmåga på modersmålet för att bättre kunna upptäcka specifika läs- och skrivsvårigheter. Målet är att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse för flerspråkiga eleven i alla ämnen. Det är viktigt att tänka på vad som är syftet med att använda materialet.

  • Vilket är elevens starkaste språk?
  • Vilken undervisning har eleven fått ta del av innan?
  • Hur följer vi upp testresultatet?
  • På vilket sätt fortsätter vi att arbeta utifrån de brister vi ser?

Viktigt att tänka på är att inte jämföra elevernas resultat med andra elever från samma land- det är fler faktorer som är av betydelse. Elevens språkinlärningshistoria som kultur, traditioner, skiljer sig. Även språkets struktur skiljer sig därav är jämförelser inte något man rekommenderar. Enligt SPSM kritiserar forskare jämförelser mellan fler- och enspråkiga eleven men även jämförelser mellan flerspråkiga elever kritiseras.

Det jag tar med mig av kurstillfället är att

  • elevens starkaste språk är av betydelse för all inlärning
  • skolan borde organiseras så att elevernas modersmål utvecklas och används i högre grad
  • man bör fundera kring hur, vad och varför man använder kartläggningsmaterial och hur man går vidare när man har kartlagt

På återseende!

Hülya Basaran

Flerspråkighet – en rikedom!

Postat den

När man som jag arbetar med nyanlända elever som är nybörjare i svenska är det fullt naturligt att det inte enbart är svenskan som tar plats i klassrummet. Jag har alltid arbetat i språkrika klassrum och sett vilken rikedom det är. I klassrummet och i mötet med mina elever och vårdnadshavare tar jag varje tillfälle i akt för att förmedla hur viktig alla språk som eleverna talar är, speciellt modersmålet.

Synen på flerspråkighet har dessvärre inte utvecklats nämnvärt.

Den dagen då flerspråkighet förknippas med skolframgång och flerspråkighet ses som en tillgång i samhället- då har vi kommit långt!

I sin senaste krönika i tidningen Alfa skriver Anna Kaya om flerpråkighet och om att det är en enspråkig norm i ett flerspråkigt samhälle. Läs den här!

Foto: Flickr: woodleywonderworks

Nyfikenhet och lärande

Postat den

Sedan starten av höstterminen arbetar jag på ett nytt ställe. Jag arbetar fortfarande med nyanlända som jag gjorde på förberedelseklassen på Kronan men nu med elever som är ”än nyare” i svenska skolan. Jag arbetar med nyanlända elever på Trollhättan Stads mottagningsenhet Välkomsten.

Välkomsten är en organisation som har funnits några år men som det har satsats mer nu med syftet att samla resurser till ett ställe för att utveckla mottagandet och kartläggningen för nyanlända elever.

Välkomsten ligger på en segregerad skola, segregerad åt ”andra hållet”, det vill säga att Välkomsten är placerad på en skola på ett område i Trollhättan där det inte bor så många med utländsk bakgrund.

Att jobba med nyanlända elever på en skola med övervägande (nästan enbart) elever som har svenska som modersmål innebär möten där eleverna har frågor om ”dem andra”. Eleverna på skolan som möter våra nyanlända elever är nyfikna och har många frågor. Med anledning av en viss nyfikenhet blev jag inbjuden (av en engagerad klassföreståndare) till e åk fyra på skolan. Läraren kontaktade mig och undrade om jag kunde komma in till klassen för att berätta lite om Välkomsten. Och det är just det- vad jag och eleverna pratade om och gjorde som det här inlägget handlar om.

Första reaktioner kom när jag skrev mitt namn på tavlan: Hülya. Det öppnade upp för frågor och samtal om:

  • varför bokstaven ü?
  • vilka symboler till vilka ljud? Vilket alfabet är norm? Hur svårt är det att ”tänka om” att bokstavssymbolen ska låta annorlunda på ett annat språk?
  • är du svensk?
  • vem är svensk?
  • kan man vara både svensk och turk ?

Jag berättade om min egen bandom, om mina föräldrar som kom till Sverige under en tid då Sverige sökte arbetskraft från andra länder. Jag berättade att mina föräldrar aldrig behövde lära sig svenska eftersom de arbetade i fabrik, där man hade öronproppar. Dessutom hade de som arbetade inte något gemensamt språk eftersom de flesta kom från olika delar av världen. Pappa lärde sig finska. Sedan ville jag lyfta diskussionen om slöja- vilket jag vet skapar nyfikenhet hos många elever som inte har mött det så mycket, mer än i läromedel. Jag berättade om min mamma som bär slöja och om att jag i högstadiet skämdes över detta extra mycket när jag mötte henne dagligen då hon studerade på samma skola eftersom SFI (svenska för invandrare) var placerad på högstadiet. Det öppnade upp för samtal om:

  • hur klarar man sig om man inte kan svenska? (barnen hjälper till)
  • kan de svenska nu?
  • men om föräldrarna inte kan svenska hur pratar man då med sina barn?
  • på grund av vilka anledningar kommer invandrare till Sverige idag?
  • vad har de gemensamt?
  • vad har alla gemensamt när man väljer eller tvingas att flytta/fly? (hopp om en bättre framtid)
  • slöjan, varför bär man den?
  • varför bär inte alla muslimer slöja?
  • kan slöjan vara en symbol för att känna gemenskap?
  • slöjan som social symbol liknar det att välja att köpa Converse-skor när många andra har det i klassen- är det en på grund av att man vill känna en form av samhörighet?

Slutligen pratade jag lite om Välkomsten och om elevernas vardag som innebär att till stor del av dagen att lära sig svenska för att kommunicera men också för att lära sig ämnen. Jag berättade vilken motivation och drivkraft eleverna har och hur de utvecklar sin svenska från dag till dag. Vi pratade också om hur tufft det kan kännas att dels lära sig ett nytt språk där bokstäver och ord inte alls liknar ens modersmål och att sedan dessutom lära sig ämnen på det nya språket samt att betygsättas i ämnena utifrån det man kan visa att man kan på det nya språket. Det samtalet ledde till att eleverna fick en saga om Vem var starkast från Unga fakta. Jag hade förberett genom att byta ut ord i texten till turkiska. Syftet var att synliggöra utmaningen med att lära sig ett nytt språk. Genom övningen och de strategier eleverna valde att använda samtalade vi om:

  • att man använder modersmålet som norm och ord och tänker att ord som liknar svenska ord har samma betydelse
  • att man försöker förstå ordets betydelse genom att läsa den i alla meningar och dra slutsats om vad betydelsen kan vara
  • att stryka under ord som är främmande och sedan skriva dem i en lista för att översatta
  • att titta på bilden för att få förförståelse om vad texten kan handla om
  • hur det kändes att inte förstå

Det var en givande stund jag fick med engagerade och nyfikna elever och jag hoppas på fler möten där eleverna kan träffas och samarbeta för lärande av varandra. Eleverna var pigga på att hälsa på i en av de klasserna vi har för elever som är nya i svenska skolan.  Jag önskar inte enbart mångkulturella skolor där olika kulturer existerar- jag hoppas på interkulturella skolor med möten med ömsesidig förståelse och lärande.

 

 

En komponentrapport bearbetas på elevernas modersmål

Postat den
En komponentrapport bearbetas på elevernas modersmål

Elever som är nya i Sverige och svenska skolan har arbetat med Fotosyntesen i biologi .

Det är en grupp med elever med olika skolbakgrund inskrivna i skolår 4-6. Arbetet är också en del i att observera vilka förkunskaper eleverna har med sig i ämnet.

Att jag inte talar elevernas modersmål samt att studiehandledningen är begränsad ställer krav på hur kunskapen ska bearbetas. Ingången till kunskap i ämnet har inneburit att vi har tittat på och analyserat bilder och filmer. Vi har också ställt hypoteser inför undersökningar, sått frön och under alla olika moment samtalat om vad en växt behöver för att kunna växa. Samtalet och talspråket kring bilderna och filmerna har varit ingången till det ämnesspecifika språket i biologi.

Texten bearbetas även på elevernas modersmål som ingång till ord och begrepp på svenska. Vi har tillsammans skrivit en enklare komponentrapport med utgångspunkt i blommans olika delar och dess funktion. Se bilder nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Besök av Skolverket

Postat den
Besök av Skolverket

Vi har haft besök i klassrummet!

Skolverket har besökt oss för att filma hur vi arbetar med texter. Tio elever som går på Välkomsten och är nya i svenska skolan och jag  har medverkat. Vi har jobbat med boken Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf.

Vi har under lektionstillfället visat hur vi samtalar före, under och efter läsning. Vad vi gjorde den dagen kan ni se på filmen när den publiceras på Skolverkets sida Läs och skrivportalen. Läs och skrivportalen är en satsning med syfte att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga.

Träna på att återberätta vår dag

Det var en fredag som Anna Österlund från Skolverket och Magnus och Robert från Teknomedia besökte oss. Jag tog en del bilder för att kunna samtala om vår dag efteråt. Vi har med utgångspunkt i fotografierna tränat oss på att återberätta vad som hände den fredagen. Sedan har vi utifrån sexfältaren samtalat och skrivit en gemensam text om vår spännande dag. Eleverna har även fått illustrera till texten. Sedan samlade vi allt på en plansch som vi har satt upp i klassrummet!

Nedan kan du se resultatet!

 

FullSizeRender (3)

Hur skäller en hund på ett annat språk?

Postat den
Hur skäller en hund på ett annat språk?

Igår hade vi lektion i problemläsning med textuppgifter i matematik vilket ledde oss in på att samtala om och jämföra språk. I textuppgiften figurerar en hund, och för att skapa förståelse för texten ritade jag (och tog hjälp av en elev för att rita) en hund. Sedan skrev hur det låter när hunden skäller, på svenska. Jag ställde också frågan om hur det låter när hundar skäller på de språk som finns representerade i klassen. Det var ett intressant samtal där det framkom att man inte alls tycker att hundar i övriga världen skäller med samma ljud som man tycker att hundar skäller i Sverige. Vi skrev upp på tavlan hur man skriver att hundar skäller. Sedan frågade jag om det är hundarna som skäller olika, om en hund i Sverige skulle flytta till Turkiet- skulle då hunden skälla på ett annat sätt? Nej, efter många skratt var eleverna överens om det inte var hunden utan språket och människorna som avgjorde hur det låter när hundar skäller!

Att ha en kontrastiv perspektiv på språk behöver nödvändigtvis inte betyda att jag som lärare har massor av kunskap om alla språk som talas av eleverna i klassrummet. Men att visa nyfikenhet och lyfta in elevernas modersmål i undervisningen uppskattas av eleverna och leder oss in till att lära oss om flera språk (och kulturer, då språk är kulturellt betingat) när eleverna lär sig svenska. Lärarens nyfikenhet om elevernas modersmål leder också till att läraren lär sig mycket om elevernas modersmål, kunskaper som är applicerbara när man undervisar eleverna i målspråket svenska. Jag tror att ett kontrastiv perspektiv på språk, vare sig det handlar om hundskall eller ordföljd  skapar djupare förståelse i hur vi människor skapar språk.

På turkiska skäller hunden Hav hav, och inte hov hov fick jag sedan lära mig ;)

IMG_6188.JPG

E-biblioteket

Postat den
E-biblioteket

E- biblioteket

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på Pappas appar om hur man kan låna e-böcker på biblioteket! Tänk att ha ett bibliotek i paddan, tillgängligt dygnet runt! Ja, det är faktiskt möjligt. Även om utbudet inte är lika stort som pappersböcker finns det en hel del att välja mellan. Att man har tillgång till böcker via paddan eller sin Iphone skapar också möjligheter för att eleverna ska kunna låna och läsa på sin egen enhet!

Det är gratis för privat bruk men om eleverna ska ladda ner e-böcker till sina paddor eller mobiler för att använda dem i skolan, måste skolan själv abonnera på den tjänsten. Du kan läsa mer här.

Det enda som behövs förutom en Ipad är:

  • lånekort på biblioteket med tillhörande pin-kod
  • appen Bluefire Reader, den är också gratis

Detta bildspel kräver JavaScript.

För mer information kring proceduren kan du titta in på Pappas appar och följa instruktionerna på sidan!

Kombinera med andra appar

Att jag har boken i paddan möjliggör också att jag kan skärmdumpa bilderna (fotografera skärmen, vet dock inte hur lagligt det är, är noga med att använda det för eget bruk och inte dela)  och infoga dem i en annan app- exempelvis Making Sequences. Appen är till för att skapa sekvensserier med egna bilder eller så kan man använda de sekvensserier som finns i appen (texten och ljudet är inte på svenska i de redan befintliga sekvensserierna. I appen infogar jag bilder från boken, egen text och ljud. Jag kan välja olika antal bilder i min sekvensserie men max fem bilder i en serie.  I texten kan man infoga tidsord som först, sedan, efteråt, efter det, till sist. Det bästa med appen är att man kan skapa sekvensserier anpassade till elevernas språkliga nivå eller så kan eleverna skapa texten till bilderna tillsammans.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För exempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med skönlitteratur kan du läsa mitt inlägg här.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 419 andra följare

%d bloggare gillar detta: