Språkutveckling- multimodalt och digitalt

Hur arbetar du med digitala verktyg i undervisningen?

Hur kan man arbeta med digitala verktyg med nyanlända?

Det är frågor som jag ofta stöter på. Det gläder mig att fler och fler har upptäckt fördelarna med digitala verktyg för språkutveckling och andraspråksutveckling. Det är svårt att berätta om hur arbetet sker, men jag gör ett försök genom att sammanställa några verktyg nedan i punktform.

Gunther Kress, professor i pedagogik definierar begreppet multimodalitet till att beskriva kommunikationsformer. Dessa kommunikationsformer blir enligt Kress multimodala om de består av flera sätt att representera/återskapa ett innehåll. Multimodala verktyg blir således verktyg (föremål och tecken) med vilka man på flera olika sätt kan kommunicera kring ett innehåll.

Multimodal kan man säga innefattar visuell kommunikation där man använder fler uttryckssätt än text för att kommunicera sitt budskap. Man kan också säga att det handlar om att vidga textspråket, förstärka texten med foton, bilder och ljud.

Multimodalitet är ganska vanligt inom skolans värld. I läroböcker och i litteratur  är det vanligt att skriftspråket förstärks med illustrationer och fotografier. Illustrationer som förstärker språket så att vi även kan tolka och prata om bilder. När vi använder digitala verktyg förstärks skriftspråket ytterligare, det är till exempel med ljud. Med dagens teknik har det blivit ännu enklare för eleverna (och lärarna) att använda sig av verktyg som är multimodala där man lätt kan dela med sig av resultatet, till exempel på elevernas blogg.

I arbetet med digitala verktyg försöker jag avdramatisera de verktyg som vi använder och istället fokusera på görandet och lärandet.

• Vital talsyntes- finns på skolans datorer och hur vi använder verktyget i textskapandet kan du läsa mer om här.
• Smartboard- interaktiv tavla med tillhörande mjukvaran Notebook-  har många olika användningsområden. Används för att visualisera textspråket, spegla böcker, bilder med dokumentkameran, skapa interaktiva övningar, bearbeta texter och bilder från internet, samt att eleverna får skapa övningar  för varandra (dubbelt lärande). Eftersom Smartboarden har touchfunktion kan eleverna använda sig av webbresurser tillsammans på Smartboarden.
• Olika sidor på internet beroende på arbetsområde – Digitala spåret, Lexin animationstema, bildtema, lexikon. Här ser eleverna bild/film och ljud.
• Youtube- här publicerar vi våra filmer och bäddar inte det på vår blogg, vi tittar också på filmklipp på andras ”kanaler”
• Soundcloud- här spelar jag in veckans diktamen samt väljer ut ljud producerade av andra för språkinlärning, dessa bäddas in i klassbloggen. Eleverna kan med appen spela in eget ljud väldigt enkelt.
• Screen-O-Matic – Ett skärminspelningsprogram på internet, bra resurs för att flippa. Eleverna har även producerat egna filmer. För inspiration kan du klicka här.
• Voki- eleverna skapar avatarer efter uppgifter de får. De väljer ”figur”, språk, bakgrund mm. Eleverna kan prata in eget ljud eller skriva vad avataren ska säga. För inspiration klicka här och här.
• Storybird- Skapa en bok efter olika bildteman. För inspiration klicka här.
• Matematik- Språkutveckling i matematik, genomgång med grupp på Smartboard och sedan färdighetsträning på olika sidor.Kunskapsstjärnan,  Mattemästaren, Arcademic, skill builders, Nomp.
• Olika sidor för matbutiker- skärmdumpar deras digitala reklamblad och visar det på smartboarden. Eleverna får träna läsförståelse och matematik, exempelvis Netto. Sidor med öppettider, busstider mm kan också användas!

Ovanstående var en del av det vi använder. Vi använder även Ipad, men det kommer ett annat inlägg om det framöver!

Referenser: Kress, Gunther R., and Theo Van Leeuwen. Multimodal Discourse: The Modes and Media of Contemporary Communication. London, 2001.

APPsolut lärande

Ipad för lärande i skolan! Ett populärt verktyg bland eleverna. Utmaningen för pedagoger är (enligt mina erfarenheter) inte att motivera eleverna till att använda Ipad men däremot ligger utmaningen i att synliggöra lärandet som sker med IPad som verktyg.

Bilden nedan är ett försök i att visualisera tankeprocesser och de val jag ställs inför när jag väljer appar för lärande. Jag har använt mig av appen Popplet. Popplet finns även på webben.

Studiehandledning på svenska

”Hur ska jag lära mig svenska, ni kan ju inte arabiska!” (Elev, inskrivningssamtal HT 2011)

”Jag vill ha studiehandledning på svenska, jag lär mig på svenska!” (Samma elev, utvecklingssamtal HT 2012)

Ovanstående citat är inte bara inledningen utan även anledningen till att jag skriver det här inlägget.

Sedan höstterminen 2012 arbetar vi med studiehandledning på svenska (Grundskola f-6). Syftet är främst att stötta de elever som efter några terminer i förberedelseklass deltar i lektioner (alla lektioner för några elever) i sin ordinarie klass. Studiehandledningen på svenska innebär att vi, två pedagoger kombinerar vår tjänst i förberedelseklassen med att vara ute som stöd i klasser som eleverna går i.

I samråd med klassläraren försöker vi utforma studiehandledningen efter elevens behov, de behov som uppstår ”på vägen”. Studiehandledningen som eleven får på svenska innebär inte att studiehandledningen på modersmålet minskar, utan tanken är att de ska komplettera varandra och att det ska ge just extra stöd. Förutom extra stöd så är även syftet med studiehandledning på svenska att eleverna så småningom ska utveckla strategier för sitt lärande.

Omorganisationen är ett steg i att arbeta för att skapa bättre möjligheter för eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling. Efter nya riktlinjer från regeringen i hur vi ska förbättra skolresultaten för nyanlända elever kan vi se att vårt arbetssätt har stöd och bekräftelse i regeringens förslag, med mål att elever ska ingå i den ordinarie undervisningen så fort som möjligt.

Även om studiehandledning på svenska är av kompensatorisk karaktär så handlar det inte enbart om att fylla brister eller kunskapsluckor hos eleven. Stödet och arbetssättet blir även att lärare och studiehandledare samarbetar kring pedagogiska åtgärder för högre måluppfyllelse. Ett samarbete som inte handlar om elever med behov av särskilt stöd utan istället om elever i behov av särskilt stöd, beroende av kontext. Detta synsätt leder också till att det inte blir diskussioner om eleven, utan istället om pedagogiken och organisationen av den. Utmaningen är att få det att fungera organisatoriskt. Det kräver ett ständigt arbete på grund av nya behov som uppstår. Syftet är:

• att stötta eleven för att utveckla strategier för sitt lärande
• att eleven får stöd på plats i klassrummet (ibland grupprum med/utan klasskamrater) men sker mitt i verksamheten och inte vid sidan av
• att eleven jobbar med samma arbetsområde och får stöd från studiehandledare och klasskamrater, kunskapen produceras tillsammans med klasskamraterna
• att eleven ska bli medveten av vilka kunskapskrav som förväntas i olika ämnen
• att studiehandledaren (stundtals) blir resurs för hela elevgruppen
• att studiehandledaren blir mer insatt i arbetsområdet när han/hon arbetar på plats i klassrummet och därmed har större möjligheter att se behov som uppstår i olika sammanhang

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Men studiehandledning på modersmål och svenska bör vara ett komplement till det övriga språkutvecklande arbetssättet.

Ämnesundervisning ställer höga krav på elevens språkförmåga och för att inte bristen på språkkunskaper ska fälla eleven i andra ämnen behöver skolan fokusera på att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Som ämneslärare kan man vaggas in i en falsk trygghet och tänka att studiehandledning på modersmålet eller översättning av svåra begrepp till modersmålet är tillräckligt. Studiehandledningen på elevens modersmål ger eleven stöd i studierna men är också mycket begränsad med tid för studiehandledaren (som oftast har flera skolor som arbetsplats med många olika elever och ämnen att anpassa sig till) och läraren att sätta sig in i ämnesområdet och planera. Studiehandledning på svenska eller modersmålet borde därför vara ett extra stöd till det språkutvecklande arbetet som pågår i klassrummet och inte ses som en åtgärd i sig.

Det är inte en självklarhet att ”översättning” av skolspråk och kunskaper till modersmål ökar elevens förståelse och måluppfyllelse. Studiehandledning i ämnen som exempelvis NO, matematik, geografi med mera handlar inte enbart av att ”översätta”. Det är inte en självklarhet att eleven kan de svenska ämnesbegreppen på sitt modersmål. Eleven behöver stöd i ämnen genom ett språkutvecklande arbetssätt som innebär undervisning med förförståelse, kontextualiseringar, metaforer samt genom att gå från det konkreta till det abstrakta. Det är just i det här arbetet som studiehandledning i svenska kan gör skillnad. Att arbeta kunskapsutvecklande på olika sätt, på svenska.

Att föra en dialog med eleven och prata om hur han eller hon lär sig bäst eller vilka arbetssätt eleven känner sig bekväm i är ett bra sätt för att fundera kring vilka arbetssätt, digitala verktyg eller metoder som fungerar. Jag tror att språkutvecklande arbetssätt på svenska gynnar alla elever, oavsett modersmål.

Tolkningsföreträde på klockan

Jag tror många lärare känner igen sig i att det för många elever är en utmaning att lära sig klockan. Heltimmarna är enklast och det är också där inlärningen börjar. Men det är inte heller alltid självklart att det fungerar som man har tänkt sig. Här delar jag med mig om hur ”fel” med sin bakgrundsförklaring blir ”rätt” och väcker tankar om vem som har tolkningsföreträde på klockan.

_________________________________________________________

Jag: Vad visar klockan nu? (jag ställer klockan på 8:00)

Elev: Klockan är två.

Jag: Vad?

Elev: Två, två fröken.

En djup inre suck. Vad gör jag för fel? Hur kan jag göra istället? Gissar han? Kan han inte namnet på siffrorna?

Men, vänta lite nu… återkommande ”fel”… Jag ser mönster…

Jag: HUR tänker du? Berätta!

Eleven vrider och vänder på sig i försök att finna ord på svenska. Han är ganska ny i Sverige och har inte det ordförråd som krävs för att berätta hur han tänker på svenska.

Jag: Använd ord du kan på svenska och använd somaliska, det gör inget- berätta!

Eleven berättar på svenska och somaliska. Jag känner igen flera somaliska ord, några kommer från arabiskan liksom många ord gör på mitt modersmål turkiska. Efter en stund förstår jag.

_________________________________________________________________

Jag får en AHA- upplevelse. Tänker tillbaka på alla de stunder av uppgivenhet efter klockgenomgång när jag arbetade på SFI. Aldrig var det någon som förklarade hur klockan ”tolkades”. Jag frågade heller aldrig. Tills idag.

Enligt min elev som kommer från Somalia tolkar man klockan så här:

Klockan 06:00 på morgonen räknas som morgon och utgör därför ”noll”

Klockan 07:00 på morgonen räknas som första timmen och då säger man att klockan är ”ett”.

Klockan 10:00 blir alltså att klockan är ”fyra”.

Det innebär att när klockan är 12:00, så säger man att klockan är ”sex” osv.

Jag frågade den somaliska studiehandledaren och fick samma förklaring, dock att det även i Somalia förekommer olika sätt att tolka klockan. Studiehandledaren som också arbetar som tolk berättade att tiden och tolkningen av denna ibland skapar missförstånd vid tidsbokningar mm.

Detta har fått mig att fundera på:

Vilket sätt är ”rätt”- beror kanske på var man befinner sig?

Vad är normen?

Hur tolkar man klockan i övriga delar av världen?

Vem har tolkningsföreträde?

Talsyntes i andraspråksinlärning

Talsyntes, är ett verktyg som läser upp text. Ett populärt verktyg bland eleverna som lär sig svenska i förberedelseklassen (elever från skolår 1-6). Det krävs endast en (!) genomgång om hur eleverna ska starta/använda programmet. Sedan är de  igång på ”avancerad nivå”, eleverna lär sig snabbt att ändra röst, hastighet mm.

Talsyntes kategoriseras in som ett verktyg för elever i behov av särskilt stöd men jag tycker att alla elever ska erbjudas att använda talsyntes. Vi använder talsyntesen  flitigt och verktyget är numera ett naturligt inslag, som ett av allt annat material vi använder.

Vi använder Vital när vi skriver med PC, på några enstaka stationära och på de bokningsbara laptops som skolan har. När eleverna skriver individuella texter används hörlurar. Vital har blivit ett populärt verktyg som eleverna väljer att använda. Vital kan användas för att läsa upp text i dokument, mail eller text på internet. En nackdel är att det ibland är intonationsfel.

Vital kan användas för att läsa upp texter på exempelvis internet men vi använder den främst när vi;

•  skriver gemensamma texter på smartboarden
• skriver texter tillsammans i par
• skriver individuella texter
• skriver mail

Talsyntes stöder elevernas språkutveckling genom att utveckla läs och skrivförmågan, genom att läsa upp bokstavsljud, ord meningar och hela texter. Att höra det man skriver är en del i att skapa språkmedvetenhet hos språkinläraren.

Vinster/fördelar jag har upptäckt med talsyntesen

• Vital hjälper eleverna att upptäcka sambandet mellan symbol (bokstav) och ljud för att sedan upptäcka sambandet mellan ljud och stavning.
• eleverna skriver av en text (berättelse) samtidigt som texten läses upp – här bygger eleverna upp grammatiken i språket genom ordföljd samt stavning och uttal
• med stavning uppmärksammas lång och kort vokal, dubbelteckning hal-hall
• eleven hör ljud som kan vara svåra att särskilja som b-p och vokalljud i ord som hår, hur, har, hyr, här
• eleven får känslan för när de ska sätta  ut punkt
• eleven arbetar längre med sina texter för grammatisk korrekthet
• siffror och tal
• elevernas glädje i att lyssna på sin egenproducerade text

Vill du veta mer om Vital talsyntes kan du klicka här.

Vill du läsa vad Gunilla Almgren Bäck har skrivit om talsyntes för Datorn i utbildningen så klicka här.

TIPS: Glöm inte att stänga av högtalarna när du skriver in lösenord

Att prata sig till ett nytt språk

Kan man prata sig till ett nytt språk? Hur lär man sig ett nytt språk bäst? Man kanske frågar sig- om det är möjligt- att prata sig till ett nytt språk!

Enligt Inger Lindberg som är professor vid Göteborgs Universitet och forskar bla kring sociokulturella perspektiv på andraspråksinlärning och andraspråksundervisning, så är det möjligt. Forskning visar på att just samtal spelar en central roll för språkutveckling. Det kanske inte är så främmande med tanke på Vygotskij som menar att barns utveckling sker i samspel med omgivningen där språk och tänkande har en central roll.

Jag får ofta frågan om hur språkinlärning kan gå till med elever som är nya i Sverige och nya i språket. Jag tror främst att det handlar om förhållningssätt till lärande och den kunskap (forskning) man har tagit till sig kring hur språkutveckling sker. Alltså kan andraspråksundervisning vara beroende av hur man förhåller sig till lärande (andraspråksinlärning) och språkutveckling.

Självklart finns det pedagogiska tips och konkret material att dela med sig. Men det handlar främst om hur man upfattar/förhåller sig till andraspråksinlärning och språkutveckling vilket påverkar hur man använder konkret material för att stötta eleven.

Smaka på språket

I förberedelseklassen pratar och samtalar vi ganska mycket trots att eleverna till en början inte kan så mycket svenska. Min förväntning av eleverna är främst att de ska ”säga”- eller som vi kallar det- ”smaka” på språket.

Jag kan påstå att all undervisning utgår från att eleverna även ska säga, prata, läsa- det vill säga smaka på språket genom att uttala det högt. ”Smakandet” pågår parallellt med inflöde eller språkbad av svenskan som sker runt eleven. Det innebär bland annat att vårt klassrum inte alltid är sådär tyst som klassrum förväntas vara.

Samtala och stöttning i hur vi ska/kan göra

Vi har inte någon regel som säger att man inte får prata sitt modersmål.Vi vänder på synen av regler som oftast fokuserar på vad man inte får göra. Naturligtvis talar vi om skolans och klassrummets regler men vårt fokus ligger istället på hur vi ska/kan göra. Istället för att ha en regel som förbjuder modersmålet (vilket ger en felaktig bild av modersmålet som är viktig) bestämmer vi att vi ska försöka prata svenska så mycket vi kan. Detta eftersom syftet är att lära sig svenska men också för att svenska är det gemensamma språk som vi alla (mer eller mindre) kan kommunicera på. Att fokusera på hur vi ska/kan göra genomsyrar hela skoldagen, genom att vi tränar fraser, meningar som vi ibland förtydligar med rollspel. Elever som ännu inte erövrat svenskan får stöttning i hur de kan säga eller göra i olika situationer som uppstår.

Eleven som medskapare av språket

Att vara lärare i en förberedelseklass innebär att det är läraren som kan svenska bäst, men det innebär däremot inte att det är läraren som ska prata mest. Språkinlärning är en kreativ process som sker genom interaktion. Eleverna får kommunicera med läraren och med varandra. Därmed blir lärarens uppgift inte enbart att uppmuntra till interaktion utan också designa uppgifter för att eleverna ska kommunicera, prata, reflektera tillsammans. Läraren får därmed vägleda, uppmuntra och ge återkoppling till eleverna. Att arbeta tillsammans i grupp, med uppgifter som kräver interaktion gynnar sedan det individuella arbetet när språkkunskaperna eleverna har tillsammans alltid är mer än vad en enskild elev kan.

Kommunikativ kompetens

När vi får nya elever fokuserar vi till stor del på den kommunikativa förmågan. Eleverna får träna fraser och meningar från elev/vardagnära situationer. Att kunna delta i samtal på ett tidigt skede i språkutvecklingen ger eleverna den skjuts och motivation som krävs för lust till att lära mer. Känslan av ”jag kan” gynnar elevens språkinlärning. . Den kommunikativa kompetensen innefattar ordkunskap, meningsbyggnad, grammatik, uttal, prosodi och social kontext. Nästan som att kunna prata sig till ett nytt språk. Att eleverna lär sig ett språk implicit, utan någon som helst grammatik, som man lär sig sitt modersmål. Men språkinlärningen lärs också in explicit genom att synliggöra grammatiken. Explicit språkundervisning kommer in i ett skede då eleven har ett ordförråd för att kunna applicera de grammatiska strukturerna. Men den kommunikativa förmågan bör inte hämmas av grammatiska regler med rädsla över att säga ”fel”.

Det gäller att inte glömma de elever som väljer att inte prata. Här är digitala verktyg en pedagogisk guldgruva! Digitala verktyg som olika appar på Ipad och olika program på internet med ljudinspelningsfunktion kan med fördel användas för att få eleverna att prata svenska.

Språka i meningsfullt sammanhang

Som lärare till helt ”nya” elever kan man reflektera över;

Vilka ord, fraser och meningar behöver eleven kunna?

Vilka situationer möter eleven under en skoldag och vad behöver eleven kunna berätta, fråga eller kunna besvara?

Är det att rabbla upp substantiv ?

Är det att kunna skriva alfabetet i alfabetisk ordning?

Från talspråk till skriftspråk och sedan skolspråk. Talspråk-skriftspråk-skolspråk. Andraspråksinlärning är inte riktigt så enkel, som en linjär process där man övergår från det ena till det andra. Andraspråksinlärning är en komplicerad och tidskrävande process som innebär språkutveckling där språk, begrepp och kunskapsutveckling sker ömsesidigt.

Språkinläraren utvecklar förmågor i språket efter olika situationer och för olika syften. Talspråket, skriftspråket och skolspråket avancerar i och med att eleven erövrar språket. Från situationsberoende med låg kognitiv svårighetsgrad till hög kognitiv svårighetsgrad. En svårighetsgrad som sker både språkligt och tankemässigt. Att språkinlärning är en tidskrävande process betyder att skolan står för en utmaning som absolut inte är omöjlig att bemästra. Det gäller att lyfta den språkrikedom som finns ute på skolorna och förändra och utveckla pedagogiken enligt senaste rön av forskning.

Lästips:

För att inte hamna i myter kring tvåspråkighet rekommenderar jag Inger Lindberg sammanfattning av vanliga myter- dessa kan du läsa här.

Vill du få en översikt över forskning kring samtalets och interaktionens roll i andraspråksinlärning och andraspråksundervisning. Läs då Språka samman av Inger Lindberg.

För metoder hur du kan arbeta med andraspråksutveckling rekommenderar jag Stärk språket stärk lärandet av Pauline Gibbons.

För att läsa om hur språkbehärskning ska ses som en process och inte som en produkt rekommenderar jag Tankarna springer före av Tua Abrahamsson och Pirkko Bergman. Här hittar du också en heltäckande bedömningsmall.

Inkludering av nyanlända

Nya elever

Ny i Sverige, ny i skolan, ny i språket! En ny start i en skola för alla! Men är skolan verkligen organiserad för att kunna möta elever med olika förutsättningar och behov? Eller är det eleverna som anpassar sig till den befintlig organisationen och undervisningen som sker i klassrummen?

Introduktion

Skolstarten för elever som är nya i svenska skolan kan börja i en så kallad förberedelseklass/introduktionsklass-  en särskild undervisningsgrupp, direkt i en ordinarie klass eller en kombination av både där eleven får ett personligt schema med anpassad studiegång. Introduktionen för nyanlända elever i grundskolan ser alltså olika ut i skolor runtom i landet. Med den gemensamma ambitionen att skapa det man tror blir den bästa utbildningsstarten för eleverna. En viktig introduktion i skolan som förhoppningsvis blir en start i positiv anda präglad av lust, glädje och motivation för eleven.

Nyanlända elever har samma rättigheter som övriga elever med individanpassning för elevens förutsättningar och behov. Det är inte en lätt uppgift skolan har. Nihad Bunar (läs mer här) leder ett forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas om hand. Forskningen kring nyanlända elever är knapphändig och det gläder mig och säkert många andra att det har börjat forskas i området. Organisationen av nyanlända elevers skolgång bör och ska baseras på forskning.  Även om resultaten av studien inte är klara ännu finns det några preliminära resultat. De visar på att det finns brister i kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper och att övergången från förberedelseklass till den vanliga klassen medför bekymmer- undervisningen tar inte hänsyn till elevens behov och eleven kommer inte in i kompisgänget, en form av utanförskap.

I mitt arbete som pedagog i Förberedelseklass (FBK) där eleverna har individanpassade scheman och kombinerar FBK och egen klass, pågår ständigt denna kamp mellan ”gör vi rätt/fel?”. Att arbeta med nyanlända innebär som pedagog därför ständiga reflektioner och en viss mått av missnöjsamhet över organisationen och det arbete man utför dagligen. Denna missnöjsamhet grundas i viljan att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen och gruppen både i FBK och i sin ordinarie klass så småningom.

Integrering/inkludering

I samhällskontexter som rör nyanlända pratar politiker inte om inkludering, de uttalar sig om begreppet ”integrering”. Det har fått mig att fundera över:

Vad  är skillnaden mellan integrering och inkludering? Varför pratar vi inkludering i skolan?

Claes Nilholm har i uppdrag av Myndigheten för skolutveckling undersökt framväxten av inkluderingsbegreppet i utbildningsväsendet (rapporten finns att ladda ned här). Han beskriver skillnaden mellan de två begreppen integrering och inkludering och jag har tagit mig friheten att överföra det till förhållande kring nyanlända.

Integrering

Med integrering menas att det finns ett redan färdigt ”system” som kan likställas med skolans organisation. Som en förberedelseklass där alla elever oavsett skolbakgrund och kunskapsnivå skrivs in i. Där skolan enbart är organiserad utifrån uppdraget (skollag, styrdokument) utan större hänsyn till elevernas förutsättningar och behov. Organisationen beskrivs även som ”helheten” – en helhet som är byggd av ”delar” (eleverna). Organisationen tar alltså inte hänsyn till eleverna och är inte föränderlig. Integration innebär därmed att delarna ska passa in i helheten. I det här sammanhanget  symboliserar klassen och den befintliga undervisningen ”helheten” och de nyanlända eleverna ”delarna”. Därmed ska de nya eleverna anpassa sig för att passa in. Det som inte passar in i ”systemet” definieras som avvikande, konstigt, onormalt. I förlängningen skulle det innebära att det avvikande assimilieras för att passa in. Eller att eleven plockas ut för särskild undervisning.

Inkludering

Inkludering innebär till skillnad från integrering att helheten bygger på delarna och att delarnas egenskaper blir utgångspunkten i ”systemet” eller så kallad organisationen med uppdraget som mål. Inkludering inom skolan skulle innebära en föränderlig organisation som ständigt känner av elevernas förutsättningar och behov för att sedan anpassa organisationen och forma organisationen efter behoven . Något jag vet många lärare kämpar med varje lektion, att individanpassa undervisningen utifrån elevgruppen.

Skillnaden mellan begreppen integrering och inkludering är av stor betydelse för eleverna i skolan, där inkludering handlar om en organisation som bygger på elevens förutsättningar och behov där eleven känner gemenskap och delaktighet. Inkludering utmanar befintliga hierarkier och utgångspunkten blir att barn är olika, och har olika behov som uppstår vid olika tillfällen vilket kräver stöd. Alltså ska vi i skolan arbeta för inkludering och inte integrering.

Individ/grupp lika viktig

”Stöd” av olika slag ska inte bygga på ”normalitet”, ”avvikelse” och ”problem” där den enskilda eleven upplever sig ”onormal” och får gå ifrån gruppen med syfte att kompensera eleven för det problem som åläggs eleven. Men det är inte heller enbart den fysiska placeringen som skapar inkludering i klassrummet. Inkludering och inkluderande undervisning är inte något tillstånd som uppstår utan sker genom aktivt arbete och är beroende av pedagogens attityd och förhållningssätt samt syn och värdering av olikheter och förmågor.

Den numera individualiserade skolan (individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram) kan ibland skymma sikten för gruppen och hur viktigt det är att eleven känner tillhörighet i en socialt fungerande grupp. Men det är heller inte optimalt att förespråka inkludering på bekostnad av att eleven är ”inkluderad” i klassen utan att känna samhörighet och vara delaktig i gruppen. Som en form av integrering omdöpt till inkludering.

Aktivt arbete för känslan av inkludering

Att arbeta med nyanlända elever med olika skolbakgrund innebär att skapa inkludering redan i första mötet. Det kan tänkas vara en tuff uppgift, men jag tänker att det är betydligt tuffare för eleven. Eleven förväntas lära sig och följa reglerna på skolan, lära sig att kommunicera på ett nytt språk, skapa nya relationer med klasskamraterna, skapa nya relationer med vuxna på skolan, tolka och förhålla sig till nya rådande normer och värderingar och inte minst kunna möta en ny matkultur med kombinationer av smaker som eleven inte känner igen sedan tidigare. Och allt detta förväntas eleven göra vid sidan av sin kunskapsinhämtning på ett nytt språk.

Som pedagog  i mötet med elever från olika delar av världen handlar det också om att vara uppmärksam på egna fördomar, att respektera elevens verklighet och tolkningen av den, att inte generalisera och 
dra förhastade slutsatser- att för en dialog och fråga och att ge eleven tid att göra sig förstådd
. Det handlar det om att  skapa trygghet
 i gruppen, ett skapande som ständigt pågår. Kanske vi i skolan kan underlätta alla utmaningar som väntar eleven genom att:

• utgå från vad eleven kan och bygga vidare
• låta eleven få visa känslor
• 
känna sig accepterad
• synliggöra att eleven påverkar omgivningen positivt
• synliggöra de framsteg eleven gör  i sitt lärande med en stegvis växande dos av självständighet

Funderingar som fortsätter

FBK- hur meningsfull är organisationen och är den egentligen inte exkluderande?

Skolan ska väl inkludera alla elever? Exkluderar FBK för att kunna inkludera eleverna bättre sedan?

Finns det olika dimensioner av inkludering?

Vilken skola vill jag vara medskapare av? En skola som integrerar eller inkluderar elever?

Mina funderingar kring organisationen av nyanlända forsätter ständigt. Kanske det är en viktig del av läraryrket, eller till och med en läraregenskap att fundera, eller reflektera som det brukar heta. Kanske det är en styrka, att inte sitta inne med de rätta svaren…

(Bild tagen av mig på Hunnberg HT-2011, eleverna i FBK- Kronan)

(Trots att Sverige sedan en tid tillbaka har blivit ett mångkulturellt samhälle finns det ännu ingen lag, mall, kartläggningsmaterial eller anpassade kursplaner på hur skolor i Sverige ska göra i mottagandet av nyanlända elever. Nyanlända elever ska följa samma lagar och styrdokument som övriga elever följer i grundskolan. Som stöd i mötet av nyanlända finns det allmänna råd från Skolverket. I uppdrag från regeringen pågår det ett arbete, så kallad reformpaket på att förbättra utbildningen för utrikes födda elever. Reformpaketet har jag skrivit om tidigare här.)