RSS Flöde

Nyfikenhet och lärande

Postat den

Sedan starten av höstterminen arbetar jag på ett nytt ställe. Jag arbetar fortfarande med nyanlända som jag gjorde på förberedelseklassen på Kronan men nu med elever som är ”än nyare” i svenska skolan. Jag arbetar med nyanlända elever på Trollhättan Stads mottagningsenhet Välkomsten.

Välkomsten är en organisation som har funnits några år men som det har satsats mer nu med syftet att samla resurser till ett ställe för att utveckla mottagandet och kartläggningen för nyanlända elever.

Välkomsten ligger på en segregerad skola, segregerad åt ”andra hållet”, det vill säga att Välkomsten är placerad på en skola på ett område i Trollhättan där det inte bor så många med utländsk bakgrund.

Att jobba med nyanlända elever på en skola med övervägande (nästan enbart) elever som har svenska som modersmål innebär möten där eleverna har frågor om ”dem andra”. Eleverna på skolan som möter våra nyanlända elever är nyfikna och har många frågor. Med anledning av en viss nyfikenhet blev jag inbjuden (av en engagerad klassföreståndare) till e åk fyra på skolan. Läraren kontaktade mig och undrade om jag kunde komma in till klassen för att berätta lite om Välkomsten. Och det är just det- vad jag och eleverna pratade om och gjorde som det här inlägget handlar om.

Första reaktioner kom när jag skrev mitt namn på tavlan: Hülya. Det öppnade upp för frågor och samtal om:

  • varför bokstaven ü?
  • vilka symboler till vilka ljud? Vilket alfabet är norm? Hur svårt är det att ”tänka om” att bokstavssymbolen ska låta annorlunda på ett annat språk?
  • är du svensk?
  • vem är svensk?
  • kan man vara både svensk och turk ?

Jag berättade om min egen bandom, om mina föräldrar som kom till Sverige under en tid då Sverige sökte arbetskraft från andra länder. Jag berättade att mina föräldrar aldrig behövde lära sig svenska eftersom de arbetade i fabrik, där man hade öronproppar. Dessutom hade de som arbetade inte något gemensamt språk eftersom de flesta kom från olika delar av världen. Pappa lärde sig finska. Sedan ville jag lyfta diskussionen om slöja- vilket jag vet skapar nyfikenhet hos många elever som inte har mött det så mycket, mer än i läromedel. Jag berättade om min mamma som bär slöja och om att jag i högstadiet skämdes över detta extra mycket när jag mötte henne dagligen då hon studerade på samma skola eftersom SFI (svenska för invandrare) var placerad på högstadiet. Det öppnade upp för samtal om:

  • hur klarar man sig om man inte kan svenska? (barnen hjälper till)
  • kan de svenska nu?
  • men om föräldrarna inte kan svenska hur pratar man då med sina barn?
  • på grund av vilka anledningar kommer invandrare till Sverige idag?
  • vad har de gemensamt?
  • vad har alla gemensamt när man väljer eller tvingas att flytta/fly? (hopp om en bättre framtid)
  • slöjan, varför bär man den?
  • varför bär inte alla muslimer slöja?
  • kan slöjan vara en symbol för att känna gemenskap?
  • slöjan som social symbol liknar det att välja att köpa Converse-skor när många andra har det i klassen- är det en på grund av att man vill känna en form av samhörighet?

Slutligen pratade jag lite om Välkomsten och om elevernas vardag som innebär att till stor del av dagen att lära sig svenska för att kommunicera men också för att lära sig ämnen. Jag berättade vilken motivation och drivkraft eleverna har och hur de utvecklar sin svenska från dag till dag. Vi pratade också om hur tufft det kan kännas att dels lära sig ett nytt språk där bokstäver och ord inte alls liknar ens modersmål och att sedan dessutom lära sig ämnen på det nya språket samt att betygsättas i ämnena utifrån det man kan visa att man kan på det nya språket. Det samtalet ledde till att eleverna fick en saga om Vem var starkast från Unga fakta. Jag hade förberett genom att byta ut ord i texten till turkiska. Syftet var att synliggöra utmaningen med att lära sig ett nytt språk. Genom övningen och de strategier eleverna valde att använda samtalade vi om:

  • att man använder modersmålet som norm och ord och tänker att ord som liknar svenska ord har samma betydelse
  • att man försöker förstå ordets betydelse genom att läsa den i alla meningar och dra slutsats om vad betydelsen kan vara
  • att stryka under ord som är främmande och sedan skriva dem i en lista för att översatta
  • att titta på bilden för att få förförståelse om vad texten kan handla om
  • hur det kändes att inte förstå

Det var en givande stund jag fick med engagerade och nyfikna elever och jag hoppas på fler möten där eleverna kan träffas och samarbeta för lärande av varandra. Eleverna var pigga på att hälsa på i en av de klasserna vi har för elever som är nya i svenska skolan.  Jag önskar inte enbart mångkulturella skolor där olika kulturer existerar- jag hoppas på interkulturella skolor med möten med ömsesidig förståelse och lärande.

 

 

En komponentrapport bearbetas på elevernas modersmål

Postat den
En komponentrapport bearbetas på elevernas modersmål

Elever som är nya i Sverige och svenska skolan har arbetat med Fotosyntesen i biologi .

Det är en grupp med elever med olika skolbakgrund inskrivna i skolår 4-6. Arbetet är också en del i att observera vilka förkunskaper eleverna har med sig i ämnet.

Att jag inte talar elevernas modersmål samt att studiehandledningen är begränsad ställer krav på hur kunskapen ska bearbetas. Ingången till kunskap i ämnet har inneburit att vi har tittat på och analyserat bilder och filmer. Vi har också ställt hypoteser inför undersökningar, sått frön och under alla olika moment samtalat om vad en växt behöver för att kunna växa. Samtalet och talspråket kring bilderna och filmerna har varit ingången till det ämnesspecifika språket i biologi.

Texten bearbetas även på elevernas modersmål som ingång till ord och begrepp på svenska. Vi har tillsammans skrivit en enklare komponentrapport med utgångspunkt i blommans olika delar och dess funktion. Se bilder nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Besök av Skolverket

Postat den
Besök av Skolverket

Vi har haft besök i klassrummet!

Skolverket har besökt oss för att filma hur vi arbetar med texter. Tio elever som går på Välkomsten och är nya i svenska skolan och jag  har medverkat. Vi har jobbat med boken Sagan om det röda äpplet av Jan Lööf.

Vi har under lektionstillfället visat hur vi samtalar före, under och efter läsning. Vad vi gjorde den dagen kan ni se på filmen när den publiceras på Skolverkets sida Läs och skrivportalen. Läs och skrivportalen är en satsning med syfte att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga.

Träna på att återberätta vår dag

Det var en fredag som Anna Österlund från Skolverket och Magnus och Robert från Teknomedia besökte oss. Jag tog en del bilder för att kunna samtala om vår dag efteråt. Vi har med utgångspunkt i fotografierna tränat oss på att återberätta vad som hände den fredagen. Sedan har vi utifrån sexfältaren samtalat och skrivit en gemensam text om vår spännande dag. Eleverna har även fått illustrera till texten. Sedan samlade vi allt på en plansch som vi har satt upp i klassrummet!

Nedan kan du se resultatet!

 

FullSizeRender (3)

Hur skäller en hund på ett annat språk?

Postat den
Hur skäller en hund på ett annat språk?

Igår hade vi lektion i problemläsning med textuppgifter i matematik vilket ledde oss in på att samtala om och jämföra språk. I textuppgiften figurerar en hund, och för att skapa förståelse för texten ritade jag (och tog hjälp av en elev för att rita) en hund. Sedan skrev hur det låter när hunden skäller, på svenska. Jag ställde också frågan om hur det låter när hundar skäller på de språk som finns representerade i klassen. Det var ett intressant samtal där det framkom att man inte alls tycker att hundar i övriga världen skäller med samma ljud som man tycker att hundar skäller i Sverige. Vi skrev upp på tavlan hur man skriver att hundar skäller. Sedan frågade jag om det är hundarna som skäller olika, om en hund i Sverige skulle flytta till Turkiet- skulle då hunden skälla på ett annat sätt? Nej, efter många skratt var eleverna överens om det inte var hunden utan språket och människorna som avgjorde hur det låter när hundar skäller!

Att ha en kontrastiv perspektiv på språk behöver nödvändigtvis inte betyda att jag som lärare har massor av kunskap om alla språk som talas av eleverna i klassrummet. Men att visa nyfikenhet och lyfta in elevernas modersmål i undervisningen uppskattas av eleverna och leder oss in till att lära oss om flera språk (och kulturer, då språk är kulturellt betingat) när eleverna lär sig svenska. Lärarens nyfikenhet om elevernas modersmål leder också till att läraren lär sig mycket om elevernas modersmål, kunskaper som är applicerbara när man undervisar eleverna i målspråket svenska. Jag tror att ett kontrastiv perspektiv på språk, vare sig det handlar om hundskall eller ordföljd  skapar djupare förståelse i hur vi människor skapar språk.

På turkiska skäller hunden Hav hav, och inte hov hov fick jag sedan lära mig ;)

IMG_6188.JPG

E-biblioteket

Postat den
E-biblioteket

E- biblioteket

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på Pappas appar om hur man kan låna e-böcker på biblioteket! Tänk att ha ett bibliotek i paddan, tillgängligt dygnet runt! Ja, det är faktiskt möjligt. Även om utbudet inte är lika stort som pappersböcker finns det en hel del att välja mellan. Att man har tillgång till böcker via paddan eller sin Iphone skapar också möjligheter för att eleverna ska kunna låna och läsa på sin egen enhet!

Det är gratis för privat bruk men om eleverna ska ladda ner e-böcker till sina paddor eller mobiler för att använda dem i skolan, måste skolan själv abonnera på den tjänsten. Du kan läsa mer här.

Det enda som behövs förutom en Ipad är:

  • lånekort på biblioteket med tillhörande pin-kod
  • appen Bluefire Reader, den är också gratis

Detta bildspel kräver JavaScript.

För mer information kring proceduren kan du titta in på Pappas appar och följa instruktionerna på sidan!

Kombinera med andra appar

Att jag har boken i paddan möjliggör också att jag kan skärmdumpa bilderna (fotografera skärmen, vet dock inte hur lagligt det är, är noga med att använda det för eget bruk och inte dela)  och infoga dem i en annan app- exempelvis Making Sequences. Appen är till för att skapa sekvensserier med egna bilder eller så kan man använda de sekvensserier som finns i appen (texten och ljudet är inte på svenska i de redan befintliga sekvensserierna. I appen infogar jag bilder från boken, egen text och ljud. Jag kan välja olika antal bilder i min sekvensserie men max fem bilder i en serie.  I texten kan man infoga tidsord som först, sedan, efteråt, efter det, till sist. Det bästa med appen är att man kan skapa sekvensserier anpassade till elevernas språkliga nivå eller så kan eleverna skapa texten till bilderna tillsammans.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För exempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med skönlitteratur kan du läsa mitt inlägg här.

Språkutveckling med skönlitteratur!

Postat den

Skönlitteraturen har alltid varit ett uppskattat arbetssätt i min undervisning av elever som är nybörjare i svenska. Dock är det inte skriftspråket vi börjar med utan det är illustrationerna. Samtalet kring illustrationerna blir ingången till texten.

Det är ju knappast så att jag kan be eleverna skapa inre bilder av texter jag läser, när eleverna är i början av sin språkutveckling i svenska och texten är på svenska. För hur vore det om någon läste en text för dig på ett helt främmande språk och bad dig sedan skapa inre bilder – som du dessutom skulle berätta om på det nya språket? Vi börjar alltså inte med texterna, utan med bilderna och därav är illustrationerna av stor betydelse. Många gånger har jag använt mig av dokumentkameran för att visa illustrationer i böcker vi läser, detta för att alla elever ska få chansen att se bilderna. Att springa runt med en bok i klassrummet för att alla elever ska kunna se bilden som vi utgår från, tycker jag stressar både mig och eleverna. MEN så har jag ju upptäckt E-biblioteket och börjat använda mig av e-böcker! För att läsa mer om hur man kan ladda ned och använda böcker i Ipad titta in här.

Samtal före, under och efter läsning

Jag har främst använt e-boken i helklass. Efter att jag lånat boken, kopplar jag upp paddan till Smartboarden med en adapter, öppnar boken i läsaren Blufire Reader. Sedan utgår vi från illustrationerna, jobbar med bildpromenader där vi bygger samtalet på från vad eleverna ser.

Tillsammans pratar vi, tillsammans kan vi så mycket mer svenska och eleverna får draghjälp av varandra. Vi förstärker och kompletterar med vårt kroppsspråk, i kampen av att kommunicera och göra sig förstådd.

  • vi samtalar om illustrationerna genom att säga: jag ser…
  • vi samtalar om vad det vi ser i illustrationerna och vad de heter på språk som finns representerade i klassen, vi upptäcker likheter mellan språk, och skillnader…
  • eleverna förutspår vad boken handlar om, vad som ska hända- utrycker det på talspråket och/eller kroppsspråket
  • jag läsberättar (om texten är för avancerad för nybörjare) och/eller läser
  • ibland jobbar vi med texten i boken parallellt eller så kommer texten in i ett senare skede, beroende på elevgrupp och hur avancerad texten är

Efter boken är ”läst” får eleverna arbetar vi på olika sätt.

  • påståenden från innehållet som de ska besvara med svaren sant/falskt (jobbar enskilt, par eller grupp)
  • återberätta handlingen med egna ord, där jag skriver- eller att eleverna skriver med talsyntes för att få höra bokstavsljud, ord och meningar
  • lägga bilderna i kronologisk ordning med tidsord; tidsord som först, sedan, efteråt, efter det, till sist

Med skönlitteraturen som läromedel skapas tillfällen för språkutveckling i ett meningsfullt sammanhang med utgångspunkt i illustrationerna. I litteraturen är bilderna väldigt viktiga och det är just bilderna som öppnar upp för samtal med mina elever som är nybörjare i svenska. Samtalet kring bilderna skapar förförståelse för texten. Texter som eleverna har lättare för att förstå efter våra samtal kring illustrationerna. Sedan är ju bildanalys en viktig del i arbetet som också höjer den kognitiva nivån, att kunna analysera bilder, tolka dessa och förutspå är strategier som eleverna har användning av i andra ämnen. Läsupplevelsen och läsglädjen på elevernas andraspråk hoppas jag ökar när vi arbetar med skönlitteratur.

Språkutvecklande arbetssätt- Presentation i brevform

Postat den
Språkutvecklande arbetssätt- Presentation i brevform

Att kunna presentera sig är en form av kommunikation som alltid har varit viktigt. Det är oftast i just den kommunikationen med ambitionen att lära känna varandra som man börjar språkutvecklingen med nyanlända elever, presentationen- att kunna presentera sig.

Det här inlägget beskriver hur elever i förberedelseklass, inskrivna i skolår fem och sex har jobbat med presentation i brevform. Och varför ska man behöva skriva brev kanske många undrar. Att kunna presentera sig  skriftligt är av stor betydelse, inte minst när man söker jobb. I det här inlägget ger jag exempel på hur man kan träna på att presentera sig skriftligt, i brevform  (arbetsgång och arbetssätt är en del av att arbeta enligt genrepedaogigk/cirkelmodellen som jag har skrivit om tidigare, här och här.) Den här uppgiften är också en del av den kompetensutveckling som Nationellt Centrum för svenska som andraspråk höll i för pedagogerna på Kronan (min tidigare arbetsplats).

Förberedelser

Brev från fröken

Jag väljer att skriva ett personligt brev i min Ipad, i appen Pages – mallen för brev (som ger ett proffsigt intryck). I brevet presenterar jag mig och skriver lite allmänt om mig själv och infogar ett foto. Jag skriver ut brevet som eleverna kommer att få. Jag infogar även brevet i en Notebookfil (för att arbeta med Smartboarden i genomgången).

Syftet är att vi ska presentera oss, lära känna varandra, arbeta med innehållet i brevet och arbeta med språket explicit genom att analysera språkliga strukturer i brevet. Med anledning av att synliggöra de språkliga strukturerna skapar jag en mall (med delar av vad jag har med i brevet). Jag skriver ut mallen och infogar även mallen i notebookfilen så att vi arbeta med brevet analogt och digitalt.

Arbetsgång brev från fröken

Vi diskuterar om när man behöver presentera sig skriftligt. Vi kommer in på att man inte behöver presentera sig skriftligt så ofta men att det är bra att kunna det till exempel när man ska söka jobb. Vi pratar om hur viktigt det är att avgränsa innehållet efter vem som man avser ska läsa brevet.

Brev från fröken Hülya

Brev från fröken Hülya

 

Vi läser brevet jag har skrivit tillsammans. Innehållet analyseras implicit och explicit. Vi bearbetar innehållet muntligt och går igenom vad ord och begrepp betyder. Vi tittat sedan på brevet i notebookfilen. Jag ställer frågorna: Var i brevet skriver jag om … ? Hur ser du det? Vilka ord hjälper dig att hitta rätt? Hur skulle det kunna stå på ett annat sätt? Finns det andra ord man kan använda för att förmedla samma sak? Var i brevet skriver jag om mina intressen/familj/bakgrund?

 

Analys av frökens brev.

Analys av frökens brev.

Eleverna markerar delar av mitt brev, antecknar hur brevet är uppbyggt.

Mall för att synliggöra språkets uppbyggnad

Mall för att synliggöra språkets uppbyggnad

Vi går över till mallen som uppdelad i sju fält, inspirerad av sexfältaren från Låt språket bära. Eleverna ger förslag på vad i brevet som passar till delar av mallen. De plockar in delar av mitt brev in i mallen.

Eleverna får nu en ny mall som de ska skriva en presentation i brevform om sig själva.

Eleverna skriver en presentation i brevform i appen Pages. De använder sig av mallen för att bygga brevet efter de språkliga strukturer vi har arbetat  med (exempel på elevernas personliga brev finns inte med här)

 Fortsättning med brev i läromedel

Analys av brev i läromedel

Analys av brev i läromedel

Vi fortsätter med ett nytt brev från ett läromedel (får återkomma om vilket läromedel). Vi läser texten och bearbetar ord och begrepp. Här tar vi hjälp att Google translate och Google bilder.  Arbetet fortskrider genom att eleverna får arbeta tillsammans för att ta tillvara på sin flerspråkighet som resurs, hjälpa och stötta varandra språkligt.

Vi arbetar tillsammans med att analysera formen, strukturen på brevet. Vi stryker under delar av brevet med olika färger beroende på om det står om intressen, familj eller bakgrund.

Brevet bearbetas med innehåll och form. Även om brevet innehåller en del nya ord och begrepp känner eleverna igen sig eftersom uppgiften innan har skapat förförståelse och fungerar som stöd i arbetet.

Övningar till brevet.

Övningar till brevet.

Eleverna jobbar med övningar till brevet och skriver svar.

Skriver svar till text i läromedel

Skriver svar till brev i läromedel

 

 Reflektioner under arbetets gång

Skärmavbild 2014-09-13 kl. 20.47.41

  • Det har varit bra att starta arbetet utifrån oss själva, det vill säga det välbekanta med exempeltext för att avbilda en liknande text i innehåll och form.
  • Att nästa gång även jobba med grammatiken och ordföljd mer explicit.
  • Att komplettera uppgiften med mönstermeningar för att stötta eleverna till att skriva mer avancerade meningar
  • Det vore kul att ha ”riktiga” brevvänner nästa gång!

LGR 11

Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i ämnet SVA

Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • välja och använda språkliga strategier
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt.

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 340 andra följare

%d bloggare gillar detta: