RSS Flöde

Konferenser

Postat den

Det händer mycket kring arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever just nu. Ett efterlängtat arbete.

Den 13- 14 mars har det varit två konferenser:

Det twittrades flitigt från konferenserna så därför har jag sammanställt alla Tweets för er som inte kunde delta och för er som ännu inte twittrar. Det är bara att klicka på ”wiew story” för att ta del av vad åhörarna delade med sig av:

Nyanlända elever i fokus i Göteborg

Flerspråkighet i fokus i Stockholm

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

Postat den
I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever –  med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. 

Det övergripande syftet i förberedelseklassen är:

  • formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Innehåll:

  • Faktatexter för barn och hur deras innehåll organiseras, deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
  • Utveckla ordförrådet och kunna använda begrepp som förekommer i faktatexter som barn- unge, han-hane, hon-hona mm
  • Skapande av texter där ord och bild samspelar

Cirkelmodellen

I det här upplägget har vi använt oss av de planeringsmodeller som finns att skriva ut i tillhörande DVD till  Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson och Anniqa Sandell.

Bygga upp kunskaper i ämnesområdet

  • Vi skapar en tankekarta med utgångspunkt i frågan: Vad vet vi om djuret?  Vi listar: Vad ska vi lära oss om djuret? Vi jämför vår lista med planeringsmodellen (sexfältare: djur) från Låt språket bära. Nu har vi en komplett lista och vet vilken information vi ska söka efter.
  • Vi tittar på en film om Brunbjörnen från UR: http://www.ur.se/Produkter/178225-Vilda-djur-Brunbjorn Filmen och planeringsmodellen bidrar till att skapa förförståelse inför faktatexten. För elever som ännu inte har knäckt läskoden har vi utgått från en filmen och skrivit en kortare faktatext tillsammans utifrån planeringsmodellen. I den andra elevgruppen har vi arbetat med både film och faktatexter med större fokus på skriftspråket.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Studera texter inom genren för att få förebilder

  • Vi läser faktatext om brunbjörnen. Filmen skapar förförståelse om faktatexten, vi börjar med innehåll och går över till språkets uppbyggnad.
  • Vi fyller i planeringsmodellen och jämför med våra kunskaper vi fyllde i om djuret tidigare. Vi tittar på språket och dess stilistiska drag på olika sätt: analyserar text, jämför med en saga om djuret med övningar på smartboarden. Övningar som bygger på att kunna urskilja faktatext från exempelvis en saga. Vi lär oss vad något är genom att jämföra med vad det inte är. Vi jämför med saga, vilket vi har arbetat med tidigare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriva en gemensam text

  • Vi skriver en gemensam faktatext utifrån de uppgifter vi har fyllt på i planeringsmodellen. Hur ska vi formulera vår text? Vi diskuterar ordval, struktur och formuleringar.
  • Vi ritar bilder till våra texter. Att teckna djur är inte så lätt. Vi tar stöd för att kunna teckna med tips samlade från Pinterestboard och filmer skapad i appen Videoscribe. Länkar: Pinterest, Videoscribe . Det är ett enormt stöd att steg för steg kunna följa hur man kan teckna. Eleverna uppskattar stödet de får för att utveckla sin förmåga att teckna, de är (ofta) väldigt stolta och  nöjda över sitt resultat.
  • Vi skapar för mottagare, en faktafilm som även ger utrymme för att träna på uttal och visa på förståelsen av innehållet genom att skapa bilder som samspelar med text och ljud. Samt att eleverna pratar mycket när de arbetar med olika appar i lärplattan, det blir en form av ”lägereld” när de samarbetar för att skapa. Filmerna skapas i appen Imovie.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriva en individuell text

  • Eleverna arbetar individuellt/par/grupp och skriver en faktatext om valfritt djur med planeringsmodellen som stöd.  De skapar film i appen Imovie med sina tecknade bilder.Vi använder våra kunskaper om djuret samt våra tecknade bilder till att skapa filmer för att lära andra om djuret. Filmen om skogsharen nedan ingår i den här fasen, eleverna har arbetat i grupp med stöd av vuxen. Fler filmer/böcker är på gång.

Vi kommer att arbeta med faktatexter ett tag och eleverna kommer inte enbart skapa filmer utan även böcker i appen BookCreator så att andra kan låna deras faktaböcker på skolans E-bibliotek. När vi är ”klara” med arbetsområdet faktatexter om djur i skogen kommer vi att använda oss av kamratbedömning genom att eleverna får ta del av varandras filmer och böcker och bedöma utifrån two stars and a wish.

Nedan kan ni se filmerna. De finns även på klassens blogg: http://kronanfbk.wordpress.com/2014/03/06/faktafilm/

Elever i skolår 1 skapade den här filmen: Elever i skolår 2 och 3 skapade den här filmen: Elever i skolår 3 och 4 skapade den här filmen:

Ett foto- flera berättelser

Postat den

pojke

- Ja, vem är det här barnet?

Jag visar bilden, fotografiet på ett barn som gråter. Fotografiet som jag har hittat på clipart och skrivit ut. Nu sitter fotografiet uppe på tavlan i klassrummet. På den här lektionen består gruppen av tio elever inskrivna från skolår 1-4 som har varit i Sverige från tre månader till ett år, de flesta utan skolbakgrund.

Eleverna tittar nyfiket, de samtalar med varandra. De samtalar på sitt modersmål. Vem är det här barnet? Varför gråter han? Först utreder eleverna om det är någon som jag-  fröken känner.  Nej, svarar jag.

Innan eleverna talar jag om vad jag förväntar mig av eleverna:

  • Du ska titta på bilden.
  • Du ska tänka ensam eller tillsammans med din bänkkamrat.
  • Du ska berätta vad du/ni tänker, det finns inga rätt eller fel.

Vi börjar med att prata vem den här pojken är. Det blir livliga diskussioner över vem han är, hur gammal han är, varifrån han kommer, vilka språk han talar. Jag märker att de gärna diskuterar och argumenterar för sina val.

Nej, säger N. Han är inte från Syrien. Har har gult hår. Han är svensk. En annan elev menar att han kanske kommer från USA, eller att han kommer från England. Det är intressanta diskussioner. Vi tränar på att formulera oss: Jag tror att han är/kommer från/talar… 

Vi funderar tillsammans. Eleverna är aktiva, de lyssnar på varandra och samtalar. Jag stöttar och förtydligar, ställer frågor för att eleverna ska utveckla sina svar.

Jag ställer nästa fråga: Varför gråter han?

De flesta elever är överens. Han får inte köpa godis.

Ja, ok säger jag. Var är han då? De pekar på affären som ligger intill skolan. Sedan blir det tyst, alla verkar överens. Hmm, jag funderar hur jag ska aktivera eleverna och hur uppgiften inte ska dö ut här. Visst, en ledsen pojke som inte får köpa godis, men jag känner mig inte så nöjd. Syftet var att finna flera berättelser kring samma bild, en övning där syftet är att stimulera tankar och känslor för att eleverna ska träna på att uttrycka sig på svenska. Att med språket som redskap tänka, kommunicera och lära. Och att göra detta högt, tillsammans.

Nästa frågor som eleverna utgår från blir:

Varför gråter pojken om han befinner sig:

  • på en lekplats
  • på fotbollsplan
  • i skolan
  • i ett köpcenter
  • hemma

Det blir många berättelser. Flera av eleverna berättar om egna erfarenheter. N berättar hur ledsen hon blev när hon gick ifrån sin mamma i ett köpcenter. Eleverna lyssnar aktivt på varandra. De är intresserade av varandras erfarenheter. Jag ställer frågor som eleverna inte enbart kan besvara med ett ja eller nej. Vi diskuterar hur man kan gå tillväga i olika situationer på olika ställen. Vad gör man om man går ifrån sin mamma/pappa i ett köpcenter? Vad säger man? Hur känner man sig? Alla elever är delaktiga i olika grad, några berättar på sitt modersmål till en kompis som översätter till svenska, några pratar med riktigt bra flyt och några använder kroppsspråket som en brygga till talet. Elevernas berättelser skapar inre bilder om fotografiet, om vad som kan ha hänt före och vad som kan hända efter bilden.

Nästa steg är att alla får ett exemplar av fotografiet. De ska nu producera en kort berättelse om just den här bilden. Bilden har stimulerat deras tankar och känslor som vi sedan har utvecklat tillsammans muntligt – för att det så småningom ska gynna ut i individuellt arbete. Eleverna får skriva eller berätta muntligt, de får använda Ipad om de vill. Eleverna uppmuntras till att arbeta tillsammans och hjälpa varandra.

Det här ska vara med i berättelsen:

  • En presentation av pojken.
  • En förklaring över varför han gråter (vad du tror).

Några väljer att tala in sin berättelse, de filmar bilden och talar in med kameran i Ipad. Några väljer att limma bilden i sin skrivbok och att skriva texten där. Några skriver i appen Skolstil i sin Ipad. Det blir olika berättelser och olika uttrycksformer kring en bild.

Övningen har förutom att träna på språket skapat samvaro hos eleverna. Deras erfarenheter och berättelser har bidragit till att de känner varandra lite mer nu än de gjorde innan uppgiften. Vilket är betydelsefullt för att skapa en gruppkänsla i klassen.

Vi läser/tittat/ lyssnar på berättelserna tillsammans i klassen. Det känns lustfyllt. Ett foto – flera berättelser.

Projekt: Nyanlända

Postat den

I uppdrag som förstelärare är jag delaktig i olika projekt med syfte att öka måluppfyllelsen för elever som är nya i svenska språket och den svenska skolan, det vill säga ”nyanlända”.

Förutom att arbeta i förberedelsegrupp på skolan (Kronan i Trollhättan) har jag avsatt tid att tillsammans med Trollhättans utvecklings- och förstelärare arbeta i nedanstående projekt:

Välkomsten

Välkomsten är en skolförberedande verksamhet för nyanlända elever i grundskolan år 1-9. Syftet med verksamheten är att under 8-10 veckor kartlägga nyanlända elevers kunskaper, deras skol och -sociala bakgrund, nuvarande livsbetingelser samt förmedla baskunskaper i svenska språket och om den svenska skolan. (Källa: Trollhättans hemsida)

Målet med projektet är att samla synpunkter kring mottagande av nyanlända elever i Trollhättans stad med fokus på kartläggning och bedömning av nyanländas kunskaper, rutiner vid utslussning och samverkan mellan elevernas hemskolor och Välkomsten. Dessa sammanställda uppfattningar och synpunkter ska sedan ligga till grund för en rapport som innehåller förslag till utveckling och förbättring av rutiner så att det underlättar arbetet mot högre måluppfyllelse för nyanlända elever i Trollhättans stad.

Hjortmosseskolan

Att skapa en mer strukturerad organisation för mottagandet av de nyanlända eleverna i form av t.ex. särskild undervisningsgrupp, förberedelseklass (FBK), eller annan organisationsform om förutsättnignarna för en FBK inte föreligger på Hjortmosseskolan. Uppdraget består i att bygga upp en struktur för att ta emot de nyanlända den första tiden efter ”Välkomsten” och att hitta framgångsrika former för att successivt slussa ut eleverna i sina ordinarie undervisningsgrupper. Projektet innebär också att erbjuda stöd i hur lärare kan introducera och använda Ipad i elevernas språk- och kunskapsutveckling. En del av projektet är att alla pedagoger på skolan, oavsett ämne så småningom ska erbjudas kompetenstutveckling i språk-. och kunskapsutvecklande arbetssätt.  

Språk- och kunskapsutveckling med Ipad

Tillsammans med Christina Sikström  (skolutvecklare på centrala skolområdet i Trollhättans Stad) introduceras Ipad som pedagogiskt verktyg för elever som är nyanlända. I projektet träffar vi lärare och studiehandledare som arbetar med nyanlända elever. Det finns många fördelar med att använda Ipad i elevernas språk-och kunskapsutveckling då verktyget är intuitivt och man har möjlighet att arbeta multimodalt. Med Ipad kan eleverna använda sig och kombinera fler uttryckssätt. Dessutom finns det appar för färdighetsträning i språk och matematik.

Vi har startat processen genom att dela ut Ipad där min roll främst har varit att inspirera genom att tipsa om arbetssätt och appar men också att besvara frågor av praktisk karaktär. Processen fortskrider sedan i respektive klassrum av pedagoger och elever där vår roll är att skapa ”nätverk” där pedagogerna kan utbyta erfarenheter. Vi kommer att anordna möten och workshops för att utveckla det pedagogiska arbetet.

Inkludering

Det gemensamma för ovanstående projekt kan sammanfattas med ett ord: Inkludering.  Där inkludering inte enbart innebär att placera ut eleven i ordinarie klass. Det handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att uppnå målen oavsett skolbakgrund genom att bygga på elevernas styrkor och förmågor. Styrkor och förmågor som nödvändigtvis inte kommer i uttryck på svenska.

Skapa med Pages

Postat den

I det här inlägget vill jag tipsa om en app som tillhör en av mina favoriter. Det är appen Pages som jag använder ganska flitigt privat och i skolan.

I Pages kan man skapa textdokument och det går att infoga bilder, tabeller, diagram och former. Det finns många mallar att välja mellan. Man kan välja mellan olika mallar inom olika kategorier som mall till flygblad, affischer, cv, brev, rapporter, essän och mycket mer.

Det bästa med Pages tycker jag är just alla mallar som redan finns inlagda och som man kan börja arbeta i. Det underlättar arbetet väsentligt. Dessutom blir det snyggt utan att man behöver anstränga sig nämnvärt.

I klassen brukar vi skriva gemensamma texter utifrån det arbetsområde som vi arbetar med i klassen. Texten infogar jag sedan i den mall som liknar ett bildcollage, där infogar jag även bilder som vi har tagit eller som eleverna har ritat. Planschen sätter vi sedan upp i klassrummet. Fortsättningsvis kommer jag även att använda Pages som stöttning för eleverna genom att skapa planscher när vi arbetar med genrepedagogik, planscher som synliggör syfte, struktur och språkliga drag och som stöd när eleverna planerar sin text.

Min ambition är att eleverna ska använda Pages i olika ämnen, eftersom den även finns som app nedladdad på klassens Ipad. Det finns många möjligheter. Det finns mallar för brev, rapport, broschyrer mm och kan användas i fler ämnen än just svenska. En fördel är att man kan lägga till tangentbord under inställningar på paddan så att eleverna även kan skriva på sitt modersmål.  För utskrift mailar jag dokumentet och skriver sedan ut via en dator.

Jag har även använt mig flitigt av Pages, till exempel när jag skriver dokument som brev till olika ställen eftersom mallen ger ett proffsigt intryck. Nedan följer några exempel på hur det kan se ut:

En plansch om regler som vi har på skolan:

View this document on Scribd

Pages kan också användas för att skapa försättsblad till elevernas skrivböcker (som de kan limma på en vanlig skrivbok). Det är smidigt att infoga bilder som man tar själv med kameran, eller spara ned bilder från exempelvis Flickr eller andra sidor med bilder som är fria att ladda ned och dela, se exempel:

View this document on Scribd

View this document on Scribd

Ju mer jag använder Pages desto fler sätt kommer jag på att använda appen.

Om du vill veta mer om appen kan du läsa recensionen som finns på Skolappar: Pages

I backspegeln- 2013

Postat den

Som tidigare företagare kan jag inte påstå att jag saknar den årliga inventeringen av varulagret, men det hindrar mig i och för sig inte från att inventera/blicka tillbaka på hur 2013 har varit.

Nya elever

2013 har varit ett läro- och händelserikt år. Under vårterminen arbetade jag delvis som studiehandledare i svenska som andraspråk ute i klasserna för elever som tidigare gått i förberedelseklassen. Men med anhörighetsinvandringen och läget i Syrien ökade trycket och jag återgick för att arbeta med elevernas språkutveckling i förberedelseklass. Förberedelseklassen växte successivt till att bli två grupper. Nya elever som innebar nya möten och nya erfarenheter.

Vi avslutade 2013 med att vara två lärare på heltid (med resurslärare och studiehandledare) som ansvarade för eleverna och kommer under januari 2014 växa till att bli ett litet arbetslag :)

Studier

2013 innebar distanstudier i magisterprogrammer Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet. En utbildning där IT-intresserade personer med olika bakgrunder och yrken möts med det gemensamma intresset att studera Lärande med IT. En lärorik utbildning som fortsätter under 2014. Att redovisa vad jag har lärt mig och hur det har utvecklat och förändrat min syn på IT och lärande får jag återkomma till i ett annat blogginlägg. Men något som har genomsyrat hela utbildningen hittills är utmaningen att läsa akademiska texter på engelska, förstå och kunna återberätta vad jag har förstått. Det har gett mig ännu djupare insikt i hur mina elever har det och hur krävande det är att läsa på sitt andraspråk.

Skolappar

2013 blev jag gästrecensent på Skolappar. Häftigt och otroligt lärorikt. Med stöttning av duktiga teamet som recenserar med ledning av Joachim Thornström har det varit utvecklande att granska appar och koppla dessa till grundskolans läroplan. Ett kritiskt ”tänk” på appar har varit ett bra komplement till utbildningen jag går. Jag önskar att jag hade tid till att arbeta lite mer med appar och lärande av något slag.

Förstelärare

Så blev jag förstelärare i Trollhättans Stad med centrala skolområdet som upptagningsområde. Mina tankar kring uppdraget kan du läsa här. Jag måste erkänna att jag inte är så jätteförtjust i benämningen och har haft svårt för att tala om att jag är… förstelärare.  Men efter några månader har jag vant mig lite. Det känns också extra kul (och ibland overkligt) att en person som jag, som absolut inte var studiemotiverad under sin skolgång i grundskolan har blivit så intresserad och engagerad av skolfrågor så att det har växt till bli ett intresse (eller så kanske det är just därför jag vill skapa en meningsfull skolgång?) Ett intresse som jag nu har fått en titel för.

Dela-kultur

Under 2013 har blivit kontaktad för att dela med mig av hur vi arbetar språkutvecklande med digitala verktyg. Jag har medverkat på Skolporten, olika KU-dagar för pedagoger i Göteborgs Stad, Skolporten och några lokala uppdrag. Anlitarna kallar dessa uppdrag för föreläsning men jag tycker att jag mest visar och berättar hur man kan arbeta med och hur vi arbetar multimodalt med språkutveckling ;) Jag vill tacka för den uppskattning som mina elevexempel och jag får ta del av. Kärlek till alla er positiva, engagerade lärare. <3

Skolverket

Sist men inte minst. 2013 var året då jag fick äran att vara med i referensgruppen för framtagandet av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända. Ett projekt som pågår ännu och som jag är stolt över att få vara med i.

Så det har varit ett spännande 2013. Jag ser fram emot ett spännande 2014 och hoppas att jag tillsammans med mina kollegor kan utveckla verksamheten för elevernas bästa. I mitt uppdrag som förstelärare är min ambition att kunna samarbeta med pedagoger och utveckla verksamheten för nyanlända.

Under 2014 ska jag försöka dela med mig mer av tips på digitala verktyg och hur man kan använda det på olika sätt för lärande.

God fortsättning!

// Hülya

Tips – Digitala spåret

Postat den

För att träna svenska är Digitala spåret en enorm webbresurs som jag utnyttjar på flera olika sätt i elevernas språkutveckling. Jag började att använda sidan när jag arbetade som lärare på SFI och har sedan fortsatt att använda det även i grundskolan med elever som är nybörjare i svenska språket.

Vad är Digitala spåret?

Saxat från sidan: Digitala spåret är ett projekt som har utfört av lärare på Botkyrka vuxenutbildning. Projektet har initierats av CFL, Centrum för flexibelt lärande, en myndighet som nu har upphört och vars verksamhet övergått till skolverket. I korthet har målet varit att stimulera språkträning för SFI, svenska för invandrare och SAS, svenska som andraspråk.

Målet är att kunna studera enligt två språkmodeller.

Kursmodell 1 är upplagd och strukturerad i form av olika teman; familjen, bostad, ekonomi, arbete, kärlek, utbildning, hälsa, fritid, litteratur, populärvetenskap, etc.

Kursmodell 2 utgår från olika färdighetsområden i svenska språket och är upplagd efter dessa; lyssna och förstå, samtal, tal, läsförståelse, skriftliga färdigheter.

Hur jag använder sidan för nyanlända elever skolår 1-6

Första intrycket när man öppnar en övning kan vara att man tycker att övningarna liknar traditionell färdighetsträning utanför en större kontext. Där tycker jag läraren har en viktigt roll i för- och efterarbetet eller att förtydliga och förklara just det valda momentet, för att det ska bli meningsfullt för eleven. Sedan tycker jag heller inte att man ska förkasta färdighetsträning, det behövs också  i språkutveckling. Fördelen med sidan tycker jag är att övningarna är multimodala, det vill säga att det ofta  är ljud, bild, och text. När eleverna tex övar ordkunskap ser de inte enbart text och bild- de kan också höra hur ordet uttalas. Eleverna vill gärna utföra övningarna, många gånger tills de får alla rätt. Eftersom övningarna är självrättande får eleverna omedelbar feedback och kan öva sig fram till rätt svar.

Det finn en del att välja mellan, på olika nivåer. Nivåerna är A-B-C-D-SVA- GY, där A står för nybörjare och GY för gymnasienivå. De olika nivåerna gör att det blir ett stort utbud av övningar- men också en djungel att hitta i för de yngre eleverna. Därför brukar jag länka till de övningar jag tycker eleverna behöver träna i klassbloggen (beskriver mer nedan), eller så kortar jag länken på korta.nu som jag sedan skriver upp på tavlan i klassrummet.

Genomgångar på smartboard

Jag väljer ut övningar utifrån det arbetsområde vi arbetar med. Det finns en del att välja mellan som årstider, familj, grammatik och ordkunskap. arbetsområdena kan man träna på olika sätt. Jag använder mig också av övningarna i genomgångar som jag har i helklass. Vi läser, lyssnar, skriver och utför interaktiva övningar tillsammans. Övningarna används för att komplettera det vi arbetar med annars, för att introducera eller för att repetera.

Länka till övningar på vår klassblogg

Fördelen med många (tyvärr inte alla) övningar på Digitala spåret är när övningen har en egen URL-adress. Fördelen med det är att jag kan kan länka till övningen i vår klassblogg. När man sedan klickar på länken kommer man direkt till övningen. Det underlättar även att döpa om länken (det gör man i bloggen när man infogar länken).

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 17.30.23

Skärmavbild 2014-02-12 kl. 17.32.48

Övningarna finns på vår klassblogg och eleverna kan träna även utanför skoltid. Ovanstående övning är också en av de övningar jag använder i helklass som sedan eleverna får träna både digitalt och analogt. Övningen har jag sedan för att komplettera skapat i pappersform, den finns också inlagd i klassbloggen där jag eller eleverna lätt kan hitta den och skriva ut. Tyvärr är det så att övningarna kräver en annan webbläsare än Safari på Ipad, där använder jag mig av Puffin.

Digitala Spåret är en resurs som jag gärna använder och därför gärna tipsar om!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 094 andra följare

%d bloggers like this: