RSS Flöde

I mitt klassrum: Berättarfamiljen, klassens utflykt

Postat den
I mitt klassrum: Berättarfamiljen, klassens utflykt

Berättarfamiljen- klassens utflykt

Eleverna i Förberedelseklassen har varit på en utflykt, i skridskohallen där de har fått prova på att åka skridskor. Min uppgift som SVA-lärar för nyanlända elever i Förberedelseklass (årskurs 3-5) var att i efterhand ta reda på så mycket som möjligt om utflykten och med utgångspunkt i utflykten arbeta språkutvecklande. Eftersom jag själv inte var med under utflykten fanns det väldigt mycket att ta del av, nyfiken som jag är :)

Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i ämnet SVA

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • välja och använda språkliga strategier
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Centralt innehåll

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.

Förberedelser

I det här upplägget har vi använt oss av de planeringsmodeller som finns att skriva ut i tillhörande DVD till  Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson och Anniqa Sandell.

Inför lektionen förbereder jag upplägget med mallar som översätts av våra studiehandledare på skolan. För att fräscha upp mitt minne läser jag  även igenom exempeltexten och gör sedan en digital mall på Notebookprogrammet för smartboarden utifrån mallen nedan. Jag infogar bilder till varje fråga i mallen-  bilder som passar just den här utflykten. Tanken är att använda den digitala mallen och skriva direkt i mallen, kombinerat med talsyntes. Tanken är att skriva det vi kommer fram till i samtal med eleverna. Jag väljer att samla allt jag ska använda i en Notebookfil; bilder, mall och länkar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Arbetsgång

Vi utgår från att samtala om vad eleverna har gjort. Med den förberedda Notebookfilen tittar vi gemensamt på Smartboarden. Den här gången har jag inte några interaktiva övningar. Eftersom jag heller inte har några foton från elevernas utflykt har jag valt att infoga andra bilder som stöd för eleverna när de ska berätta om sin utflykt. Vi arbetar tillsammans eftersom eleverna fungerar som resurs för varandra, de kan mycket mer svenska tillsammans och de tränar på att lyssna och kommunicera. De tränar alltså på att förstå och göra sig förstådd- och det är just i den kampen språkutveckling sker.

Muntlig aktivitet

Vi pratar om utflykten där jag stöttar upp med frågor för att eleverna ska träna sig i att berätta i kronologisk ordning och med röd tråd. Vi samtalar om:

  • utflykten
  • utrustning man behöver för att åka skridskor
  • hur svårt det kan vara att åka och att ”bromsa”
  • vad man behöver göra för att bli bättre- träna, träna, träna- som att lära sig svenska uttrycker en elev
  • hur en vuxen/kompis kan stötta för att man ska kunna åka
  • känslor

Skriftlig aktivitet

Vi fokuserar på orientering och tränar på att kunna återge ett händelseförlopp med en tydlig orientering med händelser och kommentarer som uttrycker tankar och känslor kring utflykten. Jag väljer att stötta och ändra i texten i den grad så att eleverna ändå känner att de ”äger” texten.

  • vi tittar på frågorna- vad ska en återgivande text innehålla?
  • vi granskar textens uppbyggnad och tillhörande bilder som illustrerar frågorna
  • vi diskuterar vad som ska skrivas, ska vi skriva klockslag eller räcker det med skriva vilken dag på frågan ”när?”
  • vi enas om formuleringar, utvecklar, rättar språkliga missförstånd, förtydligar
  • vi bearbetar skriftspråket muntligt, med kroppsspråket och lexikon på nätet

Detta bildspel kräver JavaScript.

När texten känns klar och vi har läst den tillsammans några gånger skriver jag ut texten.

Nu fortsätter vi i Notebookfilen genom att titta på filmer med skridskoåkning på Youtube. Vi diskuterar på vilka sätt skridskoåkning finns, sportgren, intresse, fritid, musikal mm. Eleverna uppskattar verkligen filmsnuttarna. De samtalar och diskuterar. I Disneys musikal försöker de att känna igen sagofigurerna från det sagotema vi har jobbat med tidigare. De funderar på om de kanske ska satsa på en karriär inom sporten.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästa pass får eleverna texten vi skrev gemensamt. De läser och skriver texten på Ipaden, i appen Skolstil 2, de lyssnar på bokstäver, ord och meningar. De får sedan illustrera till texten. De väljer att illustrera när de åker skridskor, jag uppmanar dem till att skriva en pratbubbla till med vad personen som åker skridskor skulle kunna säga.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi sätter upp texter och bilder på klassrumsväggen. De läser gärna texterna flera gånger! Ett tips är att eleverna även kan träna på att placera den färdiga texten sönderklippt  i ”rätt ruta”. Då tränar de förmågan att bygga upp en text i kronologisk ordning samt att besvara rätt ”fråga” i mallen.

Det var en liten del av hur vi arbetar i Mitt klassum :)

Kommentera gärna med tankar, tips och idéer!

 

Tankar från #SETT2014

Postat den

(SETT- Scandinavian Educational Technology Transformation- Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativt lärandet).

Det har varit lärorikt på många ”SETT” :) Jag har fått ta del av erfarenheter och tankar genom föreläsningar av lärare som har delat med sig av sina erfarenheter, dessutom har jag träffat skolfolk som jag har kommunicerat via sociala medier.  Jag har också fått hålla i en föreläsning där jag har delat med mig av mina erfarenheter med att använda blogg och digitala verktyg i nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Det är härligt att vara en del av den utveckling som sker kring nyanlända elevers lärande, och extra kul när personer jag aldrig träffat kommer fram och presenterar sig för att skapa nätverk.

Nedan kommer lite tankar om de föreläsningar jag fick lyssna på. Det var naturligtvis många många fler föreläsningar som lockade, men vissa föreläsningar köade jag bort- jag kom inte in eftersom det blev fullt :(

Teach for India!

Srini Swaminathans föreläsning:  ”Magic, joy and dreams” var en känsloresa. Srini är lärare i Indien som nu arbetar i den ideella organisationen Teach For India. Srinis föreläsning var den föreläsning som gick rakt in i hjärtat, som berörde och påverkade mig mest. Jag tror inte någon lämnade salen oberörd!

Srini berättade hur tacksam han var för att hans mamma-  trots att de levde under svåra förhållanden- stöttade och motiverade honom för att studera, eftersom utbildning gör stor skillnad i en människas liv.  Utbildning skapar handlingsfrihet för individer och skapar möjligheter för att ta sig ur förhållanden man inte valt att leva i.

Tacksamheten han kände för moderns kamp för honom valde han att gottgöra genom att studera till lärare och arbeta på skolor på tuffa områden, områden där lärare gärna inte väljer att arbeta. För att kunna göra den skillnad som modern gjort i hans liv- ville alltså Srini gottgöra genom att göra skillnad i andra barns liv.

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Srini berättade att det i dessa områden är ganska vanligt att barn enbart studerar i fem år och sedan hoppar av sin utbildning- och att hans vision var att motivera dessa barn och ungdomar att studera med lust och glädje. Han menar att det ska vara roligt att gå i skolan. Vi fick se filmklipp på hur elever tog sig till skolan barfota i monsunregnet, och hur de uttryckte sin glädje över att få gå i skolan. Det handlade om den inre motivationen som segrade över de yttre förutsättningarna. Barnen ville gå i skolan.

Jag blev imponerad över hur Srini använde de näst intill obefintliga resurser som fanns för elevernas lärande. Han visade förkläden som användes som mobil-whiteboardtavla, Bollywoodplanscher som blev filmduk och hur 42 elever använda sig av en (!) laptop i klassrummet. Srini delade också med sig av hur han trots astma deltog i en löptävling för att vinna en Ipad, ett lärverktyg som då var relativt ny och dyr. Srini kämpade för att vinna den för att han skulle kunna använda den i klassrummet med eleverna.

Trots att det handlar om Indien och förutsättningar som vi troligtvis aldrig kommer att utsättas för i den här delen av världen fanns det mycket i Srinis föreläsning som man kan omsättas till den egna verksamhet. Jag blev helt tagen av den pedagogiska och didaktiska kreativitet som han visade exempel på. Han förmedlade också hur viktigt det är med utbildning och vilken skillnad det kan göra i en persons liv. Och vilken betydelse lärare har för att göra skillnad!

Något som är likt min verksamhet är exempelvis hur två geografiskt nära områden kan ha olika socioekonomisk status, olika skolresultat med stor skillnad på måluppfyllelse. Olika förhållanden som barn inte har valt att växa upp i, men som kan förändras med utbildning, eftersom utbildning skapar förutsättningar för delaktighet i samhället. Att arbeta i ett så kallat ”segregerat område” här i Sverige innebär utmaningar som utifrån sett kan uppfattas som ”problem”. Men jag tänker att  jag som lärare inte kan påverka de yttre förutsättningarna- heller inte skylla på de yttre förutsättningarna. Jag väljer att arbeta med elevernas inre motivation i kombination med att ha höga förväntningar som med val av arbetssätt måste vara realistiska. Även glädjen som mina elever visar över att gå i skolan är på många sätt lik den glädje som Srinis elever visar. En annan likhet är att det är lärarens uppgift att skapa glädje och omvandla olika resurser till pedagogiska resurser för elevernas lärande. Det handlar sammanfattningsvis om lust, glädje och motivation till lärande oavsett barn, land och område.

Internet i skolvardagen- hur och varför?

Kristina Alexanderson arbetar som chef för Internet i skolan på stiftelsen för Internetinfrastruktur samt att hon är Creative Commons Seriges ombudsman. Många av oss känner henne via Webbstjärnan. Jag har via Twitter varit i kontakt med Kristina och ställt frågor i mitt och elevernas arbetet med klassbloggen. Supporten har fungerat kanonbra där jag har fått svar snabbt.  Kristina berättade om vikten av att skolarbetet är meningsfullt och ”på riktigt”. Webbstjärnan är en enorm resurs där lärare och elever kan ta del av filmer, och visuella beskrivningar vad som är viktigt att tänka på när man publicerar på Internet. Att börja arbeta, skapa, publicera och kommunicera på Internet istället för att ”läsa om” hur man ska göra skapar en större medvetenhet hos både lärare och elever. Jag är imponerad över det arbete som sker i Webbstjärnan och hur betydelsefullt det är för att främja och utveckla internetanvändningen i skolan.

Det flerstämmiga klassrummet- verklighet med digitala verktyg

Jag lyssnadeäven på Katarin Lycken Reuters föreläsning: Det flerstämmiga klassrummet- verklighet med digitala verktyg. Katarina arbetar som förstelärare på Östra Reals gymnasium och Guldäpplepristagare 2013. Jag kände igen mig när hon berättade hur webbresurser hade förändrat hennes sätt att arbeta. Effekterna Katarina lyfte var bland annat att:

  • HUR, VAR och När förändras när IT kan förpacka lärande på andra sätt
  • flippade klassrum är demokratisering av lärande
  • IT skapar flerstämmighet

Katarina berättade om hur filmade lärargenomgångar, flippat klassrum, med filmer som eleverna kunde ta del av innan lektioner förändrade läraktiviteterna i klassrummet eftersom förarbetet, det vill säga att titta på filmer skapar utrymme för att elever blir mer aktiva i klassrummet. Hon beskrev hur klassrummet och arbetssättet blir flerstämmigt. Digitala verktyg bidrar till exempel till att vi behöver tänka till om placeringen för olika aktiviteter när  eleverna  inte bara ska sitta och lyssna. Dessutom delade Kristina med sig av en del praktiska tips som att skriva namn på kortlek och förbereda placering av eleverna innan – med syfte att eleverna ska diskutera med varandra och inte alltid med kompisen som de alltid väljer att sitta med.

Sammanfattningsvis har de varit lärorika dagar som jag genom det här inlägget ville dela med mig av. Vill du läsa om min föreläsning har Annelie Drewsen skrivit om den på Pedagog Stockholm. Länk finns här.

 

Språk i alla ämnen- min bokrecension för LiSetten

Postat den

Jag har haft förmånen att läsa Hanna Stehagens bok, som jag även har recenserat för tidningen LiSetten. LiSetten är en medlemstidning som utges av LISARiksförbundet lärare i svenska som andraspråk. 

Förbundets medlemstidning Lisetten är ett språkrör för forskning och pedagogik och ger en inblick i det dagliga arbetet med modersmålet, svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers kunskapsutveckling. Tidningen utkommer med 4 nummer per år. (urklippt från hemsidan).  Bli gärna medlem för att ta del av det betydelsefulla arbete som sker för flerspråkiga elever!

Här nedan finner du en längre version av den recension som är publicerad i LISetten nr 2 2014.

Språk i alla ämnen- Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning

Författaren- Hanna Stehagen

Kanske känner du Hanna från hennes kloka microinlägg som @stehagen på Twitter eller så kanske du har läst hennes kloka inlägg på hennes blogg? Hannas blogg; Mitt språkutvecklande klassrum är fylld med konkreta tips och har inspirerat många sedan länge. Inläggen på Hannas blogg fungerar som rena ”teasern” som gör att man vill läsa mer, mer, mer. Nu är det möjligt!

En handbok som tar sin utgångspunkt i erfarenheter

Den här boken har varit efterlängtad sedan länge, ända sedan jag började följa Hanna Stehagens inlägg på hennes blogg där hon delar med sig av hur hon arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sin undervisning. Boken är precis som titeln avslöjar; en handbok där man kan läsa om hur lärare i grundskolan och gymnasieskolan kan planera och genomföra undervisning tillsammans med eleverna så att motivation och språkutveckling är i fokus i varje ämne.

Boken bygger på Hannas erfarenheter som lärare i socialt utsatta område där hon undervisat i grundskolans senare år och gymnasiet. Som författaren beskriver har boken utgångspunkt i det frustrerande faktum att eleverna trots stor möda inte nådde målen. Hannas arbetssätt är resultatet av en process som startade efter att hon ställt sig dessa frågor:

Hur ska jag få mina elever att nå målen i mina ämnen?

Hur bör jag undervisa för att inkludera så många elever som möjligt i min undervisning?

Hur kan jag få mina elever engagerade och motiverade att lära?

Hur ska jag ta dem vidare i sin kunskaps- och språkutveckling?

Och det är just i dessa frågor som Hanna besvarar i sin bok.

Innehåll- en liten handbok med stort innehåll

Det är en till formatet liten men till innehållet väldigt stor bok. Varje kapitel innehåller konkreta exempel- direkt från klassrummet, från undervisningen i olika ämnen i grundskolans senare år och gymnasiet. Med lektionsmål, språkmål, metod och arbetssätt, material och verktyg, bakgrund och syfte, tillvägagångssätt, skrivmallar samt reflektioner över arbetsgången. Författaren ger också exempel på olika situationer av språkliga missuppfattningar som är av betydelse för flerspråkiga elevers lärande.

I bokens första kapitel, Språkets betydelse för lärandet, beskriver författaren varför det är viktigt att ha språkligt fokus i alla ämnen, skillnaden mellan skolspråk och vardagsspråk samt teoretisk bakgrund med olika forskarrön kring språkinriktad undervisning. I det här kapitlet beskrivs även begreppet litteracitet som kommer från engelskans ’literacy’ och dess olika definitioner och betydelse för att man ska kunna leva och fungera i dagens samhälle.

Författaren fortsätter andra kapitlet, Börja arbeta mer språkinriktat, med att beskriva två användbara modeller för planering och genomförande av språkinriktad undervisning. En av de är Cirkelmodellen som hjälper eleverna känna igen olika texter med struktur och uppbyggnad för att skriva olika typer av genrer och SIOP (Sheltered Instruction Observarion Protocol) som definierar ett antal kriterier som ska uppfyllas för att undervisningen ska leda till språk- och kunskapsutveckling.

Sedan följer fem kapitel där författaren beskriver vad som krävs för en mer språkutvecklande undervisning genom exempel på strategier och arbetssätt inom olika områden; Lässtrategier, Flerstämmighet och interaktion, Höga förväntningar och förförståelse, Struktur och förutsägbarhet, Verktyg för förståelse och stöttning.

I kapitel åtta, Digitala verktyg i språkutvecklande arbete, ges exempel på hur man kan använda digitala verktyg som komplement till andra pedagogiska verktyg i det språkutvecklande arbetet. Kapitel nio, Bedömning som verktyg för lärande, beskriver författaren kopplingen mellan språkinriktat arbetssätt och formativ bedömning. Sista kapitlet, Avslutning, innehåller en sammanfattning med författarens reflektioner.

Boken innehåller även bilagor med centralt innehåll och kunskapskrav A för de teman som författaren ger exempel på i boken. Kunskapskrav A är utgångspunkten i planeringen vilket också bekräftar det som präglar hela boken, att man som lärare ska höga förväntningar på eleverna och sedan stötta genom undervisningen.

Kollegialt lärande i bokform

Hanna Stehagens bok är en bok jag rekommenderar alla lärare, oavsett årskurs och ämne. Läs och ta del av en mängd kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar eleverna att bli delaktiga i den egna lärprocessen. Hannas lektioner känns meningsfulla och tidsenliga med uppgifter som knyter an till verkligheten och med digitala verktyg som används med ett tydligt pedagogiskt syfte. Boken är strukturerad och lättläst med exempel på arbetssätt och lektionsupplägg som man kan använda sig av rakt av, inspireras av eller omsätta för sina egna elever oavsett årskurs. Läs, inspireras av och lär dig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt av en kollega och hennes erfarenheter.

Konferenser

Postat den

Det händer mycket kring arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever just nu. Ett efterlängtat arbete.

Den 13- 14 mars har det varit två konferenser:

Det twittrades flitigt från konferenserna så därför har jag sammanställt alla Tweets för er som inte kunde delta och för er som ännu inte twittrar. Det är bara att klicka på ”wiew story” för att ta del av vad åhörarna delade med sig av:

Nyanlända elever i fokus i Göteborg

Flerspråkighet i fokus i Stockholm

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

Postat den
I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur

Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever –  med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. 

Det övergripande syftet i förberedelseklassen är:

  • formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Innehåll:

  • Faktatexter för barn och hur deras innehåll organiseras, deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
  • Utveckla ordförrådet och kunna använda begrepp som förekommer i faktatexter som barn- unge, han-hane, hon-hona mm
  • Skapande av texter där ord och bild samspelar

Cirkelmodellen

I det här upplägget har vi använt oss av de planeringsmodeller som finns att skriva ut i tillhörande DVD till  Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson och Anniqa Sandell.

Bygga upp kunskaper i ämnesområdet

  • Vi skapar en tankekarta med utgångspunkt i frågan: Vad vet vi om djuret?  Vi listar: Vad ska vi lära oss om djuret? Vi jämför vår lista med planeringsmodellen (sexfältare: djur) från Låt språket bära. Nu har vi en komplett lista och vet vilken information vi ska söka efter.
  • Vi tittar på en film om Brunbjörnen från UR: http://www.ur.se/Produkter/178225-Vilda-djur-Brunbjorn Filmen och planeringsmodellen bidrar till att skapa förförståelse inför faktatexten. För elever som ännu inte har knäckt läskoden har vi utgått från en filmen och skrivit en kortare faktatext tillsammans utifrån planeringsmodellen. I den andra elevgruppen har vi arbetat med både film och faktatexter med större fokus på skriftspråket.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Studera texter inom genren för att få förebilder

  • Vi läser faktatext om brunbjörnen. Filmen skapar förförståelse om faktatexten, vi börjar med innehåll och går över till språkets uppbyggnad.
  • Vi fyller i planeringsmodellen och jämför med våra kunskaper vi fyllde i om djuret tidigare. Vi tittar på språket och dess stilistiska drag på olika sätt: analyserar text, jämför med en saga om djuret med övningar på smartboarden. Övningar som bygger på att kunna urskilja faktatext från exempelvis en saga. Vi lär oss vad något är genom att jämföra med vad det inte är. Vi jämför med saga, vilket vi har arbetat med tidigare.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriva en gemensam text

  • Vi skriver en gemensam faktatext utifrån de uppgifter vi har fyllt på i planeringsmodellen. Hur ska vi formulera vår text? Vi diskuterar ordval, struktur och formuleringar.
  • Vi ritar bilder till våra texter. Att teckna djur är inte så lätt. Vi tar stöd för att kunna teckna med tips samlade från Pinterestboard och filmer skapad i appen Videoscribe. Länkar: Pinterest, Videoscribe . Det är ett enormt stöd att steg för steg kunna följa hur man kan teckna. Eleverna uppskattar stödet de får för att utveckla sin förmåga att teckna, de är (ofta) väldigt stolta och  nöjda över sitt resultat.
  • Vi skapar för mottagare, en faktafilm som även ger utrymme för att träna på uttal och visa på förståelsen av innehållet genom att skapa bilder som samspelar med text och ljud. Samt att eleverna pratar mycket när de arbetar med olika appar i lärplattan, det blir en form av ”lägereld” när de samarbetar för att skapa. Filmerna skapas i appen Imovie.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriva en individuell text

  • Eleverna arbetar individuellt/par/grupp och skriver en faktatext om valfritt djur med planeringsmodellen som stöd.  De skapar film i appen Imovie med sina tecknade bilder.Vi använder våra kunskaper om djuret samt våra tecknade bilder till att skapa filmer för att lära andra om djuret. Filmen om skogsharen nedan ingår i den här fasen, eleverna har arbetat i grupp med stöd av vuxen. Fler filmer/böcker är på gång.

Vi kommer att arbeta med faktatexter ett tag och eleverna kommer inte enbart skapa filmer utan även böcker i appen BookCreator så att andra kan låna deras faktaböcker på skolans E-bibliotek. När vi är ”klara” med arbetsområdet faktatexter om djur i skogen kommer vi att använda oss av kamratbedömning genom att eleverna får ta del av varandras filmer och böcker och bedöma utifrån two stars and a wish.

Nedan kan ni se filmerna. De finns även på klassens blogg: http://kronanfbk.wordpress.com/2014/03/06/faktafilm/

Elever i skolår 1 skapade den här filmen: Elever i skolår 2 och 3 skapade den här filmen: Elever i skolår 3 och 4 skapade den här filmen:

Ett foto- flera berättelser

Postat den

pojke

- Ja, vem är det här barnet?

Jag visar bilden, fotografiet på ett barn som gråter. Fotografiet som jag har hittat på clipart och skrivit ut. Nu sitter fotografiet uppe på tavlan i klassrummet. På den här lektionen består gruppen av tio elever inskrivna från skolår 1-4 som har varit i Sverige från tre månader till ett år, de flesta utan skolbakgrund.

Eleverna tittar nyfiket, de samtalar med varandra. De samtalar på sitt modersmål. Vem är det här barnet? Varför gråter han? Först utreder eleverna om det är någon som jag-  fröken känner.  Nej, svarar jag.

Innan eleverna talar jag om vad jag förväntar mig av eleverna:

  • Du ska titta på bilden.
  • Du ska tänka ensam eller tillsammans med din bänkkamrat.
  • Du ska berätta vad du/ni tänker, det finns inga rätt eller fel.

Vi börjar med att prata vem den här pojken är. Det blir livliga diskussioner över vem han är, hur gammal han är, varifrån han kommer, vilka språk han talar. Jag märker att de gärna diskuterar och argumenterar för sina val.

Nej, säger N. Han är inte från Syrien. Har har gult hår. Han är svensk. En annan elev menar att han kanske kommer från USA, eller att han kommer från England. Det är intressanta diskussioner. Vi tränar på att formulera oss: Jag tror att han är/kommer från/talar… 

Vi funderar tillsammans. Eleverna är aktiva, de lyssnar på varandra och samtalar. Jag stöttar och förtydligar, ställer frågor för att eleverna ska utveckla sina svar.

Jag ställer nästa fråga: Varför gråter han?

De flesta elever är överens. Han får inte köpa godis.

Ja, ok säger jag. Var är han då? De pekar på affären som ligger intill skolan. Sedan blir det tyst, alla verkar överens. Hmm, jag funderar hur jag ska aktivera eleverna och hur uppgiften inte ska dö ut här. Visst, en ledsen pojke som inte får köpa godis, men jag känner mig inte så nöjd. Syftet var att finna flera berättelser kring samma bild, en övning där syftet är att stimulera tankar och känslor för att eleverna ska träna på att uttrycka sig på svenska. Att med språket som redskap tänka, kommunicera och lära. Och att göra detta högt, tillsammans.

Nästa frågor som eleverna utgår från blir:

Varför gråter pojken om han befinner sig:

  • på en lekplats
  • på fotbollsplan
  • i skolan
  • i ett köpcenter
  • hemma

Det blir många berättelser. Flera av eleverna berättar om egna erfarenheter. N berättar hur ledsen hon blev när hon gick ifrån sin mamma i ett köpcenter. Eleverna lyssnar aktivt på varandra. De är intresserade av varandras erfarenheter. Jag ställer frågor som eleverna inte enbart kan besvara med ett ja eller nej. Vi diskuterar hur man kan gå tillväga i olika situationer på olika ställen. Vad gör man om man går ifrån sin mamma/pappa i ett köpcenter? Vad säger man? Hur känner man sig? Alla elever är delaktiga i olika grad, några berättar på sitt modersmål till en kompis som översätter till svenska, några pratar med riktigt bra flyt och några använder kroppsspråket som en brygga till talet. Elevernas berättelser skapar inre bilder om fotografiet, om vad som kan ha hänt före och vad som kan hända efter bilden.

Nästa steg är att alla får ett exemplar av fotografiet. De ska nu producera en kort berättelse om just den här bilden. Bilden har stimulerat deras tankar och känslor som vi sedan har utvecklat tillsammans muntligt – för att det så småningom ska gynna ut i individuellt arbete. Eleverna får skriva eller berätta muntligt, de får använda Ipad om de vill. Eleverna uppmuntras till att arbeta tillsammans och hjälpa varandra.

Det här ska vara med i berättelsen:

  • En presentation av pojken.
  • En förklaring över varför han gråter (vad du tror).

Några väljer att tala in sin berättelse, de filmar bilden och talar in med kameran i Ipad. Några väljer att limma bilden i sin skrivbok och att skriva texten där. Några skriver i appen Skolstil i sin Ipad. Det blir olika berättelser och olika uttrycksformer kring en bild.

Övningen har förutom att träna på språket skapat samvaro hos eleverna. Deras erfarenheter och berättelser har bidragit till att de känner varandra lite mer nu än de gjorde innan uppgiften. Vilket är betydelsefullt för att skapa en gruppkänsla i klassen.

Vi läser/tittat/ lyssnar på berättelserna tillsammans i klassen. Det känns lustfyllt. Ett foto – flera berättelser.

Projekt: Nyanlända

Postat den

I uppdrag som förstelärare är jag delaktig i olika projekt med syfte att öka måluppfyllelsen för elever som är nya i svenska språket och den svenska skolan, det vill säga ”nyanlända”.

Förutom att arbeta i förberedelsegrupp på skolan (Kronan i Trollhättan) har jag avsatt tid att tillsammans med Trollhättans utvecklings- och förstelärare arbeta i nedanstående projekt:

Välkomsten

Välkomsten är en skolförberedande verksamhet för nyanlända elever i grundskolan år 1-9. Syftet med verksamheten är att under 8-10 veckor kartlägga nyanlända elevers kunskaper, deras skol och -sociala bakgrund, nuvarande livsbetingelser samt förmedla baskunskaper i svenska språket och om den svenska skolan. (Källa: Trollhättans hemsida)

Målet med projektet är att samla synpunkter kring mottagande av nyanlända elever i Trollhättans stad med fokus på kartläggning och bedömning av nyanländas kunskaper, rutiner vid utslussning och samverkan mellan elevernas hemskolor och Välkomsten. Dessa sammanställda uppfattningar och synpunkter ska sedan ligga till grund för en rapport som innehåller förslag till utveckling och förbättring av rutiner så att det underlättar arbetet mot högre måluppfyllelse för nyanlända elever i Trollhättans stad.

Hjortmosseskolan

Att skapa en mer strukturerad organisation för mottagandet av de nyanlända eleverna i form av t.ex. särskild undervisningsgrupp, förberedelseklass (FBK), eller annan organisationsform om förutsättnignarna för en FBK inte föreligger på Hjortmosseskolan. Uppdraget består i att bygga upp en struktur för att ta emot de nyanlända den första tiden efter ”Välkomsten” och att hitta framgångsrika former för att successivt slussa ut eleverna i sina ordinarie undervisningsgrupper. Projektet innebär också att erbjuda stöd i hur lärare kan introducera och använda Ipad i elevernas språk- och kunskapsutveckling. En del av projektet är att alla pedagoger på skolan, oavsett ämne så småningom ska erbjudas kompetenstutveckling i språk-. och kunskapsutvecklande arbetssätt.  

Språk- och kunskapsutveckling med Ipad

Tillsammans med Christina Sikström  (skolutvecklare på centrala skolområdet i Trollhättans Stad) introduceras Ipad som pedagogiskt verktyg för elever som är nyanlända. I projektet träffar vi lärare och studiehandledare som arbetar med nyanlända elever. Det finns många fördelar med att använda Ipad i elevernas språk-och kunskapsutveckling då verktyget är intuitivt och man har möjlighet att arbeta multimodalt. Med Ipad kan eleverna använda sig och kombinera fler uttryckssätt. Dessutom finns det appar för färdighetsträning i språk och matematik.

Vi har startat processen genom att dela ut Ipad där min roll främst har varit att inspirera genom att tipsa om arbetssätt och appar men också att besvara frågor av praktisk karaktär. Processen fortskrider sedan i respektive klassrum av pedagoger och elever där vår roll är att skapa ”nätverk” där pedagogerna kan utbyta erfarenheter. Vi kommer att anordna möten och workshops för att utveckla det pedagogiska arbetet.

Inkludering

Det gemensamma för ovanstående projekt kan sammanfattas med ett ord: Inkludering.  Där inkludering inte enbart innebär att placera ut eleven i ordinarie klass. Det handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att uppnå målen oavsett skolbakgrund genom att bygga på elevernas styrkor och förmågor. Styrkor och förmågor som nödvändigtvis inte kommer i uttryck på svenska.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 226 andra följare

%d bloggers like this: