Sparad i Alla inlägg

Inkludering av nyanlända

Nya elever

Ny i Sverige, ny i skolan, ny i språket! En ny start i en skola för alla! Men är skolan verkligen organiserad för att kunna möta elever med olika förutsättningar och behov? Eller är det eleverna som anpassar sig till den befintlig organisationen och undervisningen som sker i klassrummen?

Introduktion

Skolstarten för elever som är nya i svenska skolan kan börja i en så kallad förberedelseklass/introduktionsklass-  en särskild undervisningsgrupp, direkt i en ordinarie klass eller en kombination av både där eleven får ett personligt schema med anpassad studiegång. Introduktionen för nyanlända elever i grundskolan ser alltså olika ut i skolor runtom i landet. Med den gemensamma ambitionen att skapa det man tror blir den bästa utbildningsstarten för eleverna. En viktig introduktion i skolan som förhoppningsvis blir en start i positiv anda präglad av lust, glädje och motivation för eleven.

Nyanlända elever har samma rättigheter som övriga elever med individanpassning för elevens förutsättningar och behov. Det är inte en lätt uppgift skolan har. Nihad Bunar (läs mer här) leder ett forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas om hand. Forskningen kring nyanlända elever är knapphändig och det gläder mig och säkert många andra att det har börjat forskas i området. Organisationen av nyanlända elevers skolgång bör och ska baseras på forskning.  Även om resultaten av studien inte är klara ännu finns det några preliminära resultat. De visar på att det finns brister i kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper och att övergången från förberedelseklass till den vanliga klassen medför bekymmer- undervisningen tar inte hänsyn till elevens behov och eleven kommer inte in i kompisgänget, en form av utanförskap.

I mitt arbete som pedagog i Förberedelseklass (FBK) där eleverna har individanpassade scheman och kombinerar FBK och egen klass, pågår ständigt denna kamp mellan ”gör vi rätt/fel?”. Att arbeta med nyanlända innebär som pedagog därför ständiga reflektioner och en viss mått av missnöjsamhet över organisationen och det arbete man utför dagligen. Denna missnöjsamhet grundas i viljan att alla elever ska känna sig inkluderade i undervisningen och gruppen både i FBK och i sin ordinarie klass så småningom.

Integrering/inkludering

I samhällskontexter som rör nyanlända pratar politiker inte om inkludering, de uttalar sig om begreppet ”integrering”. Det har fått mig att fundera över:

Vad  är skillnaden mellan integrering och inkludering? Varför pratar vi inkludering i skolan?

Claes Nilholm har i uppdrag av Myndigheten för skolutveckling undersökt framväxten av inkluderingsbegreppet i utbildningsväsendet (rapporten finns att ladda ned här). Han beskriver skillnaden mellan de två begreppen integrering och inkludering och jag har tagit mig friheten att överföra det till förhållande kring nyanlända.

Integrering

Med integrering menas att det finns ett redan färdigt ”system” som kan likställas med skolans organisation. Som en förberedelseklass där alla elever oavsett skolbakgrund och kunskapsnivå skrivs in i. Där skolan enbart är organiserad utifrån uppdraget (skollag, styrdokument) utan större hänsyn till elevernas förutsättningar och behov. Organisationen beskrivs även som ”helheten” – en helhet som är byggd av ”delar” (eleverna). Organisationen tar alltså inte hänsyn till eleverna och är inte föränderlig. Integration innebär därmed att delarna ska passa in i helheten. I det här sammanhanget  symboliserar klassen och den befintliga undervisningen ”helheten” och de nyanlända eleverna ”delarna”. Därmed ska de nya eleverna anpassa sig för att passa in. Det som inte passar in i ”systemet” definieras som avvikande, konstigt, onormalt. I förlängningen skulle det innebära att det avvikande assimilieras för att passa in. Eller att eleven plockas ut för särskild undervisning.

Inkludering

Inkludering innebär till skillnad från integrering att helheten bygger på delarna och att delarnas egenskaper blir utgångspunkten i ”systemet” eller så kallad organisationen med uppdraget som mål. Inkludering inom skolan skulle innebära en föränderlig organisation som ständigt känner av elevernas förutsättningar och behov för att sedan anpassa organisationen och forma organisationen efter behoven . Något jag vet många lärare kämpar med varje lektion, att individanpassa undervisningen utifrån elevgruppen.

Skillnaden mellan begreppen integrering och inkludering är av stor betydelse för eleverna i skolan, där inkludering handlar om en organisation som bygger på elevens förutsättningar och behov där eleven känner gemenskap och delaktighet. Inkludering utmanar befintliga hierarkier och utgångspunkten blir att barn är olika, och har olika behov som uppstår vid olika tillfällen vilket kräver stöd. Alltså ska vi i skolan arbeta för inkludering och inte integrering.

Individ/grupp lika viktig

”Stöd” av olika slag ska inte bygga på ”normalitet”, ”avvikelse” och ”problem” där den enskilda eleven upplever sig ”onormal” och får gå ifrån gruppen med syfte att kompensera eleven för det problem som åläggs eleven. Men det är inte heller enbart den fysiska placeringen som skapar inkludering i klassrummet. Inkludering och inkluderande undervisning är inte något tillstånd som uppstår utan sker genom aktivt arbete och är beroende av pedagogens attityd och förhållningssätt samt syn och värdering av olikheter och förmågor.

Den numera individualiserade skolan (individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram) kan ibland skymma sikten för gruppen och hur viktigt det är att eleven känner tillhörighet i en socialt fungerande grupp. Men det är heller inte optimalt att förespråka inkludering på bekostnad av att eleven är ”inkluderad” i klassen utan att känna samhörighet och vara delaktig i gruppen. Som en form av integrering omdöpt till inkludering.

Aktivt arbete för känslan av inkludering

Att arbeta med nyanlända elever med olika skolbakgrund innebär att skapa inkludering redan i första mötet. Det kan tänkas vara en tuff uppgift, men jag tänker att det är betydligt tuffare för eleven. Eleven förväntas lära sig och följa reglerna på skolan, lära sig att kommunicera på ett nytt språk, skapa nya relationer med klasskamraterna, skapa nya relationer med vuxna på skolan, tolka och förhålla sig till nya rådande normer och värderingar och inte minst kunna möta en ny matkultur med kombinationer av smaker som eleven inte känner igen sedan tidigare. Och allt detta förväntas eleven göra vid sidan av sin kunskapsinhämtning på ett nytt språk.

Som pedagog  i mötet med elever från olika delar av världen handlar det också om att vara uppmärksam på egna fördomar, att respektera elevens verklighet och tolkningen av den, att inte generalisera och 
dra förhastade slutsatser- att för en dialog och fråga och att ge eleven tid att göra sig förstådd
. Det handlar det om att  skapa trygghet
 i gruppen, ett skapande som ständigt pågår. Kanske vi i skolan kan underlätta alla utmaningar som väntar eleven genom att:

  • utgå från vad eleven kan och bygga vidare
  • låta eleven få visa känslor
  • 
känna sig accepterad
  • synliggöra att eleven påverkar omgivningen positivt
  • synliggöra de framsteg eleven gör  i sitt lärande med en stegvis växande dos av självständighet

Funderingar som fortsätter

FBK- hur meningsfull är organisationen och är den egentligen inte exkluderande?

Skolan ska väl inkludera alla elever? Exkluderar FBK för att kunna inkludera eleverna bättre sedan?

Finns det olika dimensioner av inkludering?

Vilken skola vill jag vara medskapare av? En skola som integrerar eller inkluderar elever?

Mina funderingar kring organisationen av nyanlända forsätter ständigt. Kanske det är en viktig del av läraryrket, eller till och med en läraregenskap att fundera, eller reflektera som det brukar heta. Kanske det är en styrka, att inte sitta inne med de rätta svaren…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

(Bild tagen av mig på Hunnberg HT-2011, eleverna i FBK- Kronan)
(Trots att Sverige sedan en tid tillbaka har blivit ett mångkulturellt samhälle finns det ännu ingen lag, mall, kartläggningsmaterial eller anpassade kursplaner på hur skolor i Sverige ska göra i mottagandet av nyanlända elever. Nyanlända elever ska följa samma lagar och styrdokument som övriga elever följer i grundskolan. Som stöd i mötet av nyanlända finns det allmänna råd från Skolverket. I uppdrag från regeringen pågår det ett arbete, så kallad reformpaket på att förbättra utbildningen för utrikes födda elever. Reformpaketet har jag skrivit om tidigare här.)
Advertisements

2 reaktioner till “Inkludering av nyanlända

  1. Tack för ett viktigt inlägg med tankar och funderingar som jag verkligen delar med dig. Att arbeta med nyanlända elever är ett komplext uppdrag och eftersom styrdokumentens är allt ifrån tydliga gällande utbildning av nyanlända är det många frågor som behövs lyftas och dryftas.

    Jag tror att Fbk är exkluderande i stunden men inkluderande i längden. Och att det kanske behöver få vara så om man inte kan lyckas med en totalintegrerad organisation från början (vilket kräver resurser information av kompetens, två-lärar-system, tillgång till studiehandledare etc).

    Du skriver om vikten av att eleverna behöver få känna sig som en i gruppen och detta är något jag funderar mycket på. I Fbk är det ett ständigt pågående arbete med att arbeta ihop gruppen. Nya elever kommer, elever flyttar/slutar/”försvinner”/slussas ut. Elever kommer och går var och varenda lektion och ibland mitt i lektionerna. Detta är oerhört påfrestande på eleverna, på läraren och framförallt för gruppen som aldrig får känna på vilka vinningar det finns med en fungerande gruppdynamik.

    En annan sak jag har svårare och svårare för när det gäller Fbk är att det inte finns några språkliga utmaningar. Så fort någon elev börjar få ett språk som bär är det dags för eleven att påbörja utslussning och sluta. Kvar blir en grupp som har en enda person som drar språkutvecklingen framåt, nämligen läraren. Jag tror mycket på det sociala samspelet för all utveckling och jag tror eleverna behöver varandra för att utveckla sitt nya språk, inte bara ett behov av lärarens input.

    Men, vad är alternativet? Slängas ut i klass från början? Otänkbart. Har vi inte en inkluderande organisation där man har kompetens och resurser att skapa en bra inlärningsmiljö åt de nyanlända eleverna i den ordinarie undervisningen är Fbk trots allt det bästa alternativet.

    Jag känner mig ibland oerhört frustrerad. Men så tänker jag på att det faktiskt hänt väldigt mycket på få år. De nyanlända elevernas rättigheter har lyfts på politisk nivå. Vi har fått allmänna råd. Vi har en utredning och kartläggningsmaterial på gång. Det pratas mer och mer om hur man kan utveckla utbildningen av nyanlända elever och jag tror vi är på rätt väg. Självklart kommer många frågor kvarstå. Som frågan om integrering/inkludering. Och då menar jag inte bara på skolnivå utan i samhället i stort.

    Tack för ett bra inlägg!

    Gilla

    1. Som du skriver är det ett komplext uppdrag att arbeta i förberedelseklass, speciellt när skolan blir en av de få platser där eleven möter det svenska språket.

      Det är mycket som man kan reflektera över och många frågor som man kan lyfta och dryfta…

      Känner igen mig i din beskrivning av språkliga utmaningar. Utmaningen i FBK är att skapa en sociokulturell miljö för att komma ifrån att läraren är personen som hela tiden är motorn- ur det perspektivet vore det optimalt om eleverna kunde vara mer med elever som behärskar svenska språket i högre grad. En annan utmaning är när gruppen blir en språkligt homogen grupp där alla elever har samma modersmål. Som sagt, FBK är inte en statisk grupp och utmaningen förändras ibland från dag till dag.

      Jag väntar på att få läsa och ta del av forskning och utredning som pågår inom området, och hoppas att det ska hjälpa oss att skapa en inkluderande organisation för våra nyanlända elever.

      Tack för kommentar!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s