Sparad i Alla inlägg

Med bilder och IT som stöd- Äpplets livscykel

Att planera lektioner för elever som är nya i Sverige och i början på sin språkutveckling i svenska kräver att man använder sig av olika framställningsformer som bro in i det svenska språket. Utmaningen är att inte förenkla uppgifterna kognitivt och lägga innehållet till elevernas språkliga nivå i svenska, snarare handlar det om höga förväntningar och att planera in stöttning. Istället för att förenkla och utelämna ord och begrepp som kan tänkas vara för svåra kan man planera in stöd för att utveckla språket genom interaktion med bilder och animationer som stöd. Men det handlar också om hur man kan använda digitala resurser som stöd i planeringsfasen. (Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.)

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och väcker nyfikenhet och intresse för att eleverna ska lära sig mer om naturen. Förutom ämneskunskaper där eleven ska kunna berätta om förändringar i naturen och ge exempel på livcykler hos djur och växter ska eleven ges  förutsättningar att ställa frågor, samtala och uttrycka sig med naturvetenskapligt innehåll.

I en grupp med nyanlända elever (i skolår 1-5) har vi jobbat med äpplets livcykel. Så här såg mina förberedelser ut och så här blev arbetsgången:

För att hitta inspiration sökte jag på Pinterest. 

Namnlös presentation

Sedan förberedde jag en presentation som underlag för samtal och interaktion. Om du vill använda den hittar du den på Google Drive. Du kan ladda ned den som Power Point och ändra i den om du önskar.

Presentation Äpplets livscykel

Presentationen blev bildstöd för samtal och interaktion om ämnet. I presentationen finns det en animerad som vi tittade på utan ljud (den är inte på svenska) och där vi själva tillsammans, med stöd av mig, satte ord på vad som hände. Vi jobbade med ord och begrepp på svenska. Det var verb, substantiv men också ämnesspecifika ord och begrepp.

Jag hade skrivit ut bilder som eleverna skulle använda när de lägger äpplets livscykel: Bilder från Montessori. Det står på engelska och det går inte att ändra i pdf-filen men man kan komplettera materialet med egen text på svenska.

Jag hade också skapat en mall för att eleverna skulle klippa ut ovanstående bilder (från Montessori) och limma på mallen för livscykel:

Presentation Äpplets livscykel

IMG_1338

Avslutningsvis hade jag poppat popcorn och förberett papper, lim, penslar och färg för att eleverna genom estetiska uttryck skulle visualisera hur ett äppleträd ser ut nu, på våren. Eleverna målade stammen, limmade popcorn som skulle symbolisera blommorna och målade sedan dessa rosa.

På väggen i klassrummet:

Så här blev det.
Så här blev det.

Behöver du tips och inspiration är mitt tips att söka på Pinterest med engelska sökord. Det finns en del tips på hur man under hösten kan jobba med temat äpple inom olika ämnen.

Annonser
Sparad i Alla inlägg

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

Sekvensbilder används flitigt  i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.

Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.

Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

1356089992435

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).

IMG_7616

Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).

FullSizeRender

Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.

IMG_7619

Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.

Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:

  • klippa ut bilderna
  • lägga bilderna i ordning
  • berätta till bilderna
  • limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
  • Skriva till varje bild
  • Rita en framsida

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.

IMG_7621

Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.

Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉

Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.

Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.

Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube:

Sparad i Alla inlägg, IKT

Digitalisering och SVA

Läs gärna hur jag tänker kring digitaliseringen i mitt arbete med elever som är nya i svenska skolan!

teacherhack.com/hulya-basaran/

Karin Nygårds skriver om digitaliserat svenska som andraspråk:

teacherhack.com/digitaliserat-svenska-som-andrasprak/

 

Sparad i Alla inlägg, IKT

Språkutvecklande övningar med Kahoot!

Kahoot

Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning.

Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Använd Kahoot i det arbetsområde ni jobbar med!

Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg!

Länk till förra inlägg: https://frokenhulya.wordpress.com/2015/02/23/i-mitt-klassrum-sprakutvecklande-arbetssatt-digitala-verktyg/

Vad är Kahoot?

Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Du skapar frågesporten genom frågor, svarsalternativ och du har också möjligheten att infoga bilder. Du väljer själv hur många frågor och hur många svarsalternativ du vill ha i din Quiz.
Länk för att skapa Kahoot:getkahoot.com
Länk för att spela:Kahoot.it

Vad behöver eleverna?

Eleverna kopplar sedan upp sig till Kahoot (Kahoot.it) samtidigt fyller i den gamepin som genereras när du startar spelet och besvarar sedan frågorna i den quiz du valt att spela. Eleverna får återkoppling om de har svarat rätt och du som lärare får återkoppling på vad ni behöver repetera och träna på ytterligare. Eleverna behöver inte skapa konto eller uppge någon mailadress- det enda eleven behöver är en device (iPad/ smartphone), internet och den kod som spelet genererar när du som lärare tryckt ”play”.

Kan jag använda befintliga Kahoot?

Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Du kan duplicera en Kahoot någon annan har skapat och sedan redigera den till att den passar dina elever. Jag har till exempel duplicerat Kahoot som andra har skapat med ord och bilder i engelska (sök på Public Kahoot längt upp- håll musen på titeln på den Kahoot du vill kopiera- duplicateContinue editing). Sedan har jag ändrat genom att skriva i de svenska orden. Att duplicera en Kahoot någon annan har skapat besparar mig tid för att hitta bilder. För visst är det bra att återvinna! 🙂

Hur gör jag?

Kahoot skapas på getkahoot.com. Först registrerar du dig och skapar ett gratiskonto.
Om du vill skapa en frågesport väljer du quiz. Sedan är det bara att börja skapa din frågesport!
För mer utförliga instruktioner, steg för steg kan du titta in på Fröken Flipps blogg!

Språkutvecklande övningar med Kahoot!

Skärmavbild 2015-03-01 kl. 15.00.04
En Kahoot från arbetsområdet kroppen med frågor skapade av den faktatext vi skrev tillsammans.

 

Du kan skapa övningar i form av frågesport eller omröstning. Det beror på vad som är det pedagogiska syftet med övningen. Nedan följer några förslag på hur man kan använda sig av Kahoot.

Förförståelse

Innan ni börjar med ett arbetsområde kan ni tillsammans genom frågesporten kolla av vad ni behöver jobba med- vilken förförståelse har elverna och vad behöver utvecklas? Gör samma test i slutet av arbetsområdet för att synliggöra elevernas utveckling.

Träna ord och begrepp

Använd bilder, foton eller filmer för att befästa ord och begrepp. Frågan kan vara formulerad så att eleven ska svara sant/falskt, ja/nej eller välja rätt ord/begrepp. Träna synonymer, ordnyanser, ordbilder mm. Träna frågeord där eleverna får välja rätt svarsalternativ utifrån frågeordet som har använts  frågan.

Läsförståelse

Efter en läst text kan eleverna träna på förmågan att läsa och tolka en text. Det vara frågor på/mellan raderna eller så kan eleverna besvara påståenden om texten genom svarsalternativ med sant/falskt, ja/nej.

Grammatik

Bearbeta grammatiken genom lucktexter där du konsekvent har dolt exempelvis verb eller substantiv. Du kan också ge exempel på ord och eleverna kan sedan välja om det är verb, substantiv eller adjektiv. Det finns flera sätt att arbeta med grammatiken med Kahoot. Inspireras gärna av befintliga Kahoot som finns för att träna svenska och moderna språk.

Omröstning

Behöver ni rösta om något eller skapa statistik av något slag. Då kan du skapa en omröstning i Kahoot.

Läxförhör inom alla ämnen/ Befästa kunskaper

Som ett traditionellt prov/läxförhör men där det finns färdiga svarsalternativ. Varför inte låta eleverna arbeta enskilt/par för att lämna in ett förslag på 10 frågor och svar som de tycker är viktigt att kunna i arbetsområdet. Välj sedan ut tio frågor och skapa en quiz. Ett roligt sätt att befästa faktakunskaper inom olika ämnen. Eleverna vill gärna spela- det vill säga repetera om och om igen.


Använd din pedagogiska kompetens och din kreativitet

Har du fler tips på hur det kan användas? Skriv gärna till ditt förslag i kommentarerna!

Ta hjälp av andra

Det finns en Facebook-grupp som heter Kahoot Sverige. I gruppen hjälps man åt och delar med sig av sina Kahoots!
Avslutningsvis vill jag berätta att mina nyanlända elever älskar att spela Kahoot och det är ett lustfyllt sätt att träna svenska! Elevernas drivkraft och motivation till att träna svenska med Kahoot har medfört att jag inom våra arbetsområden digitaliserar analoga språkövningar till Kahoot!
Lycka till!
Sparad i Alla inlägg, ipad

Ett foto- flera berättelser

pojke

– Ja, vem är det här barnet?

Jag visar bilden, fotografiet på ett barn som gråter. Fotografiet som jag har hittat på clipart och skrivit ut. Nu sitter fotografiet uppe på tavlan i klassrummet. På den här lektionen består gruppen av tio elever inskrivna från skolår 1-4 som har varit i Sverige från tre månader till ett år, de flesta utan skolbakgrund.

Eleverna tittar nyfiket, de samtalar med varandra. De samtalar på sitt modersmål. Vem är det här barnet? Varför gråter han? Först utreder eleverna om det är någon som jag-  fröken känner.  Nej, svarar jag.

Innan eleverna talar jag om vad jag förväntar mig av eleverna:

  • Du ska titta på bilden.
  • Du ska tänka ensam eller tillsammans med din bänkkamrat.
  • Du ska berätta vad du/ni tänker, det finns inga rätt eller fel.

Vi börjar med att prata vem den här pojken är. Det blir livliga diskussioner över vem han är, hur gammal han är, varifrån han kommer, vilka språk han talar. Jag märker att de gärna diskuterar och argumenterar för sina val.

Nej, säger N. Han är inte från Syrien. Har har gult hår. Han är svensk. En annan elev menar att han kanske kommer från USA, eller att han kommer från England. Det är intressanta diskussioner. Vi tränar på att formulera oss: Jag tror att han är/kommer från/talar… 

Vi funderar tillsammans. Eleverna är aktiva, de lyssnar på varandra och samtalar. Jag stöttar och förtydligar, ställer frågor för att eleverna ska utveckla sina svar.

Jag ställer nästa fråga: Varför gråter han?

De flesta elever är överens. Han får inte köpa godis.

Ja, ok säger jag. Var är han då? De pekar på affären som ligger intill skolan. Sedan blir det tyst, alla verkar överens. Hmm, jag funderar hur jag ska aktivera eleverna och hur uppgiften inte ska dö ut här. Visst, en ledsen pojke som inte får köpa godis, men jag känner mig inte så nöjd. Syftet var att finna flera berättelser kring samma bild, en övning där syftet är att stimulera tankar och känslor för att eleverna ska träna på att uttrycka sig på svenska. Att med språket som redskap tänka, kommunicera och lära. Och att göra detta högt, tillsammans.

Nästa frågor som eleverna utgår från blir:

Varför gråter pojken om han befinner sig:

  • på en lekplats
  • på fotbollsplan
  • i skolan
  • i ett köpcenter
  • hemma

Det blir många berättelser. Flera av eleverna berättar om egna erfarenheter. N berättar hur ledsen hon blev när hon gick ifrån sin mamma i ett köpcenter. Eleverna lyssnar aktivt på varandra. De är intresserade av varandras erfarenheter. Jag ställer frågor som eleverna inte enbart kan besvara med ett ja eller nej. Vi diskuterar hur man kan gå tillväga i olika situationer på olika ställen. Vad gör man om man går ifrån sin mamma/pappa i ett köpcenter? Vad säger man? Hur känner man sig? Alla elever är delaktiga i olika grad, några berättar på sitt modersmål till en kompis som översätter till svenska, några pratar med riktigt bra flyt och några använder kroppsspråket som en brygga till talet. Elevernas berättelser skapar inre bilder om fotografiet, om vad som kan ha hänt före och vad som kan hända efter bilden.

Nästa steg är att alla får ett exemplar av fotografiet. De ska nu producera en kort berättelse om just den här bilden. Bilden har stimulerat deras tankar och känslor som vi sedan har utvecklat tillsammans muntligt – för att det så småningom ska gynna ut i individuellt arbete. Eleverna får skriva eller berätta muntligt, de får använda Ipad om de vill. Eleverna uppmuntras till att arbeta tillsammans och hjälpa varandra.

Det här ska vara med i berättelsen:

  • En presentation av pojken.
  • En förklaring över varför han gråter (vad du tror).

Några väljer att tala in sin berättelse, de filmar bilden och talar in med kameran i Ipad. Några väljer att limma bilden i sin skrivbok och att skriva texten där. Några skriver i appen Skolstil i sin Ipad. Det blir olika berättelser och olika uttrycksformer kring en bild.

Övningen har förutom att träna på språket skapat samvaro hos eleverna. Deras erfarenheter och berättelser har bidragit till att de känner varandra lite mer nu än de gjorde innan uppgiften. Vilket är betydelsefullt för att skapa en gruppkänsla i klassen.

Vi läser/tittat/ lyssnar på berättelserna tillsammans i klassen. Det känns lustfyllt. Ett foto – flera berättelser.

Sparad i Alla inlägg

I backspegeln- 2013

Som tidigare företagare kan jag inte påstå att jag saknar den årliga inventeringen av varulagret, men det hindrar mig i och för sig inte från att inventera/blicka tillbaka på hur 2013 har varit.

Nya elever

2013 har varit ett läro- och händelserikt år. Under vårterminen arbetade jag delvis som studiehandledare i svenska som andraspråk ute i klasserna för elever som tidigare gått i förberedelseklassen. Men med anhörighetsinvandringen och läget i Syrien ökade trycket och jag återgick för att arbeta med elevernas språkutveckling i förberedelseklass. Förberedelseklassen växte successivt till att bli två grupper. Nya elever som innebar nya möten och nya erfarenheter.

Vi avslutade 2013 med att vara två lärare på heltid (med resurslärare och studiehandledare) som ansvarade för eleverna och kommer under januari 2014 växa till att bli ett litet arbetslag 🙂

Studier

2013 innebar distanstudier i magisterprogrammer Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet. En utbildning där IT-intresserade personer med olika bakgrunder och yrken möts med det gemensamma intresset att studera Lärande med IT. En lärorik utbildning som fortsätter under 2014. Att redovisa vad jag har lärt mig och hur det har utvecklat och förändrat min syn på IT och lärande får jag återkomma till i ett annat blogginlägg. Men något som har genomsyrat hela utbildningen hittills är utmaningen att läsa akademiska texter på engelska, förstå och kunna återberätta vad jag har förstått. Det har gett mig ännu djupare insikt i hur mina elever har det och hur krävande det är att läsa på sitt andraspråk.

Skolappar

2013 blev jag gästrecensent på Skolappar. Häftigt och otroligt lärorikt. Med stöttning av duktiga teamet som recenserar med ledning av Joachim Thornström har det varit utvecklande att granska appar och koppla dessa till grundskolans läroplan. Ett kritiskt ”tänk” på appar har varit ett bra komplement till utbildningen jag går. Jag önskar att jag hade tid till att arbeta lite mer med appar och lärande av något slag.

Förstelärare

Så blev jag förstelärare i Trollhättans Stad med centrala skolområdet som upptagningsområde. Mina tankar kring uppdraget kan du läsa här. Jag måste erkänna att jag inte är så jätteförtjust i benämningen och har haft svårt för att tala om att jag är… förstelärare.  Men efter några månader har jag vant mig lite. Det känns också extra kul (och ibland overkligt) att en person som jag, som absolut inte var studiemotiverad under sin skolgång i grundskolan har blivit så intresserad och engagerad av skolfrågor så att det har växt till bli ett intresse (eller så kanske det är just därför jag vill skapa en meningsfull skolgång?) Ett intresse som jag nu har fått en titel för.

Dela-kultur

Under 2013 har blivit kontaktad för att dela med mig av hur vi arbetar språkutvecklande med digitala verktyg. Jag har medverkat på Skolporten, olika KU-dagar för pedagoger i Göteborgs Stad, Skolporten och några lokala uppdrag. Anlitarna kallar dessa uppdrag för föreläsning men jag tycker att jag mest visar och berättar hur man kan arbeta med och hur vi arbetar multimodalt med språkutveckling 😉 Jag vill tacka för den uppskattning som mina elevexempel och jag får ta del av. Kärlek till alla er positiva, engagerade lärare. ❤

Skolverket

Sist men inte minst. 2013 var året då jag fick äran att vara med i referensgruppen för framtagandet av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända. Ett projekt som pågår ännu och som jag är stolt över att få vara med i.

Så det har varit ett spännande 2013. Jag ser fram emot ett spännande 2014 och hoppas att jag tillsammans med mina kollegor kan utveckla verksamheten för elevernas bästa. I mitt uppdrag som förstelärare är min ambition att kunna samarbeta med pedagoger och utveckla verksamheten för nyanlända.

Under 2014 ska jag försöka dela med mig mer av tips på digitala verktyg och hur man kan använda det på olika sätt för lärande.

God fortsättning!

// Hülya

Sparad i Alla inlägg, IKT

Kan digitala verktyg ersätta lärare?

Kan digitala verktyg ersätta lärare? Är digitala verktyg alltid det självklara valet i all lärande? Men det är svårt att programmera maskiner till att bli individ och situationsanpassade. För lärande sker väl i interaktion, genom individualisering och stöttning? Kan en maskin klara av det?

Det här inlägget är en diskussion kring relationen mellan traditionella textbaserade instruktioner med bildstöd, datorbaserad media samt de instruktioner som ges i interaktion med en expert i området. Det är också en omarbetat version av en uppgift jag hade första läsåret på en utbildning jag går om IT och lärande. Uppgiften gick ut på att jag i min elevgrupp (FBK 1-5) utförde en mindre studie där eleverna fick i uppgift att vika figurer av papper, origami, med instruktioner på papper/ digitala instruktioner i en app/ muntliga instruktioner med stöd.

Uppgifterna:

Vika loppa med skriftliga instruktioner (pappersformat med bildstöd)

Uppgift: Vika en loppa

Verktyg: skriftliga – steg för steg instruktioner med tillhörande bild.

Svårigheter: begrepp och formuleringar i instruktionerna orsakade osäkerhet:

hörnet, sidan, delen, spetsarna, kvadratisk bit, möts mm.

Process: Till en början arbetade eleverna individuellt. De läste texten och tittade på bilderna, samt vek sitt papper. Efter ett tag ignorerade eleverna texten (svåra begrepp) och fortsatte att vika genom att titta på bilderna. De streckade linjerna på bilderna som egentligen symboliserade var eleverna skulle vika var svåra att förstå. Eleverna fortsatte genom att ta hjälp av varandra. Alla elever kunde med hjälp av varandra vika en loppa.

Vika blomma med instruktioner i en app på Ipad

Uppgift:: Vika en blomma

Verktyg: Papper och Appen ”How to make origami” med rörliga bilder steg för steg.

Svårigheter: Rörliga bilder, svårt att fokusera, visar ett steg i taget, ingen överblick på flera steg.

Process: Eleverna arbetade i par. De tappade bort sig efter två steg, bläddrade tillbaka, förstod inte, tröttnade och gav upp. De var inte intresserade av att fortsätta med hjälp. Det blev ingen blomma.

Vika båt med en expert

Uppgift: Vika båt med hjälp av M en tidigare FBK-elev.

Verktyg: Papper och en expert.

Svårigheter: Till en början att följa M i alla steg. M anpassade sig snabbt efter gruppen och de svårigheter som eleverna upplevde, visade samma steg flera gånger. Hjälpte eleverna genom att visa.

Process: M visade hur man skulle hålla pappret, han berättade och väntade in alla i klassen. Eleverna följde hans instruktioner och alla kunde vika en båt.

Resultat:

  1. Instruktioner de fick av ”experten” som fungerade bäst
  2. De skriftliga instruktionerna fungerade till viss grad när eleverna tog hjälp av varandra.
  3. Instruktioner som de fick med Ipad fungerade sämst.

Skillnaden mellan de tre instruktionstyperna var:

  • den skriftliga innehöll text och instruktioner där eleverna hade överblick över alla led. Texten innehöll begrepp och formuleringar eleverna inte kände till. Bilderna var ett stort stöd.
  • Ipad visade rörliga bilder, med instruktioner ett led i taget.
  • Experten hade instruktioner som till viss del var förutbestämda men skedde i interaktion med eleverna.
  • De skriftliga instruktionerna med papper och instruktionerna med Ipad var inte skapad för interaktion mellan mottagare och avsändare.

Relationen skriftliga instruktioner- Ipad- expert

I relation till de instruktioner eleverna fick av experten fungerade de skriftliga instruktionerna sämre än förväntat. I boken Human machine reconfigurations- plans and situated actions förespråkar Suchman (2007) att instruktioner ska studera relationen mellan kunskap och handling i sin kontext och sedan anpassas efter situationen. Författaren menar att skriftliga instruktioner aldrig kan vara tillräckligt tydliga eftersom mottagarens handlingar är beroende av tolkningar och omtolkningar som sker i olika kontexter. Därmed är mottagarens handlingar inte enbart beroende av de utstakade planer som finns i instruktionerna. Elevgruppens språkkunkuskaper eller erfarenheter av att vika pappersfigurer kan alltså vara avgörande.

Eleverna kunde med hjälp av bilderna följa och tolka de skriftliga instruktionerna till viss del och kunde slutligen fullfölja uppgiften med hjälp av varandra. I det här sammanhanget tror jag det var bilderna som bidrog till att eleverna inte tappade intresset i arbetet.

Lärande är situerat och kräver interaktion

Enligt Gibbons (2006) sker lärande och språkutveckling i ett sammanhang – situationskontexten. Liksom Gibbons menar även Suchman att människor inte enbart följer utstakade vägar på det sätt som maskiner har olika planer och menar att lärande är situerad. Båda författarna belyser situationskontexten för lärande.

Hur många gånger har man inte stått vid en krånglande kopiator och känt sig vilsen (till och med dum) när man ska följa instruktionerna för att lösa problemet? Suchman menar att maskinens interaktion är begränsad till vad programmeraren förutser ska hända, därav kan användaren känna sig begränsad. Detta kan härledas till uppgifter i läroböcker som man aldrig kan lämna fram till eleven utan som lärare titta igenom för att skapa förförståelse, förtydliga och under arbetet stötta. Detta känner jag av i min yrkesroll när jag till stor del får stötta och förtydliga för att eleven inte ska känna att de misslyckas, dock blir mitt dilemma rädslan att jag istället för att förtydliga förenklar till den grad att jag gör eleverna en björntjänst.

Ett annat dilemma är att inte alltid döma felsvar som fel, utan istället som stöd för lärande. Exempel kan vara en fråga som: Vad händer i naturen på vintern? Där svaret kan bli: vantar. Det är ur elevens perspektiv logiskt svar eftersom det i frågan förekommer ord som; händer och vinter. Då blir svaret ganska självklart att vi ska ha vantar på vintern. Dessa ”felsvar” vägleder mig som pedagog vad vi ska arbetar vidare med (händer kan vara både verb och substantiv) För en maskin skulle detta enbart innebära ett ”felsvar”. För en lärare kan felsvaret vara början på nytt lärande.

Vi vet idag att lärande är situerad och kräver interaktion mellan lärling och expert oavsett om det är en maskin eller en människa. Men det kan också gå ”fel” med en expert.

Lärare som följer lektionsplaneringar utan interaktion med eleven är kanske som maskiner som överför kunskap. Därför kan vi heller inte ta för givet att expertens instruktioner alltid fungerar bättre än skriftliga instruktioner eftersom det kräver samarbete av både expert och lärling för att det ska fungera. Den muntliga interaktionen som då sker mellan expert och lärling bör vara finare ”kalibrerad” än den skriftliga. Det vill säga att en expert som inte är pedagogisk och har didaktiska färdigheter i sitt expertområde kan vara lika vilseledande som en skriftlig instruktion med okända begrepp.

Den här studien var en liten studie som man inte kan dra för stora slutsatser av, men kanske väcker det tankar och funderingar som:
Kan digitala verktyg ersätta lärare och hur stor betydelse har interaktionen i lärandet?
Behöver vi bestämma om digitala verktyg är bra eller inte i allt?
Kan vi fokusera på lärande och välja arbetssätt och verktyg efter det?

Referenser

Gibbons, Pauline. (2010) Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande

arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Suchman, Lucy (2007). Human-machine reconfigurations: Plans and situated action.

Cambridge, MA: Cambridge University Press.

20130831-000604.jpg