Med bilder och IT som stöd- Äpplets livscykel

Att planera lektioner för elever som är nya i Sverige och i början på sin språkutveckling i svenska kräver att man använder sig av olika framställningsformer som bro in i det svenska språket. Utmaningen är att inte förenkla uppgifterna kognitivt och lägga innehållet till elevernas språkliga nivå i svenska, snarare handlar det om höga förväntningar och att planera in stöttning. Istället för att förenkla och utelämna ord och begrepp som kan tänkas vara för svåra kan man planera in stöd för att utveckla språket genom interaktion med bilder och animationer som stöd. Men det handlar också om hur man kan använda digitala resurser som stöd i planeringsfasen. (Inlägget finns också på Lärarnas Riskförbund där jag bloggar som ämnesspanare.)

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och väcker nyfikenhet och intresse för att eleverna ska lära sig mer om naturen. Förutom ämneskunskaper där eleven ska kunna berätta om förändringar i naturen och ge exempel på livcykler hos djur och växter ska eleven ges  förutsättningar att ställa frågor, samtala och uttrycka sig med naturvetenskapligt innehåll.

I en grupp med nyanlända elever (i skolår 1-5) har vi jobbat med äpplets livcykel. Så här såg mina förberedelser ut och så här blev arbetsgången:

För att hitta inspiration sökte jag på Pinterest. 

Sedan förberedde jag en presentation som underlag för samtal och interaktion. Om du vill använda den hittar du den på Google Drive. Du kan ladda ned den som Power Point och ändra i den om du önskar.

Presentationen blev bildstöd för samtal och interaktion om ämnet. I presentationen finns det en animerad som vi tittade på utan ljud (den är inte på svenska) och där vi själva tillsammans, med stöd av mig, satte ord på vad som hände. Vi jobbade med ord och begrepp på svenska. Det var verb, substantiv men också ämnesspecifika ord och begrepp.

Jag hade skrivit ut bilder som eleverna skulle använda när de lägger äpplets livscykel: Bilder från Montessori. Det står på engelska och det går inte att ändra i pdf-filen men man kan komplettera materialet med egen text på svenska.

Jag hade också skapat en mall för att eleverna skulle klippa ut ovanstående bilder (från Montessori) och limma på mallen för livscykel:

Avslutningsvis hade jag poppat popcorn och förberett papper, lim, penslar och färg för att eleverna genom estetiska uttryck skulle visualisera hur ett äppleträd ser ut nu, på våren. Eleverna målade stammen, limmade popcorn som skulle symbolisera blommorna och målade sedan dessa rosa.

På väggen i klassrummet:

Så här blev det.

Behöver du tips och inspiration är mitt tips att söka på Pinterest med engelska sökord. Det finns en del tips på hur man under hösten kan jobba med temat äpple inom olika ämnen.

Gör en snögubbe- träna på att följa instruktioner

I väntan på att det ska snöa har jag letat efter pyssel där eleverna kan skapa en snögubbe utan snö. Att pyssla är ett uppskattat sätt att träna på att läsa, tolka, och omsätta instruktioner till handling. När jag vill vara kreativ hamnar jag oftast på Pinterest. Jag hamnade på flera exempel som visar hur man kan skapa snögubbar av strumpor.

I det här inlägget delar jag med mig av vårt pyssel (att skapa en snögubbe med strumpa och ris) så att du också kan använda det med dina elever.

Film på hur man gör en snögubbe

Den här filmen kan man titta på innan man ger sig på de skriftliga instruktionerna. För att träna verb/processer kan du gärna stoppa filmen och fråga vad som görs. Klicka på rubriken ovan för att komma till filmen.

Instruktioner

Vad som behövs för att skapa snögubben.

Instruktioner som eleven ska följa.

De skriftliga instruktionerna innehåller en bild på de snögubbar som eleverna på Välkomsten har skapat. Det finns text och bilder på vad eleverna behöver. För att träna ord och begrepp är tanken  att eleverna ska skriva vad de behöver under varje bild.

Sedan går eleverna vidare till att följa instruktionerna i den ordning som är numrerad. Innan man släpper eleverna till att börja skapa själva eller i par kan man gå igenom alla verb/processer som är grönmarkerade i instruktionen. Det vill säga att man pratar om vad eleven ska göra och vad eleven behöver för att göra det.

Klicka på rubriken för att se och ladda ned instruktionen.

Fortsätt med språkutvecklande övningar

När snögubbarna är klara kan eleverna skriva en beskrivande text till sin snögubbe. Dessa texter kan sedan läsas upp av läraren eller en elev som inte har skrivit texten, övriga elever kan gissa vilken snögubbe den upplästa texten beskriver. Om man vill fortsätta med den här övningen kan man redan i början förbereda flera olika sorter av tygbitar med olika mönster, färger osv. Som stöd för elevens skrivande kan man skriva börjor eller en lucktext där eleven fyller i med beskrivning om sin snögubbe. Eleven kan också skriva en beskrivande text på sitt modersmål och tillsammans med studiehandledare översätta texten till svenska.

För att träna verb/ processer kan man jobba med sista övningen på sidan 3 där eleverna ska placera verben på rätt plats i instruktionen.

 

 

Lycka till!

 

 

 

I mitt klassrum: Att förutspå med sekvensbilder

Sekvensbilder används flitigt  i elevernas språkutveckling. Det jag gillar med sekvensbilder är att alla elever kan jobba med bilderna utifrån sin nivå. Sekvensbilderna kan även användas i modersmålsundervisningen, kartläggning och undervisning i moderna språk. Sekvensbilder tränar elevernas logiska tänkande, att uttrycka sig muntligt och skriftligt och dessutom tränas grammatik och ordförråd.

Här kommer ett exempel på arbetsgång hur vi har arbetat med lässtrategin spågumman med sekvensbilder i en grupp med elever som har varierad skolbakgrund. Eleverna är inskrivna i årskurs 1-3 och har varit i svenska skolan från en vecka till ca åtta veckor.

Enligt kunskapskraven för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs tre i LGR 11 ska eleven läsa bekanta och elevnära texter genom att använda lässtrategier på ett huvudsak fungerande sätt. Eleven ska också kunna skriva enkla texter med läslig handstil med stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven använder och är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver ska ha en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.

Vi tränar på att förutspå med sekvensbilder som stöd. För att förutspå använder vi oss av lässtrategin spågumman. I den här uppgiften förutspår spågumman genom att titta på bilderna och föreställa sig vad som kan hända sedan. Det blir en introduktion i hur man kan tänka och föreställa sig kommande handling. En viktig aspekt i arbetet med elever från olika delar av världen är att spågumman inte så självklart kan tolkas vara en figur för att förutspå. Något som jag diskuterade med studiehandledarna innan lektionen var vilken bild som skulle kunna symbolisera förutspå utifrån olika länder och kulturer. För min del med erfarenhet av hur förutspå kan illustreras i Turkiet skulle det till exempel vara en bild/illustration på någon som tittar in en kopp med kaffesump eller någon som kastar en hög med olika bönor och stenar (och sedan spår utifrån den position som bönorna och stenarna hamnar). Som jag misstänkte är spågumman inte självklar för att illustrera att man ska förutspå (vilket i och för sig den kanske är i varierad grad för elever som har svenska som modersmål).

Eftersom jag vid det här lektionstillfället inte har studiehandledare förbereder jag mig genom att samtala med studiehandledarna och få spågummans uppdrag/roll förklarat och nedskrivet på elevernas modersmål. Jag använder mig av översättningsverktyg för de språk som vi inte har studiehandledare i. Min fusklapp med översättningarna ser ni nedan. För att kunna uttala de olika språken har jag använt mig av mitt modersmål turkiska och skrivit ned de olika språkens uttal på turkiska (jag tycker att det är lättare att skriva ljudenligt på turkiska vilket jag tror beror på att varje ljud har en bokstavssymbol).

Tillsammans med klassen tittar vi bilden på spågumman och samtalar med hjälp av översättningsverktyg, kroppsspråk och svenska i vad uppgiften går ut på. Jag skriver upp 1-2-3-4 på tavlan och berättar att vi ska prata och skriva till en berättelse med fyra bilder. Eleverna är införstådda med vad som förväntas av dem. Vi tittar på första bilden och eleverna får tala om vad de ser på bilden. De berättar också vad de tror ska hända i nästa bild. Eleverna kommunicerar med varandra på sitt modersmål, förutspår tillsammans och berättar sedan för mig. Jag introducerar bild för bild efter våra samtal. Till en början visste jag inte hur jag skulle introducera bilderna. Men eftersom eleverna förutspår näst intill exakt berättelsens handling visar jag den bild som de beskriver. Vårt samtal kring bilderna och handlingen handlar om barn, katter, vad katter tycker om, vad personerna heter och vilken årstid det är. Det finns ganska mycket att samtala om. Dessutom vill eleverna gärna berätta kring egna liknande erfarenheter.

Vi kommer tillsammans fram till vad det ska stå till varje bild. Samtalet, det vill säga talspråket övergår till text, det vill säga skriftspråk. Vi bestämmer en titel till vår berättelse sedan tränar vi uttal och säger meningarna i kör.

Sedan jobbar eleverna enskilt genom att:

• klippa ut bilderna
• lägga bilderna i ordning
• berätta till bilderna
• limma bilderna i rätt ordning i en bok skapad av vikt A4-papper
• Skriva till varje bild
• Rita en framsida

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi avslutar med att använda sekvensbilderna för att skapa en film i appen Imovie. Eleverna vill helst tala i kör. Vi skapar filmen tillsammans. Sedan tittar vi på filmen som vi har skapat. Alla elever har bidragit till att skapa berättelsen.

Genom ovanstående arbetssätt har eleverna fått träna på hur en berättande text där ord och bild samspelar kan organiseras med inledning, händelser och avslutning. En övning som kan användas med alla elever oavsett om de är nybörjare i språket eller har kommit en bit i sin språkutveckling. Eleverna har fått träna på att säga vad de ser, berätta, uttala, skriva på sitt nya språk. Samtal och lärande fortsätter när eleverna stolta tittar på filmen.

Frökens uttal har också varit underhållande trots förberedelser 😉

Läromedelsföretag har en del lådor med sekvensbilder. Sica Läromedel har många olika språklådor med lärarhandledning som man kan ladda ned. Här hittar du länk till olika boxar med bilder. När du klickar på boxen kommer du till lärarhandledningen på respektive låda som du kan ladda ned.

Annars kan du titta in på min länksamling med sekvensbilder på Pinterest. Klicka här.

Filmen vi skapade finns publicerad på YouTube:

Språkutvecklande övningar med Kahoot!

Kahoot

Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning.

Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Använd Kahoot i det arbetsområde ni jobbar med!

Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg!

Länk till förra inlägg: https://frokenhulya.wordpress.com/2015/02/23/i-mitt-klassrum-sprakutvecklande-arbetssatt-digitala-verktyg/

Vad är Kahoot?

Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Du skapar frågesporten genom frågor, svarsalternativ och du har också möjligheten att infoga bilder. Du väljer själv hur många frågor och hur många svarsalternativ du vill ha i din Quiz.

Länk för att skapa Kahoot:getkahoot.com

Länk för att spela:Kahoot.it

Vad behöver eleverna?

Eleverna kopplar sedan upp sig till Kahoot (Kahoot.it) samtidigt fyller i den gamepin som genereras när du startar spelet och besvarar sedan frågorna i den quiz du valt att spela. Eleverna får återkoppling om de har svarat rätt och du som lärare får återkoppling på vad ni behöver repetera och träna på ytterligare. Eleverna behöver inte skapa konto eller uppge någon mailadress- det enda eleven behöver är en device (iPad/ smartphone), internet och den kod som spelet genererar när du som lärare tryckt ”play”.

Kan jag använda befintliga Kahoot?

Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Du kan duplicera en Kahoot någon annan har skapat och sedan redigera den till att den passar dina elever. Jag har till exempel duplicerat Kahoot som andra har skapat med ord och bilder i engelska (sök på Public Kahoot längt upp- håll musen på titeln på den Kahoot du vill kopiera- duplicate– Continue editing). Sedan har jag ändrat genom att skriva i de svenska orden. Att duplicera en Kahoot någon annan har skapat besparar mig tid för att hitta bilder. För visst är det bra att återvinna! 🙂

Hur gör jag?

Kahoot skapas på getkahoot.com. Först registrerar du dig och skapar ett gratiskonto.

Om du vill skapa en frågesport väljer du quiz. Sedan är det bara att börja skapa din frågesport!

För mer utförliga instruktioner, steg för steg kan du titta in på Fröken Flipps blogg!

https://mittflippadeklassrum.wordpress.com/2014/09/02/kahoot/

---

Språkutvecklande övningar med Kahoot!

En Kahoot från arbetsområdet kroppen med frågor skapade av den faktatext vi skrev tillsammans.

 

Du kan skapa övningar i form av frågesport eller omröstning. Det beror på vad som är det pedagogiska syftet med övningen. Nedan följer några förslag på hur man kan använda sig av Kahoot.

Förförståelse

Innan ni börjar med ett arbetsområde kan ni tillsammans genom frågesporten kolla av vad ni behöver jobba med- vilken förförståelse har elverna och vad behöver utvecklas? Gör samma test i slutet av arbetsområdet för att synliggöra elevernas utveckling.

Träna ord och begrepp

Använd bilder, foton eller filmer för att befästa ord och begrepp. Frågan kan vara formulerad så att eleven ska svara sant/falskt, ja/nej eller välja rätt ord/begrepp. Träna synonymer, ordnyanser, ordbilder mm. Träna frågeord där eleverna får välja rätt svarsalternativ utifrån frågeordet som har använts  frågan.

Läsförståelse

Efter en läst text kan eleverna träna på förmågan att läsa och tolka en text. Det vara frågor på/mellan raderna eller så kan eleverna besvara påståenden om texten genom svarsalternativ med sant/falskt, ja/nej.

Grammatik

Bearbeta grammatiken genom lucktexter där du konsekvent har dolt exempelvis verb eller substantiv. Du kan också ge exempel på ord och eleverna kan sedan välja om det är verb, substantiv eller adjektiv. Det finns flera sätt att arbeta med grammatiken med Kahoot. Inspireras gärna av befintliga Kahoot som finns för att träna svenska och moderna språk.

Omröstning

Behöver ni rösta om något eller skapa statistik av något slag. Då kan du skapa en omröstning i Kahoot.

Läxförhör inom alla ämnen/ Befästa kunskaper

Som ett traditionellt prov/läxförhör men där det finns färdiga svarsalternativ. Varför inte låta eleverna arbeta enskilt/par för att lämna in ett förslag på 10 frågor och svar som de tycker är viktigt att kunna i arbetsområdet. Välj sedan ut tio frågor och skapa en quiz. Ett roligt sätt att befästa faktakunskaper inom olika ämnen. Eleverna vill gärna spela- det vill säga repetera om och om igen.

---

Använd din pedagogiska kompetens och din kreativitet

Har du fler tips på hur det kan användas? Skriv gärna till ditt förslag i kommentarerna!

Ta hjälp av andra

Det finns en Facebook-grupp som heter Kahoot Sverige. I gruppen hjälps man åt och delar med sig av sina Kahoots!

Länk till gruppen: https://www.facebook.com/groups/1497839983799107/?fref=ts

Avslutningsvis vill jag berätta att mina nyanlända elever älskar att spela Kahoot och det är ett lustfyllt sätt att träna svenska! Elevernas drivkraft och motivation till att träna svenska med Kahoot har medfört att jag inom våra arbetsområden digitaliserar analoga språkövningar till Kahoot!

Lycka till!

I mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt & digitala verktyg

Digitala verktyg går att kombinera med språkutvecklande arbetssätt och öppnar upp för en sociokulturell miljö med aktiva elever med lärande i fokus. Att arbeta med samma sak på olika sätt, att repetera och utgå från talspråket (och kroppsspråket) som en bro in till skriftspråket med uppgifter från elevernas upplevelser skapar sammanhang för språkligt lärande. Digitala verktyg är inte en ”happening” i klassrummet- utan det är verktyg som används av lärare och elever, som stöd, för att förbereda övningar, frågesport, översättningsverktyg, bilder, talsyntes mm. Digitala verktyg är något som vi använder oss dagligen i lärandet ibland blir det ett verktyg i lärarens förberedelser och ibland i elevens lärande.

Att använda digitala verktyg med utgångspunkt i språkutvecklande arbetssätt är just vad det här inlägget handlar om.

Nedan följer exempel på arbetssätt för en grupp elever som går sina första åtta veckor i årskurs 4-6 på Välkomsten. En arbetsgång som tar sin utgångspunkt i en utflykt till pulkabacken som jag och min kollega har planerat och arbetat med tillsammans.

• Utflykt, fotografering (kamera/ Ipad).
• Bildspel, samtal till fotografierna (smartboard).
• Sexfältare, med frågeord på elevernas modersmål samt svenska (översättning med lexin och google translate).
• Gemensam text utifrån sexfältaren med tidsord (skrivprogram, talsyntes).
• Bilderbok, en bok med bilder från utflykten och vår gemensamma text, samt fri skrivning.
• Sönderklippt text, som används tillsammans med sexfältaren.
• Lucktext, verben plockas bort från den text vi har skrivit tillsammans.
• Digital lucktext (Webbtjänsten, Kahoot).
• Korsord, lucktext på texten, sök verben (digitalt konstruerad, skolplus).
• Sök verben (digitalt konstruerad, Skolpus).
• Plansch med foton och gemensam text (planschmall i Pages app).

Utflykt

Under en utflykt till pulkabacken fotograferar vi samtliga aktiviteter vi gör med eleverna. Vi kommunicerar, samtalar och sätter ord på allt vi gör.

Bildspel

Vi tittar tillsammans på fotografierna från utflykten och samtalar om vad vi har gjort. Bilderna presenteras i den ordning som vi har upplevt allt. Vi sätter ord på saker och ting samt på allt vi har gjort. Vi bekantar oss med tidsord (först, sedan, till slut).

Vad ser vi på fotot? Vem är på fotot? Vad gjorde vi? Hur kändes det?

(eleverna kan också få fotografierna och placera dessa i rätt ordning med tidsord som hjälp)

Sexfältare

Sexfältare med frågeord på elevernas modersmål samt svenska. Vi svarar på frågorna i sexfältaren från kopieringsunderlaget i Låt språket bära (Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring). Eftersom elevernas modersmål/starkaste språk används som resurs i deras språkutveckling har jag använt mig av översättningsverktyg för att slå upp frågeorden på de språk som finns representerade i klassen. Foton från utflykten finns med som stöd. Alla elever får uttala frågeorden för sitt språk högt. Vi går från muntligt berättande till skriftspråket.

Hur ska vi formulera oss? Vilket ord är ”göra-ord, verb”? Varför heter det ”värmde” och inte ”värmer”? Vad vill frågeorden ha svar på?

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Gemensam text

Vi skriver en gemensam text utifrån vårt samtal som hade sin utgångspunkt i fotografierna från utflykten och frågeorden från sexfältaren. Vi skriver texten och ska sedan skriva in de tre tidsorden först, sedan, till slut. Jag förklarar vad som händer i en mening när tidsord placeras. När eleverna har fått föklarat verbets placering kan de tillsammans utan min hjälp placera in övriga två och ändra ordföljden. Vi jobbar med språket, med innehållet och formen.

Hur formulerar vi oss? Vad ska vi ha med och varför just det? Vad händer med ordföljden när vi lägger in tidsord? Var ska vi ha in tidsorden?Kan vi testa på flera meningar?

Här kan man med fördel använda sig av talsyntes och talande tangentbord när man skriver så att eleverna får lyssna på texten som växer fram.

 

Bilderbok

Eleverna skapar en bilderbok med den gemensamma texten. De kan skriva fritt till en bild samt lägga till text på övriga bilder som vi har skrivit till. Eleverna får använda översättningsverktyg i sitt skrivande.

Eleverna jobbar individuellt och har den gemensamma texten som stöd.

Sönderklippt text

Den gemensamt skrivna texten klipps isär och eleverna placerar in texten på rätt plats i sexfältaren. Den sönderklippta texten ska placeras vid rätt frågeord så att det besvarar det som efterfrågas med frågeorden.

Lucktext

Den gemensamma texten blir en lucktext där alla verb är borttagna.

Digital lucktext

Meningarna från lucktexten används för att skapa en frågesport i Kahoot. Det är elevernas gemensamma text som vi har skapat en digital lucktext av, en quiz. Kahoot är ett digitalt responsverktyg på webben som man kan använda sig av för att skapa olika övningar.

Varje fråga innehåller en mening med en lucka istället för verbet samt att våra foton från utflykten finns med som stöd. I svarsalternativen finns fyra verb att välja mellan. Med Kahoot kan eleverna jobba enskilt, i par eller i grupp men man besvarar frågorna samtidigt. Eleverna loggar in och använder Ipad som responsverktyg och jag startar frågorna på datorn och projektorn.

Innan vi startar frågesporten repeterar vi genom att  läsa vår gemensamma text, sedan läser vi texten med luckor och väljer rätt verb till luckan tillsammans därefter startar Kahoot. Eleverna vill gärna delta i frågesporten flera gånger för att förbättra sitt resultat. Det är ett lustfyllt sätt att repetera övningarna. Länk till vår Kahoot om utflykten: https://play.kahoot.it/#/k/c3205289-5086-4e4e-bdf2-95bef26b6b96

Korsord

Jag skapar korsord av lucktexten på Skolplus. Korsordet skapas på två nivåer. Ett med verben synliga längst ner och ett korsord utan några synliga verb. Genom korsordet möter eleverna meningarna ännu en gång. De fåt ta ställing till vilket verb som ska in i meningen samt träna stavning genom korsordet (man behöver köpa licens för tjänsten i Skolplus, annars kan man använda sig av www.puzzle-maker.com)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sök verben

Jag skapar ”sökövning” av den gemensamt skrivna texten. Det gäller att hitta verben bland alla bokstäver! En rolig extrauppgift! (skapa sökövning på  www.puzzle-maker.com)

Plansch

En plansch skapas av våra fotografier och den gemensamma texten. I appen Pages finns det mallar som kan användas för olika ändamål. Planschen sätts upp bland elevernas bilderböcker.

 

Eleverna har fått repetera för att lära sig svenska. Att repetera gynnar elever när de får möta ord, meningar och fraser på olika sätt och känna igen och känna att de lyckas.

Nästa steg är att jobba med att skapa nya meningar med de ”göra-ord”, verb som eleverna har lärt sig. Att vi har bilderböckerna och planschen uppsatta i klassrummet lockar eleverna till läsning. När vi sedan ska skriva en instruerande text kan vi jämföra den nya texttypen med den återberättande text vi har skrivit tidigare!

Fler inlägg som handlar om arbetet med olika texttyper hittar du här:

Brev: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/09/14/sprakutvecklande-arbetssatt-presentation-i-brevform/

Återberättande text: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/05/14/i-mitt-klassrum-berattarfamiljen-klassens-utflykt/

Faktatext: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/03/08/i-mitt-klassrum-genrepedagogik-faktatexter-om-djur/

Komponentrapport: https://frokenhulya.wordpress.com/2014/10/10/en-komponentrapport-bearbetas-pa-elevernas-modersmal/

 

Hitta olikheter- utveckla svenskan!

 

En populär uppgift som är språkutvecklande är att arbeta med nästan snarlika bilder som har några olikheter. Att arbeta med nyanlända elever som är nybörjare i svenska kräver att man planerar in övningar där eleven uppmuntras till att tala svenska. Det här är en övning som kräver att eleven ska uttrycka sig på svenska. Vilket de också gärna gör, uttrycker sig på svenska.

Så här gör vi:

Jag har två snarlika bilder uppe på smartboarden. Eleverna får svara på vad som är olika. Tanken är att de ska tala svenska alltså inte peka, eller komma fram till tavlan för att ringa in. De ska säga vad som är felet och jag ska ringa in. Om de inte kan ordet får de säga vilken färg det har eller var på bilden felet är. Det är en populär övning där många gärna vill svara. I början på elevernas språkutveckling jobbar vi tillsammans där eleverna får stötta varandra för att hitta ord och begrepp på svenska. Den här övningen är också ett bra sätt att träna prepositioner. Jag upprepar orden och eleverna säger efter mig under hela övningen.

Nästa steg i språkutvecklingen är att arbeta med två snarlika bilder två och två där eleverna utan att visa bilden beskriver bilderna för varandra för att hitta olikheterna. Den här övningen finns i Pauline Gibbons bok ”Stärk språket stärk lärandet” och kallas där för skärmövning.

Hur hittar jag bilder?

• Köp en språklåda som heter Differento- vad är skillnaden från Sica förlag. Scanna bilderna till Smartboarden eller fota för att spegla till tavlan. Har dokumentkamera/Ipad kan du fota med den.
• Googla finn fem fel och lägga in bilderna på Smartboarden (eller annat program som man använder). Google gärna på engelska (find differences) för större utbud 😉
• Språkmosaik har bilder i sitt kopieringsunderlag.

Här är bilder hur det kan se ut på Smartboarden:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vårt bidrag till läslyftet- skönlitteratur med nyanlända

Att samtala före, under och efter läsning är ett sätt att bygga broar mellan elevens förkunskaper och textens innehåll. Tillsammans med mina elever på Trollhättans mottagningsenhet Välkomsten har vi haft förmånen att visa hur vi jobbar med skönlitteratur. Skolverket har filmat oss vilket du kan läsa mer om i ett tidigare inlägg: Besök av Skolverket.

Filmen finns på Skolverkets Läs- och skrivportal och i modulen som heter ”Samtal före, under och efter läsning”,  finns det flera undervisningsfilmer samt en samtalsfilm. Modulen bygger på en text med titeln: ”Samtal före, under och efter läsning” som Anna Kaya och Monica Lindvall har skrivit. En mycket läsvärd text om hur man kan arbeta språk-och kunskapsutvecklande med nyanlända med arbetssätt som jag tycker passar alla elever. Ta gärna del av Anna Kayas inlägg där hon beskriver text och filmer i ett inlägg. 

Under besöket, det vill säga när vi blev filmade jobbade vi med boken ”Sagan om det röda äpplet” författad av Jan Lööf. Medverkande elever är nya i Sverige och nya i svenska skolan. De flesta har varit i Sverige mindre än två månader. Några hade varit i klassen i fyra dagar 🙂

Det vi gjorde under filmen var:

• Bildpromenad på svenska, modersmål och kroppsspråk med samtal om vad vi såg, och där eleverna utifrån bilderna förutspådde vad som skulle hända.
• Eleverna fick sedan i grupp bearbeta bilder från boken där de fick lägga handlingen i rätt ordning. Dessa bilder samlades sedan på tavlan med tidsord som vi arbetar med när vi återberättar en händelse. I bildsekvenserna fanns det informationsluckor som krävde att man behövde kommunicera med varandra.
• Eleverna fick skrivna påståenden från handlingen där de i grupp fick ta ställning om det var sant eller falskt.
• Att använda sig av översättningsverktyg om man inte förstod eller för att göra sig förstådd.

Här är vår film

Språkutvecklande arbetssätt- Presentation i brevform

Att kunna presentera sig är en form av kommunikation som alltid har varit viktigt. Det är oftast i just den kommunikationen med ambitionen att lära känna varandra som man börjar språkutvecklingen med nyanlända elever, presentationen- att kunna presentera sig.

Det här inlägget beskriver hur elever i förberedelseklass, inskrivna i skolår fem och sex har jobbat med presentation i brevform. Och varför ska man behöva skriva brev kanske många undrar. Att kunna presentera sig  skriftligt är av stor betydelse, inte minst när man söker jobb. I det här inlägget ger jag exempel på hur man kan träna på att presentera sig skriftligt, i brevform  (arbetsgång och arbetssätt är en del av att arbeta enligt genrepedaogigk/cirkelmodellen som jag har skrivit om tidigare, här och här.) Den här uppgiften är också en del av den kompetensutveckling som Nationellt Centrum för svenska som andraspråk höll i för pedagogerna på Kronan (min tidigare arbetsplats).

Förberedelser

Brev från fröken

Jag väljer att skriva ett personligt brev i min Ipad, i appen Pages – mallen för brev (som ger ett proffsigt intryck). I brevet presenterar jag mig och skriver lite allmänt om mig själv och infogar ett foto. Jag skriver ut brevet som eleverna kommer att få. Jag infogar även brevet i en Notebookfil (för att arbeta med Smartboarden i genomgången).

Syftet är att vi ska presentera oss, lära känna varandra, arbeta med innehållet i brevet och arbeta med språket explicit genom att analysera språkliga strukturer i brevet. Med anledning av att synliggöra de språkliga strukturerna skapar jag en mall (med delar av vad jag har med i brevet). Jag skriver ut mallen och infogar även mallen i notebookfilen så att vi arbeta med brevet analogt och digitalt.

Arbetsgång brev från fröken

Vi diskuterar om när man behöver presentera sig skriftligt. Vi kommer in på att man inte behöver presentera sig skriftligt så ofta men att det är bra att kunna det till exempel när man ska söka jobb. Vi pratar om hur viktigt det är att avgränsa innehållet efter vem som man avser ska läsa brevet.

Brev från fröken Hülya

 

Vi läser brevet jag har skrivit tillsammans. Innehållet analyseras implicit och explicit. Vi bearbetar innehållet muntligt och går igenom vad ord och begrepp betyder. Vi tittat sedan på brevet i notebookfilen. Jag ställer frågorna: Var i brevet skriver jag om … ? Hur ser du det? Vilka ord hjälper dig att hitta rätt? Hur skulle det kunna stå på ett annat sätt? Finns det andra ord man kan använda för att förmedla samma sak? Var i brevet skriver jag om mina intressen/familj/bakgrund?

 

Analys av frökens brev.

Eleverna markerar delar av mitt brev, antecknar hur brevet är uppbyggt.

Mall för att synliggöra språkets uppbyggnad

Vi går över till mallen som uppdelad i sju fält, inspirerad av sexfältaren från Låt språket bära. Eleverna ger förslag på vad i brevet som passar till delar av mallen. De plockar in delar av mitt brev in i mallen.

Eleverna får nu en ny mall som de ska skriva en presentation i brevform om sig själva.

Eleverna skriver en presentation i brevform i appen Pages. De använder sig av mallen för att bygga brevet efter de språkliga strukturer vi har arbetat  med (exempel på elevernas personliga brev finns inte med här)

 Fortsättning med brev i läromedel

Analys av brev i läromedel

Vi fortsätter med ett nytt brev från ett läromedel (får återkomma om vilket läromedel). Vi läser texten och bearbetar ord och begrepp. Här tar vi hjälp att Google translate och Google bilder.  Arbetet fortskrider genom att eleverna får arbeta tillsammans för att ta tillvara på sin flerspråkighet som resurs, hjälpa och stötta varandra språkligt.

Vi arbetar tillsammans med att analysera formen, strukturen på brevet. Vi stryker under delar av brevet med olika färger beroende på om det står om intressen, familj eller bakgrund.

Brevet bearbetas med innehåll och form. Även om brevet innehåller en del nya ord och begrepp känner eleverna igen sig eftersom uppgiften innan har skapat förförståelse och fungerar som stöd i arbetet.

Övningar till brevet.

Eleverna jobbar med övningar till brevet och skriver svar.

Skriver svar till brev i läromedel

 

 Reflektioner under arbetets gång

• Det har varit bra att starta arbetet utifrån oss själva, det vill säga det välbekanta med exempeltext för att avbilda en liknande text i innehåll och form.
• Att nästa gång även jobba med grammatiken och ordföljd mer explicit.
• Att komplettera uppgiften med mönstermeningar för att stötta eleverna till att skriva mer avancerade meningar
• Det vore kul att ha ”riktiga” brevvänner nästa gång!

LGR 11

Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i ämnet SVA

Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• välja och använda språkliga strategier
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt.